Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksarkivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Riksarkivet
822
Kammararkivet) m. fl. Till R. har
vidare (i vissa fall genom deposition)
förvärvats ett hundratal enskilda arkiv, bl. a.
Stegeborgsarkivet (den pfalz-zweibrückenska
ättens), M. G. De la Gandies arkiv,
Tidöarki-vet (Oxenstiernska samlingen), arkiven från
Tureholm, Skokloster, Rydboholm,
Sävsta-holm, Vik, Tosterup, Börstorp och
Bergshammar.
Som grundregel för ordnandet av de i R.
ingående arkiven och arkivaliesamlingarna är
proveniensprincipen (se d. o.) fastslagen.
Sammanlagda omfattningen av arkivbeståndet
beräknas till omkr. 36.000 hyllmeter. Det är
indelat i fyra sektioner med var sin förste
arkivarie som föreståndare. Dessutom tjänstgöra
där fem andra arkivarier samt ett antal
amanuenser, skrivbiträden och expeditionsvakter,
en eldare samt extra befattningshavare.
Personalstaten slutar (1932) på 167,800 kr. För
skadade handlingars lagning och konservering
finnes en särskild bokbinderiverkstad med
speciellt utbildad teknik. För sigillvård äro
också särskilda tekniska metoder utbildade,
och fotografiska hjälpmedel ha fått utsträckt
användning. Arkivet hålles öppet för forskare
sju tim. dagl. Antalet forskningsbesök
beräknades 1931 till 17.828, framtagna volymer
till 36.923. R:s lokalförhållanden ha på grund
av den starka tillväxten blivit mycket
otillfredsställande; det är nu splittrat på sju olika
byggnader i Stockholm, av vilka ingen
motsvarar moderna krav; för visningssal saknas
plats.
R:s publikationsverksamhet
pågår efter två huvudlinjer. Det utger en
periodisk publikation, Meddelanden från Svenska
R., innehållande årsberättelser (från 1875),
handlingar rörande arkivväsendet etc. samt
förteckningar, utredningar och kortare
meddelanden (innehållsförteckning i häftet för
1925). Förvaltningshistoriska o. a.
avhandlingar av större omfattning ha tidigare bildat
en specialserie (Ny följd, II), vari
offentliggjorts S. Clasons »Studier över arkivväsendet
i utlandet», P. Sondéns förteckning över
»Rikskansleren Axel Oxenstiernas
brefväx-ling», S. Berghs historiska monogr. om
»Svenska r.» samt J. A. Almquists utredningar om
»Bergskollegium», »Kommerskollegium» och
»Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523
—1630». Numera utgivas de som en särskild
publikation, Skrifter utgivna av Svenska
Riksarkivet, varav hittills utkommit J. A.
Almquist, »Frälsegodsen i Sverige under
storhetstiden», I: 1—2 (1931).
Vidare har R. — dels ensamt, dels med
övertagande av förut påbörjade arbeten —
utgivit ett betydande antal
källpublikatio-ner. Dit hör för medeltiden »Svenskt
diplo-matarium» (se Diplom a tar i u m); för
denna publikation ha i samverkan med andra
nordiska länder upprepade forskningar i
Va-tikanska arkivet i Rom företagits, och en
särskild serie »Acta Cameralia» är under
tryckning. I samband med diplomatariet har tryckts
en förteckning över »Svenska Riks-Archivets
pergamentsbref fr. o. m. år 1351» (till 1400).
Andra editionsarbeten äro »Konung Gustaf
den förstes registratur», »Lagförslag i Carl
den niondes tid», »Kyrko-ordningar och
förslag dertill före 1686», »Svenska riksrådets
protokoll», »Svenska riksdagsakter» (en serie
1521 ff., en 1611 ff., en 1719 ff.) och
»Frihetstidens grundlagar». Kammarkollegiums
protokoll äro under tryckning, och den framtida
fortsättningen av »Sverges traktater» har
också överlämnats till R. Detta har dessutom
anlitats för officiella utredningar, publicerade
i »Utredningar rörande statens mark och
tomter i Stockholm».
Historia. Av det medeltida
regeringskansliets arkivmaterial återstår föga.
Åtskilligt bortfördes under unionskonungarnas tid,
så det sedermera fåfängt efterletade
Re-gistrum regni (se Registru m), och
återstoden förstördes genom eldsvådor, särskilt
1697. Med de yngre Sturarnas arkiv, som
under Kristian II:s tid fördes till Danmark men
återförvärvades genom byte 1929, börjar
numera R:s egentliga bestånd av
statshand-lingar. Under Gustav I taga
riksregistratu-ret m. fl. kansliserier sin begynnelse, medan
i kammaren räkenskapsmaterialet får en
betydande omfattning. Då insamlades ock vid
den kyrkliga reformationen en mängd
medeltida handlingar (under senare delen av
1600-talet överlämnade till Antikvitetskollegium,
senare till Kungl. bibi.; återbekomna 1847).
R. organiserades under Gustav Adolfs
regering genom en av Axel Oxenstierna
avfattad kansliordning 16 okt. 1618, som uppdrog
vården av »riksens archivum» åt sekr. Per
Månsson Utter (d. 1623). R., som lydde
under Kanslikollegium, stod från 1626 under
uppsikt av en »custos archivi», från 1713 av
hovkanslern, men dess egentliga skötsel
utövades av arkivsekreterarna, bland vilka
särskilt Erik Larsson R u n e 11, adlad
Palmskiöld (d. 1686), under en 55-årig
tjänstgöring inlade stora förtjänster.
Stormaktstiden medförde kraftig utveckling av
R:s bestånd. Ett svårt bakslag inträffade
emellertid genom Stockholms slotts brand
1697, då det där inrymda R. led
fruktansvärda förluster. Även ordningen rubbades,
vilket ytterligare förvärrades, då delar av R.
1713 undan en befarad rysk invasion för
någon tid flyttades till Örebro och under
transporten vattenskadades. Splittrad och
otillfredsställande förvaring (från 1756 och 1768
huvudsaki. i olika lokaler i nya slottet),
personalbrist och för R:s egentliga uppgifter
främmande åligganden — ss. befattning med
årstryckets distribution (till 1838) och
boktryckeriernas leveranser av »arkivexemplar»
(till 1866) — försvårade ordningens
återställande.
En genomgripande uppryckning undergick
R. genom Hans Järta, som i avsikt att
väcka det till förnyat vetenskapligt liv 1837
övertog posten som dess t. f. chef. Med
biträde av sin ställföreträdare riksantikvarien
B. E. Hildebrand och ett antal yngre krafter
igångsatte han omfattande och efter hans
avgång 1844 fortsatta ordningsarbeten, särskilt
i material av påtagligt »historiskt» intresse,
varvid viktiga ämnesserier skapades, dock
enl. en senare tids uppfattning utan
tillräcklig hänsyn till arkivaliernas naturliga
sammanhang. Senare riksarkivarier
(titeln införd 1835) ha varit J. J. Nordström
(från 1846), R. M. Bowallius (från 1874), C.
G. Malmström (från 1882), C. T. Odhner (från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
