Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksarkivet - Riksarkivet, Norska - Riksarkivet, danska - Riksarmén - Riksavtal - Riksbanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Riksarkivet—Riksbanken
824
1887), E. Hildebrand (från 1901), S. Clason
(från 191G) oeh H. Almquist (från 1926). R:s
vetenskapliga uppgifter vidgades, då det 1859
fick ledningen av de av staten bekostade
käll-publikationerna. Det erhöll 1846 en ny lokal
i Ridderstolpeska huset vid Skeppsbron
(sedermera telegrafverkets byggnad) oeh
flyttades 1865 till Stenbockska palatset vid
Birger-jarlstorg, dess nuv. »gamla» hus, sedermera
tillbyggt med dess »nya» byggnad, som togs
i bruk 1891. Bland de filiallokaler, som
under 1900-talets utvidgningar måst anlitas,
märkas gamla norra riksbankshuset vid
Järntorget och f. d. straffängelset på Östermalm.
Personalförhållandena förbättrades från 1853
genom upprepade regleringar; 1877 löstes R.
från sin förbindelse med Kansliet och blev
ett självständigt ämbetsverk.
R:s uppgifter undergingo från tiden kring
sekelskiftet en stark organisatorisk
utveckling, i många fall knuten vid Emil H i
1-d eb r an d s verksamhet. Genom
landsarkivinstitutionen organiserades under dess
ledning från 1897 efter hand det lokala
arkivväsendet, genom arkivstadgan 1900 gåvos
föreskrifter för vård och förtecknande av de
flesta statsmyndigheters arkiv, ordnings- och
förteckningsplaner fastställdes 1903. En
undersökning av centrala ämbetsverks arkiv
verkställdes 1901—02, och betydande delar av
deras äldre bestånd övertogos av R., där en
särskild sektion för ändamålet inrättades
1909; Kammararkivets förening med R.
genomfördes vid 1921 års riksdag.
Inspektions-uppgiften uppdrogs åt R. 1906, s. å. erhöll
det formligen ställningen som central
myndighet för det offentliga arkivväsendet, och 1920
fick det sin däremot svarande organisation.
Reviderade arkivförfattningar utfärdades 1924.
Den inre verksamheten har under tiden, om
också icke utan hämmande inverkan av de
växande administrativa uppgifterna och den
kraftödande lokalsplittringen, fortgått under
omfattande utrednings-, ordnings- och
förteck-ningsarbeten, varvid proveniensprincipen från
1900-talets början vunnit tillämpning, oeh
under vidgande av planen för R:s publikationer.
Litt.: Ett stort antal uppsatser i
Meddelanden från Svenska R. (bl. a. av J. A. Posse
i h. 1, 1877); S. Bergh, »Svenska r. 1618—
1837» och »Svenska r. 1837—1846» (ibid., Ny
följd, II: 5, 1916, och 7, 1927); J. A.
Almquist, »Sveriges bibliografiska litteratur»,
2—3 (1906—12); H. Brulin, »Das schwedische
Archivwesen» (i Archivalische Zeitschrift,
bd 38, 1929); översikt av R:s innehåll i
»Minerva-Handbücher: Die Archive» (under
utgivning). H. B-n.
Riksarkivet, Norska, organiserades 1875
som ett självständigt verk efter att förut ha
lytt som en byrå dels under finansdep., dels
under kirkedep. Konungarna i Norge hade
före 1300 arkiv på Bergens kungsgård, på
Akershus och i Oslo. Men de danska
konungarna togo till Köpenhamn även äldre
handlingar, varför där uppstodo stora norska
arkivsamlingar. Genom en bestämmelse i
Kielfre-den lämnades 1820—22 en mängd
arkivhandlingar till Norge från regeringsbyråerna och
Gehejmearkivet i Köpenhamn, och ytterligare
en sändning avlämnades 1851, men allt
fortfarande kvarligger ett stort antal viktiga
norska arkivalier i danska samlingar.
Huvudstommen i R. är ståthållarnas,
regeringskom-missionens, överhovrättens m. fl. sedan gamla,
tider i Norge befintliga arkiv. R. utger
sedan 1865 Meddelelser fra det Norske
Riksarkiv; därifrån ha offentliggjorts
ståthållar-skapets protokoll 1642 ff. samt
regerings-protokollen 1814. (J. Schr.)
Riksarkivet (da. Rigsarkivet), från 1889 namn
på den institution, som förvarar danska
statens arkivalier. Till 1500-talet funnos
dessa dels i Vordingborg, dels i Kalundborg
och Köpenhamn; 1582 samlades de i
huvudstaden i arkivet på kungl. slottet, och efter
enväldets införande 1660 fick samlingen
namnet Kongens arkiv. Sedan den en tid haft
sin plats på Rosenborg, flyttades den 1720
till en byggnad på Slotsholmen och kallades
Gehejmearkivet. 1736 införlivades det
hertigliga gottorpska arkivet med detta, som mot
slutet av 1700-talet delvis blev tillgängligt
för forskarna. 1861 samlades utrikes-,
ju-stitie- och finansdep :s arkiv till Kongerigets
arkiv, men 1882 förenades de två arkiven
under ledning av en gehejmearkivar. 1889
följde en ny omordning; de förenade
Gehejme-arkiv och Kongerigets arkiv samlades i ett
Rigsarkiv med två avd. (l:a avd. motsvarande
det gamla Gehejmearkiv, 2:a avd. avsedd för
lån till departementen). Samtidigt
upprättades tre provinsarkiv (från 1907 landsarkiv) i
Köpenhamn, Odense och Viborg. 1910—11
fick r. en ny byggnad, delvis på den gamlas
plats, och 1918 borttogs delningen i två avd.
Efter Sönderjyllands återförening med
Danmark upprättades 1923 en provisorisk
arkivdepå i Aabenraa, som enl. lag av 1931 skall
ombildas till ett permanent landsarkiv. Flera
skrifter ha utsänts från Rigsarkivet. — Ditt.:
K. Erslev, »Rigsarkivet og hjælpemidlerne til
dets benyttelse» (1923). P. E-t.
Riksarmén (ty. Reichsarmee), Tysk-romerska
rikets krigsmakt under omkr. 300 år till
dettas upplösning. Den bildades genom
bestämt fastslagna truppkontingenter från
riksständerna. Genom brist på enhetlighet i
ledning och utrustning hade den alltid ringa
militärt värde. G. H-n.
Riksavtal, se Kollektivavtal.
Riksbanken. Sveriges r. är världens äldsta
nu existerande bank. Den stiftades efter
mönster av Amsterdams berömda girobank 1656
av Johan Palmstruch (se d. o.). 1661 började
den utge sedlar, som anses ha varit världens
första fullt utbildade banksedlar. Då dessa
blevo oinlösliga, övertogs banken 1668 helt av
staten. Sedlarna avlystes därvid. I r:s senare
historia kan man urskilja följ, skeden:
1. Tiden 1668—1709: affärsbank utan
sedelutgivning men med räntebärande
insättningar och utlåning till allmänheten.
Världens första fullt utbildade affärsbank.
2. Tiden 1709—1800: insättningsrörelsen
upphörde. Sedlar utgåvos ånyo, särskilt från
slutet av 1720-talet. De utgåvos (från omkr.
1740) mest som lån till staten; föga
kredit-givning till allmänheten.
3. Tiden 1800—97: växande utlåning till
allmänheten och näringslivet. Räntebärande
insättningar mottogos från 1856. R. fick
karaktären av en med de privata bankerna
konkurrerande affärsbank.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
