Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagsbeslut - Riksdagsbiblioteket - Riksdagshuset och Riksbankshuset (riksbyggnaderna) - Riksdagsmannakandidat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Riksdagsbiblioteket—Riksdagsmannakandidat
Riksdag, sp. 830), och i § 36, att det skall
uppläsas vid riksdagens avslutning på
rikssalen. Däri införas alla riksdagens positiva
beslut, d. v. s. bifall till gjorda förslag, men ej de
frågor, som avslagits el. förfallit. R. ingår
i riksdagstrycket samt har tidigare kungjorts
i Svensk Författningssamling (t. o. m. 1911).
För äldre tider, 1521—1731, finnas r. täml.
fullständigt utgivna av A. A. Stiernman,
»Alla riksdagars och mötens beslut» (1728—
33); se ock den under utgivning varande
»Svenska riksdagsakter» (fr. o. m. 1521), utg.
av E. Hildebrand m. fl. (1887 ff.). G. H-n.
Riksdagsbiblioteket räknar sin tillkomst
från riksdagen 1847—48, då beslut fattades
om inrättande av ett »rikets ständers arkiv».
1867 omfattade samlingen 3,100 bd, som då
lades till grund för ett nyorganiserat
Riksdagens bibliotek med lokaler i riksdagens
hus. Det ställdes under Riksgäldskontorets
överinseende med en bibliotekarie som
vårdare. Biblioteket omdanades 1918 till ett
centralt förvaltningsbibliotek och blev
samtidigt en självständig institution på
riksgälds-verkets stat. 1 spetsen för förvaltningen
ställdes en styrelse om 3 pers. (ordf, utsedd av
K. m:t, de 2 övriga led. valda av riksdagen)
samt riksdagsbibliotekarien (fr. o. m. 1921
med titeln överbibliotekarie) som
chef. Samtidigt utvidgades bibliotekets
lokaler i riksdagens hus. R. är stadgeenligt
avsett för riksdagen och dess delegationer,
kyrkomötet, K. m:ts kansli och de centrala
ämbetsverken samt av K. m:t el. enl. K. m:ts
bemyndigande tillsatta kommittéer och
sakkunniga. 1 mån av utrymme lämnas tillträde
för enskilda forskare. Bokbeståndet uppgick
jan. 1932 till 87,500 bd (omkr. 2,500 löpme
ter). Handbiblioteken hos riksdagens
kamrar, kanslier och utskott innehålla omkr.
25,000 bd (960 löpmeter). Riksdagens arkiv,
som ävenledes hör under bibliotekets
förvaltning och som omfattar dels borgar- och
bondeståndens ävensom samtliga ständernas
utskotts arkivalier från tiden 1809—66, dels
riksdagens arkivalier fr. o. m. 1867, uppgår
till 6,360 bd (500 löpmeter). R:s stat
balanserar på 63,000 kr., därav 22,000 kr. till
böckers inköp och bindning. Biblioteket
erhåller friex. av svenskt off. tryck ävensom
genom statsunderstöd utgivna arbeten samt
står i bytesförbindelse med ett 20-tal
utländska, väsentligen parlamentariska, bibliotek.
Den årliga accessionen uppgår till vid pass
4,000 vol. i 3,300 bd. Antalet utlånade böcker
utgjorde 1930 47,192 vol. Personalen utgöres
av 1 överbibliotekarie, 1 förste bibliotekarie,
1 andre bibliotekarie, 2 amanuenser och 2
expeditionsvakter. Senaste stadgar äro
fastställda av riksdagen 1918 med ändringar 1922.
Regi, för bibliotekets begagnande utfärdades
av styrelsen 26 nov. 1920. Ännu återstår
lösningen av frågan om bibliotekets fullständiga
Barnorganisation med den centrala
förvaltningen i bok- och biblioteksavseende.
Utredning med förslag härutinnan avgavs av
överbibliotekarien 8 maj 1923. V. G-l.
2. Riksdagsbiblioteket i Finland har till
uppgift att anskaffa och för allmänt
begagnande tillhandahålla för lagstiftningen,
förvaltningen samt den stats- och
samhällsvetenskapliga. forskningen erforderlig litteratur, att
836
som ett särskilt riksdagsarkiv förvara alla
vid riksdagsarbetet tillkomna handlingar samt
att draga försorg om förvar, utdelning och
försäljning av riksdagens publikationer enl.
anvisningar av riksdagens kanslikommission.
Biblioteket är berättigat att erhålla 1
friexemplar av allt tryck, som hänför sig till de
av detsamma företrädda områdena. R:s
styrelse består av 3 på tre års tid utsedda pers.,
av vilka statsrådet utser ordf, och riksdagen
väljer de 2 led. Vid biblioteket, som numera
är inrymt i det nya riksdagshuset, äro
anställda 1 överbibliotekarie, 1 bibliotekarie och
4 amanuenser Bokförråd f. n. (1932) omkr.
90,000 vol. O. Brn.
Riksdagshuset och Riksbankshuset
på Helgeandsholmen i Stockholm, de s. k.
riksbyggnaderna, ha uppförts efter
beslut av riksdagen 1888. Redan 1886 hade
Helgo Zettervall framlagt förslag till
riksdags- och riksbankshus, och de följ, åren
utarbetade flera andra arkitekter olika förslag,
dels för en allmän tävlan 1889, dels som
protest mot i denna prisbelönade projekt. 1892
uppdrogs åt Aron Johansson utförandet av nya
ritningar till komplexet, vilka godkändes 1894.
Äret förut hade man börjat riva de gamla
byggnaderna på Helgeandsholmen (se d. o.).
R. fullbordades 1905, riksbankshuset 1906.
Komplexets fasader (se bild 1) äro hållna i
en pompös fransk-italiensk senrenässansstil.
Huvudentrén till r. är från Riksplan, den ännu
ej definitivt ordnade öppna platsen mellan r.
och Norrbro. I r:s bottenvåning ligger bl. a.
en restaurang, i andra våningen, n. och s. om
ett monumentalt trapphus, de båda
kamrarnas åttasidiga, överljusbelysta plenisalar
(se bild 4—5). Den s. k.
sammanbindnings-banan, en långsträckt sal i andra väningen
utmed r:s ö. fasad (åt Riksplan), står i
förbindelse med plenisalar, bibliotek,
statsråds-rum m. m. I tredje våningen finnas flera rum
för utskott, kommittéer och pressen. I Andra
kammarens plenisal äro de stora väggfälten
dekorerade med freskomålningar, tre utförda
av A. Törneman (färdiga 1913) och fem efter
Törnemans skisser av G. Pauli (färdiga 1926).
Även Första kammarens plenisal, som är något
mindre än Andra kammarens, skall
dekoreras; pristävlan därom anordnades 1931.
Riksbankens halvcirkelformiga byggnad v.
om r. är förenad med detta genom två
portalbyggnader över gatan, som åt s. fortsätter den
1932 färdiga Riksbron. I stora banksalen (se
bild 6) finnas freskomålningar av G. Pauli
(färdiga 1906) E. L-k.
Riksdagsmannakandidat. Vid val till folk
representationen förekommer i de flesta
länder off. registrerad kandidatur, d. v. s. för
att kunna ifrågakomma vid valet måste varje
kandidat inom viss tid före valdagen antingen
själv hos valmyndigheterna ha anmält sig el.
av ett visst i lagen fastställt antal
medborgare föreslagits (t. ex. i förra fallet England,
i senare fallet Finland, Norge, Belgien m. fl.).
Dylik off. kandidatur förekommer ej i
Sverige; varje svensk medborgare har rätt att
vid val, under iakttagande av lagens krav på
partibeteckning, valsedelns utseende etc., rösta
på vem han finner för gott. Det ligger
emellertid i sakens natur, att genom
partiväsendets utveckling och det proportionella val-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
