Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagsmannakandidat - Riksdagsmannaval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Riksdagsmannaval
838
systemet de olika
partierna på förhand utse
sina kandidater; i
realiteten kommer därför det •
svenska systemet att föga
avvika från det i
utlandet brukliga. — Om
elektor, som hänvisats hit,
se
Riksdagsmannaval. Sv. D-n; G. H-n.
Riksdagsmannaval.
Ursprungligen ingingo
samtliga bestämmelser om r. i
R. O.; från 1909 finnas
endast huvudprinciperna i
R. O., under det att
detaljerade föreskrifter äro
sammanförda i särskild
vallag.
Författningsrefor-men 1918—21 medförde
genomgripande förändringar
i såväl R. O. som vallagen;
den senare har även
därefter varit föremål för
vissa ändringar, främst
genom det 1909 införda
proportionella valsystemets
ytterligare utbyggande 1924. — Om gällande
rösträtts- och valbarhetsbestämmelser etc. se
Riksdag, sp. 830.
Ord. val till Första kammaren
förrättas varje år i sep t. för en tid av åtta år
med den av de åtta grupperna av valkretsar,
som enl. den i vallagen fastställda ordningen
är i tur att välja. Alltefter valkretsarnas
storlek och beskaffenhet utgöras
valkorporationerna av antingen ett landstings led. el.
av led. av flera landsting (el. av delegerade
för dessa) el. av landstingsledamöter och de
i städer, som ej tillhöra landstingsområde,
särskilt valda elektorer (valrätt och
valbarhet för dessa sammanfalla med
bestämmelserna för landstingsval, se Landsting 2)
el. (i Stockholm och Göteborg) av dessa
elektorer ensamma.
Valet sker efter upprop. Valsedlarna skola
vara av vitt papper och få ej förses med
igen-känningstecken av något slag men skola vara
försedda med partibeteckning (däremot får
icke som vid andrakammarvalen
kartell-och fraktionsbeteckning förekomma) och
avfattas i överensstämmelse med i vallagen
fastställt formulär. På sin vänstra sida får sedeln
upptaga högst två namn utöver det antal
riksdagsmän, som skall tillsättas. Denna sidas
namn gälla själva riksdagsmannavalet. På
sedelns högra sida få två namn uppföras såsom
suppleanter för varje namn på motsv. plats
på sedelns vänstersida. Efter omröstningens
avslutande prövas sedlarnas giltighet. Om
mer än hälften av alla avgivna röstsedlar
förklaras ogiltig, skall nytt val anställas.
Röstsammanräkningen avser dels att
fastställa den inbördes ordningen mellan de namn,
som förekomma under samma
partibeteckning, dels att avgöra huru många platser, som
skola tillfalla varje parti. Om inom ett parti
alla röstsedlar upptaga samma namn i samma
ordning, är det första spörsmålet utan
särskilda beräkningar klart. Men om under en
och samma partibeteckning flera listtyper
förekomma el. om strykningar företagits,
Bild 6. Stora expeditionssalen i riksbankshuset.
måste ordningen bestämmas genom en mer el.
mindre komplicerad sammanräkning för varje
namn. Sedan namnen sålunda ordnats,
fördelas platserna på partierna, vilket sker
efter den d’Hondtska regeln för
proportionella val (se d. o.). — Om vid slutad
röstsammanräkning icke alla platser skulle vara
besatta, har valkollegiet att genast skrida till
nytt val för fyllande av den el. de återstående
platserna. Sedan valförrättningen sålunda
avslutats, inläggas röstsedlarna under
försegling och insändas till den K. B., som haft att
taga befattning med valet. För varje
riksdagsman utställes fullmakt i två ex., som
underskrivas av valförrättaren och två av
valmännen. Till K. m:t ställda besvär över
valet kunna ingivas till K. B. senast en
månad efter valet. De avgöras av
Regeringsrätten. För den händelse en riksdagsman avgår
före utgången av den tid, för vilken han
blivit vald, och platsen skall besättas av samma
valkrets, skall K. B. företaga ny
röstsammanräkning för att utse efterträdare.
Därvid tages endast hänsyn till de valsedlar,
vilka gällde för den avgångne. I främsta
rummet komma därvid de särskilda
efterträ-darnamnen på valsedelns högra sida i fråga.
I brist på giltiga sådana tages första icke
redan valda namn på valsedelns vänstra sida.
Genom denna förnyade röstsammanräkning
bli s. k. fyllnadsval sällsynta ehuru tänkbara
vid den för vart 10 :e år föreskrivna
omregleringen av platsantalet i valkretsarna.
Ord. val till Andra kammaren
förrättas vart fjärde år — 1924, 1928, 1932
o. s. v. Valet äger rum i hela riket på tredje
söndagen i sept. I stad kan K. B. till valdag
bestämma lördagen före denna söndag, och
f. ö. kan K. m:t, »då synnerliga skäl därtill
äro», förordna, att valet i en viss valkrets
skall förrättas på annan dag i sept. I praxis
har det blivit vanligt, att städerna välja på
lördag och landsbygden på söndag, men i
Stockholm och Göteborg har även annan
valdag fastställts. För valens förrättande äro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
