Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksvapnet, Svenska - Riksviceamiral - Riksvärdin - Riksvärnet - Riksäldste - Riksämbetsmän - Riksäpple
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Riksviceainiral—Riksäpple
868
Bild 11. Lilla riksvapnet.
utbyttes detta vapen mot det hessiska (bild 8).
Under huset Holstein-Gottorp (1751
—1818) var r. belagt med en kvadrerad, med
mantelfält försedd mittsköld, belagd med en
hjärtsköld (bild 9).
Med Karl XIV Johans tronbestigning
försvann det förutnämnda vapnet ur riksskölden
och ersattes med en kluven hjärtsköld,
visande i första fältet det kungliga Vasavapnet
och i andra fältet konungens vapen som furste
av Ponte Corvo. Karl Johan hade före
tron-bestigningen fört en delad sköld, i övre fältet
i blått den Napoleonska, åt vänster seende,
gyllene örnen, hållande med klorna en gyllene
åskvigg, i nedre fältet ävenledes i blått en
i vatten stående bro i tre spann med två
krenelerade torn, allt av silver, de båda
fälten skilda av en smal gyllene sträng. Oskar I
borttog den delande strängen och tillsatte
över örnen Karlavagnens stjärnbild av guld.
Denna senare har trol. urspr. varit en med
stjärnor beströdd ginstam (se d. o.). Under
Oskar I, Karl XV och Oskar II förekommer
ofta den Napoleonska örnen, framställd svart
och i form av en korp, beroende på
feltydning av namnet Ponte Corvo, som ansågs
betyda korpbron i st. f. den böjda bron.
Från föreningen med Norge till 1905 ingick
i konungens vapen och r. även Norges vapen.
Detta intog stundom huvudsköldens vänstra
hälft, stundom var huvudskölden tredelad av
ett gyllene gaffelkors, i första fältet tre
kronor, i andra fältet Norges vapen och i tredje
Folkungavapnet. Genom lagen om rikets
vapen av 15 maj 1908 fastställdes r. Enl. denna
lag äro rikets vapen två, stora och lilla r.
Det stora (bild 10) är den av Karl Knutsson
bildade riksskölden, kvadrerad av ett utböjt,
gyllene kors samt med Folkungavapnets
gin-balkar tecknade som strömmar, under
kunglig krona, belagd med hjärtsköld, visande
Vasa- och Ponte Corvovapnen. Skölden hålles
av två på ett postament stående,
tillbaka-seende, gyllene, med sluten krona krönta
lejon med kluvna svansar. Kring skölden hänga
Serafimerordens insignier, och det hela
omges av ett vapentält, bestående av en
herme-linsfodrad purpurmantel under kunglig krona.
Stora riksvapnet må dock brukas utan
sköld-hållare, ordensinsignier och vapentält.
Kronan är sedan Erik XIV:s tid sluten, och de
två lejonen som sköldhållare förekomma
sedan Johan III:s tid och ha sedan Gustav II
Adolf kluvna svansar. Lilla r. (bild 11) består
av en blå sköld med tre 2 och 1 ställda
gyllene kronor, skölden krönt av kunglig krona
och omgiven av Serafimerordens insignier.
Vapnet må dock brukas utan dessa insignier.
Förvanskning av r. är belagd med böter. —
Om andra länders riksvapen se avbildningar
med förklaringar vid art. om resp, länder.
Litt.: H. Hildebrand, »Det svenska r.» (i
Antiqvarisk Tidskr. för Sverige, VII, 1883);
H. Fleetwood, »Sveriges kungavapen under
medeltiden» (i Meddelanden från Svenska
Heraldiska Föreningen 1917) och »Handbok i
svensk heraldik» (s. å.); P. B. Grandjean, »Det
danske rigsvaaben» (1926). H. F-d.
Riksviceamiral, näst högsta amiralsgraden
i Sverige 1610—14 och 1653—57.
Riksvärdln, se Riksgu ardin.
Riksvärnet, se Tyskland, försvarsväsen.
Riksäldste, se Estland, sp. 1080.
Riksämbetsmän. Höga riksämbeten (drots,
marsk, rikshovmästare, se dessa ord) funnos i
Sverige redan under medeltiden. Med K. von
Pyhy (se d. o.) blev även kanslern under
Gustav Vasa för en tid en verklig
riksämbets-man. Flera riksämbeten möta under
1500-talets senare hälft; från 1600-talets början
omtalas de fem höga r., med titlarna
riksdrots (se Drots), riksmarsk (se Marsk),
riksamiral (se d. o.), rikskansler (se d. o. och
Kansler) och riksskattmästare (se d. o.).
Denna utveckling stadfästes genom 1634 års
R. F., som även fixerade de fem höga r. som
kollegiechefer. Samma R. F. omtalar även
andra r.: riksmarskalken för hovet,
riksstall-mästaren för konungens stall och
stuteriväsendet i riket, riksjägmästaren för jakt- och
skogsväsendet och rikstygmästaren för
artilleriet. Från 1676 räknas till dessa även
generalkvartermästaren. Såväl de fem höga r. som
övriga avskaffades av Karl XI.
Riksdrots-och rikskanslersvärdigheterna förnyades under
Gustav III och Gustav IV Adolf, likaså
riks-stallmästar- och riksmarskalksämbetena
under Gustav III. Det enda av dessa ämbeten,
som blivit bestående, är riksmarskalkens
(se d. o.).
Riksäpple, maktsymbol i form av en glob
(jorden, världen), horisontellt omgiven av en
ring med två varandra korsande byglar; dessa
uppbära ett stående kors; ibland finns endast
en bygel med kors. R. men utan kors finns på
myntbilder av romerska kejsare. Under
medeltiden och renässansen framställdes ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
