Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Ritschl, O.—Ritualmord
914
terna behandlade han bl. a. i »Priscae
latini-tatis monumenta epigraphica» (1862—64). R.
hade stor betydelse även som lärare. Monogr.
av O. Ribbeck (2 bd, 1879—81). E. St.
Ritschl, Otto, tysk teolog (f. 1860), son till
A. R. Blev 1889 e. o. prof, i Kiel, 1894 i Bonn
oeh ord. prof, där 1897. R., som till sin
teologiska ståndpunkt räknas till den från A.
Ritschl utgående riktningen, har mest gjort
sig känd genom en rad omfattande arbeten om
dogmutvecklingens och teologiens historia,
»Cyprian von Karthago und die Verfassung der
Kirche» (1885), »Albrecht Ritschls Leben» (2
bd, 1892—96) och framför allt
»Dogmenge-schichte des Protestantismus» (4 bd, 1908—
27). E. Bg.*
Ritschliani’sm, teol., den teologiska
riktning, som anknöt sig till A. Ritschl (se d. o.).
Ritskubb, Ritskubbe, se Uppritsning.
Ritt, text., se Vävning.
Ritter (Ritter von), »riddare», till 1918
tysk adelstitel i Österrike (med rang mellan
»Edler» och friherre) och i Bayern (med rang
mellan obetitlad adel och frih.). Titeln R.
sattes efter förnamnet, t. ex. »Moritz Ritter von
Auffenberg».
Ritter, Christian, tysk tonsättare (omkr.
1650—omkr. 1730), svensk vice
hovkapellmästare 1682—83 och 1688—99. Komponerade
flera orgelverk, åtnjöt högt anseende som
orgelspelare och var ej utan inflytande på S.
Bach. — Biogr. av T. Norlind i »Sammelbände
der internationalen Musikgesellschaft», XII
(1910). T. N.
Ritter, J ohann Wilhelm, tysk fysiker
(1776—1810). Började som farmaceut,
studerade under torftiga förhållanden i Jena,
senare med hertigligt understöd i Gotha,
slutligen i München. R. studerade Voltas stapel
och uppfann en ny dylik, som blivit kallad
den första ackumulatorn. Han utförde
banbrytande experiment inom den experimentella
elektrokemien samt påvisade närvaron av de
ultravioletta strålarna i spektrum genom deras
kemiska verkan. Många av R:s idéer och
uppslag voro mera av naturfilosofiskt än
fysikaliskt intresse. J.T.
Ritter, Karl, tysk geograf (1779—1859),
en av grundläggarna av den moderna
geografien. Blev 1820 prof, i geografi vid Berlins
univ., där han verkade till sin död. Under
det att geografien före
hans tid varit en
föga kritisk samling
av diverse uppgifter
om jorden, framför
allt berörande de
politiska förhållandena,
blev för honom
uppgiften att sätta de
olika faktorerna i
kau-salsammanhang och
särskilt betrakta dem
ur människans
synpunkt. Utredande av
växelverkan mellan
jorden oeh människan blev för honom
geografiens huvudmål. Bland hans många skrifter
märkas »Europa, ein
geographisch-historisch-statistisches Gemälde» (2 bd, 1804—07), »Die
Erdkunde im Verhältnis zur Natur und zur
Geschichte des Menschen» etc. (l:a uppl., i 2
dir, 1817—18; 2:a uppl., i 19 dir, 1832—59;
hans huvudverk, oavslutat), »Einleitung zur
allgemeinen vergleichenden Erdkunde» (1852)
samt de postuma föreläsningsserierna
»Geschichte der Erdkunde und der Entdeckungen»
(1861; 2:a uppl. 1880), »Allgemeine Erdkunde»
(1862) och »Europa» (1863). Biogr. av G.
Kramer (2 bd, 1864; 2:a uppl. 1875). Karl
Ritter-stiftelser, för att befordra geografiska
forskningar, finnas i Berlin och Leipzig. O. Sjn.
Ritter, Moritz, tysk historiker (1840—
1922). Var 1873—19il prof, i Bonn. Han
skrev »Geschichte der deutschen Union» (2
bd, 1867—73) och en högt värderad
»Deutsche Geschichte im Zeitalter der
Gegenrefor-mation und des dreissigjährigen Kriegs» (3 bd,
1889—1908), där dock krigets gång efter 1634
ej skildras men väl fredsslutet. R. utgav
»Briefe und Acten zur Geschichte des
dreissigjährigen Kriegs» (3 bd, 1870—78). G. W-k.
Ri’tthåusen, Karl Heinrich Leopold,
tysk kemist (1826—1913), från 1858 prof, i
kemi vid lantbruksavd. av univ. i
Königs-berg. R. utförde förtjänstfulla växtkemiska
undersökningar. Han utgav bl. a. »Die
Ei-weisskörper der Getreidearten, Hülsenfrüchte
und Oelsamen» (1872). K. A. V-g.*
Rituäl (av lat. ritus, bruk), fastställd
ordning, särskilt för kyrkliga handlingar. De
kristna kyrkorna ha ej någon för alla gällande r.
Ur de urkristna församlingarnas fria
gudstjänstbruk utvecklades småningom fastare
liturgiska former. Jfr Agenda och
Kyrkohandbok. O. Hpl.
Rituali’sm (jfr Ritual), urspr. en
strömning inom anglikanska kyrkan med starka
sympatier för katolicismen och med betoning
av ceremonierna i gudstjänsten (jfr
Oxford-rörelsen). Mellan de ritualistiska och
evang. riktningarna har under senaste åren i
England pågått en häftig strid. — I Sverige
har r. (med mönster från England) gjort sig
märkbar och vunnit allt fler anhängare (r
i-t u a 1 i s t e r). Den bekämpas emellertid
från flera håll, emedan man i den ser ett
närmande till den katolska kyrkan. O. Hpl.
Ritualmord (jfr Ritual), form av
blodvidskepelse (jfr Blod, sp. 537 ff.), som består
i antagandet, att anhängare av viss ritus
begagna blod av mördade personer,
tillhörande annan religion, för rituella syften. Så
beskylldes de första kristna för r., och 1900
beskyllde boxarna i Kina de kristna för att
i rituella syften ha mördat kinesiska barn.
Beskyllningar mot judarna, att de begagna
blodet av kristna barn vid beredning av
påskbröd, kunna påvisas från slutet av 1100-talet.
Den falska anklagelsen har upprepats ända in
i våra dagar. Bekanta processer mot judar för
r. ägde rum i Trento 1475, Trnava 1494,
Damaskus 1840, Tisza-Eszlar i Ungern 1882,
Xanten 1892, Vraea i Bulgarien 1895, Polna
1899, Chojnice 1900 och Kiev 1913 (den
anklagade, Bfilis, frikändes av jurydom trots
oerhörd agitation av ryska antisemiter).
Grundlösheten av ritualmordsbeskyllningen
framgår av att den judiska religionen bjuder
»Du skall icke dräpa» och på det strängaste
förbjuder förtärandet av varje slags blod, även
från djur, »ty blodet är själen» (3 Mos. 17,
5 Mos. 12, 1 Sam. 14). Sedan den tidiga
medeltiden har beskyllningens grundlöshet
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
