Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rochefort, Rochefort-sur-mer - Rochefort, Victor Henri, markis de Rochefort-Luçay - Rochefoucauld (La) - Rochefoucauld, släkt - Rochegrosse, Georges - Rochejaquelein, släkt - Rochelle, La - Rochellesalt - Rochester - Rochester, earl av, titel - Rochleder, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Rochefort, V. H.—Rochleder
938
synslös kvickhet fördi
tyg. Sjöfarts-, astron. och meteor,
observa-torium, gr. 1922. — Till 1665 var R. blott ett
fort, men under Ludvig XIV uppväxte här
en stad, som befästes av Vauban. 15 juli
1815 gick Napoleon I i R. ombord på det
engelska linjeskeppet »Bellerophon».
Rochefort [rå,ffä’r] ,VictorHenri,
markis de R. - Lugay, fransk politiker och
publicist (1831—1913). Med bitande och
hän-R. en våldsam
kampanj i pressen mot
andra kejsardömet och
dess män, ådrog sig
därför flera åtal och
slutligen också
fängelsestraff. Vid
kejsardömets fall blev
han led. av
natio-n alförsvarsregeringen,
vägrade, då han icke
ville ge sitt samtycke
till
fredspreliminärer-na med Tyskland, att
taga säte i
nationalförsamlingen i
Bor
deaux och agiterade häftigt mot Thiers under
Pariskommunen, vid vars fall han blev
fängslad och efter ett par år deporterad till Nya
Kaledonien. 1874 lyckades han rymma och
taga sig tillbaka till Europa och återvände
efter amnestien 1880 till Frankrike. Han
uppsatte 1880 tidningen LTntransigeant, där
han med skärpa och bitterhet angrep
Gam-betta och andra av republikens förnämsta
män. 1888 bröt han öppet med republiken
och blev en av Boulangers (se d. o.)
ivrigaste vapendragare. Vid dennes fall gick
han i landsflykt till Bryssel och sedan till
London och skrev därifrån flitigt till sin
tidning, vars direkta ledning han återtog 1895
efter erhållen amnesti. Nu upptog han en
våldsam kampanj mot Dreyfus och dennes
försvarare, fortsatte oförfärat sin
ultranatio-nalistiska propaganda och var, sedan han
1907 lämnat ledningen av LTntransigeant,
medarb. i en klerikal tidning. R. skrev även
åtskilliga vådeviller och romaner och utgav
1896—97 underhållande men otillförlitliga
memoarer (»Les aventures de ma vie»). —
Biogr. av C. Ducray (1914). E. W.*
Rochefoucauld [råjfokå’] (La), stad i fr.
dep. Charente, vid Charentes biflod Tardoire,
mitt emot den berömda släkten La
Roche-foucaulds stamborg, gr. på 1000-talet,
ombyggd på 1500-talet; 2,556 inv. (1926).
Rochefoucauld [råjfokå’], fransk adelssläkt,
se La Rochefoucauld.
Rochegrosse [råjgrä^], Georges, fransk
målare (f. 1859). Studerade i Paris och i
Rom, debuterade 1882 med »Vitellius släpas
av folket genom Roms gator», varefter 1883
följde »Andromake vid Tröjas fall», som
väckte stort uppseende. Sedan målade R. en
rad historiska motiv, »Salome dansar för
Herodes» (1887) och den stora praktscenen
»Babylons död» (1891). 1893 följde fantasien
»Riddaren bland blommorna» (ämnet ur
Wagners »Parsifal»; Luxembourgmuseet),
1896 den sensationssökande jättemålningen
»Mänsklighetens ävlan» (»Angoisse humaine»,
människor av alla samhällsklasser ses i
massor kräla uppför en bergbrant på jakt efter
Lyckan), sensationsstycket »Den röda
glädjen» (1906) och »Persepolis’ brand» (1913). R.
har även utfört dekorativa målningar (bl. a.
i Sorbonne) och motiv från Nordafrika
samt illustrerat Flauberts »Salammbö» och
arbeten av Victor Hugo. G-g N.*
Rochejaquelein [råj^aklä’], fransk
adelssläkt, se La Rochejaquelein.
Rochelle [råjä’!], La, se La R o c h e 1 1 e.
Rochellesalt [råJäT], kem., se
Seignet-t e s a 1 t.
Rochester [rå’tfistø]. 1. Befäst stad i eng.
grevsk. Kent, omedelbart v. om Chatham, på
en av Medway i n. kringfluten halvö och vid
London—Doverbanan; 31,196 inv. (1931). Är
sedan 604 anglikanskt biskopssäte och har en
märklig domkyrka, gr. av Augustinus omkr.
600, ombyggd på 1200-talet samt restaur. på
1870- och 1880-talet. Av den ståtliga
normandiska borgen från 1100-talet kvarstå på en
höjd vid floden ett väldigt torn samt
ytter-muren. Varvs- och maskinindustri,
ostronfångst, fiske och kustsjöfart. — Genom R.,
lat. Durobrivae, gick den gamla romarvägen
till London. Staden härjades på 800-talet flera
gånger av danskarna men var på 900-talet
en betydande hamnstad.
2. Stad i v. New York, U. S. A., vid
Gene-see river, som i R. bildar tre utbyggda fall,
samt vid New York state barge canal (se
Eriekanalen); 328,132 inv. (1930). R.
är viktig järnvägsknut, har flyghamn,
flodhamn och kanalstation. Den regelbundet
planerade staden har många stora parker, omkr.
170 kyrkor, däribland de arkitektoniskt
märkliga S:t Patrickskatedralen (rom.-kat.)
och baptisternas kyrka, många
bildnings-institutioner, bl. a. det stora baptistiska univ.
(gr. 1850 och genom väldiga donationer av
G. Eastman 1918 utökat med musikakad. och
1920 med tandläkarinstitut, tills, omkr. 2,700
stud.). Mest känt är R. genom den optiska
firman Eastman Kodak co., de av G.
Eastman (se d. o.) gjorda donationerna och
stadens trädskolor; även stora beklädnads-,
sko-och maskinindustrier. — Blev stad 1834.
3. Stad i s. ö. Minnesota, U. S. A.; 20,621
inv. (1930). Berömd genom Mayo clinic (se d.o.).
Rochester [råTjistø], earl av, titel, buren
av medlemmar av de encelska släkterna Hyde
och Wilmot. Henry Wilmot, 1 :e earl av
R. (1612—58), deltog på 1640-talet på Karl I:s
sida i striden mot parlamentet, tjänade sedan
Karl II och gjorde ett rojalistiskt
resnings-försök 1655. Hans son John Wilmot, 2:e
earl av R. (1647—80), förde vid Karl II:s hov
ett till ytterlighet utsvävande levnadssätt och
skrev slippriga dikter men ångrade sig under
inflytande av biskop Burnet (se d. o.), som
skildrat hans omvändelsehistoria i en mycket
spridd skrift. Laurence Hyde, earl av
R. (1641—1711), var bror till sedermera Jakob
II :s gemål, Anna Hyde (se C 1 a r e n d o n, sp.
1127), anlitades av Karl II i olika
diplomatiska uppdrag och var under svågerns samt
systerdöttrarna Marias och Annas regeringar
de högkyrkligas ledare mot katolikerna.
Rochleder [rå’!§-], Friedrich,
österrikisk kemist (1819—74). Blev 1845 prof, i
kemisk teknologi i Lemberg, prof, i kemi i
Prag 1848, vid Wiens univ. 1870. Han utförde
viktiga växtkemiska undersökningar och
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
