Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
Rob Roy—Rochefort
936
»Talande» robot. England, 1920-talet.
Med tillhjälp av bl. a. fotoelektriska celler
och radio ha på senare år konstruerats olika
slags automater, som kunnat utföra till synes
ganska självständigt arbete, t. ex.
gyro-lotsen (se d. o.) och den 1927 i U. S. A.
uppfunna t e 1 e v o x, som kan mottaga och
utföra telefonorder. A. A-t;G. H-r.
Rob Roy [råb räl], d. v. s. »rödhårige
Robert», folkligt namn på en beryktad skotsk
fribytare, Robert MacGregor (1671—
1734). Var son till en officer, ärvde en mindre
gård och gjorde affärer som
kreatursuppfö-dare. Sedan han djupt skuldsatt sig hos
hertigen av Montrose och 1712 nödgats till
denne avträda sin egendom samt förklarats
fågelfri, samlade han i förbittringen en liten
skara fribytare och förde med denna under
åratal ett formligt krig mot hertigen,
bortrövade hans hjordar och uppsnappade hans
arrendeavgifter. 1722 underkastade han sig
re-geringsmyndigheterna, benådades 1727 från
ådömt deporteringsstraff och förde under sina
sista år ett lugnt liv. Om R:s äventyr och
ovanliga kroppsstyrka voro många sägner
gängse. Jfr inledningen till W. Scotts roman
»Rob Roy» (1817) samt biogr. av K. Macleay
(2:a uppl. 1881) och A.H.Millar (1883). (Å.S-n.)
Robsart [rå’bsät], Amy, se Leicester,
sp. 951.
Robu’st, grov, kraftfull.
Robusti [råbo’sti], J a c o p o, se T i n t
o-r e 11 o.
Roca [rå’ka], J u 1 i o, president i
Argentina (1843—1914). Blev 1874 general, 1879
krigsminister och var 1880—86 president efter
att ha segrat i ett inbördeskrig under
valkampanjen. 1890 blev R. premiärminister, var
1892 presidentkandidat, 1898—1904 åter
president och verkade juli—sept. 1912 som
utomordentligt sändebud i Rio de Janeiro med
framgång för grannsämja mellan Argentina
och Brasilien. Jfr Argentina, sp. 37.
Rocaille [råkä’j], fr. (av roc, klippa,
berghäll), konstgjort grottverk av sten med
infogade snäckor, koraller o. s. v. Jfr Rokoko.
Rocamadour [råkamadö’r], by i fr. dep. Lot,
vid Dordognes i en 150 m djup kanjon
flytande biflod Alzou, sedan äldre medeltiden
ryktbar vallfartsort; 872 inv. (1926). En
madonnabild i kyrkan Notre-Dame uppges vara
ett verk av publikanen Sackeus (S:t Amadour).
Roce’lla, lavsläkte. Till R. hörande arter
utgöra det viktigaste råämnet vid
framställning av lackmus och orselj (se dessa ord). Se
även Lavar, bild 9.
Rochambeau [råjabå’], Jean Baptiste
Donatien de V i m e u r, greve de R.,
fransk marskalk (1725—1807). Vann stort
rykte för sina bedrifter i österrikiska
tron-följdskriget och
sjuåriga kriget, sändes
1780 som
generallöjtnant med 6,000 man
till Amerika och
bidrog verksamt till
Washingtons seger
över engelsmännen.
Hemkommen fick R.
högsta befälet i
Pi-cardie, blev 1790
överbefälhavare över
franska nordarmén och
1791 marskalk av
Frankrike men tog
av
sked kort efter krigsutbrottet 1792, då hans
råd ej följdes. Under skräckväldet satt han
en tid fången. R:s »Mémoires» utgåvos i 2 bd
1809. Jfr J. J. Jusserand, »R. and the french
in America» (i »With amerieans of past and
present days», 1916). — Hans son Donatien
Marie Joseph de Vimeur, vicomte
d e R. (1750—1813), kämpade under
revolutionskrigen i Västindien, var en tid guvernör
på Haiti, deltog 1800—01 i fälttåget i Italien,
återvände till Västindien och bekämpade
framgångsrikt de upproriska negrerna men måste
1803 ge sig åt engelsmännen, vilka höllo
honom fången till 1811. Ånyo i fransk
krigstjänst. stupade R. i slaget vid Leipzig. E. A-t.*
Rochdale [råT/déil], textilindustristad och
sedan 1888 grevskap (county borough) i
England, vid den s. k. Rochdalekanalen, 17 km
n. om Manchester; 90,278 inv. (1931). Genom
bildandet av Society of equitable pioneers i
dec. 1844 har R. blivit den moderna
kooperationens vagga.
Rochechouart [råJJmäT], seMontespan.
Rochefort, R.-sur-mer [råJfåT-syr-mäT],
arrondissemangshuvudstad i fr. dep.
Charente-Inférieure, vid Charente, 17 km från dess
mynning i Atlanten, samt vid
Nantes—Bor-deauxbanan m. fl. järnvägar; 28,275 inv. (1926),
avtagande folkmängd. R. är viktig
krigs-hamn och marindepå med starka
kustbefästningar, har flyghamn, navigationsskola,
marinhospital och utbildningsanstalt för
skepps-läkare. Innanför krigshamnen ligger den
under världskriget livligt frekventerade
han-delshamnen, tillgänglig för oceangående far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
