Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Rocksläktet—Rodd
944
sydligare utbredning och fångas även i
Medelhavet för att saluföras. Närstående är
fam. djävulsrockor (sed. o.). De i
varma hav förekommande stingrockorna,
fam. Tryyonidae, utmärkas av att stjärten
bär en lång, sågtandad torn, med vilken även
för människan dödande styng kunna utdelas.
En art, Dasyatis pastinaca, som kan nå en längd
av 140 cm, har flera gånger fångats i
Kattegatt. Om fam. darrockor se d. o. T. P.
Rocksläktet, zool., se R o c k o r.
Ro’ckstroh, K n u d Christian, dansk
militärhistoriker (f. 1860). Var kapten 1902
—12 samt chef för arméns arkiv 1915—30. R.
har skrivit en rad krigs- och militärhistoriska
arbeten. Det förnämsta är »Udviklingen af
den nationale hær i Danmark i det 17. og 18.
aarhundrede» (3 bd, 1909—26), som är
grundläggande i ämnet. P. E-t.
Rocky mountains [rå’ki måu’ntinz], se
Klippiga bergen.
Rocky point [rå’ki påFnt], en av världens
största sändarstationer för trådlös telegrafi, i
staten New York, U. S. A., på n. kusten av
Long island. Mottagningsstationen ligger på
25 km avstånd vid Riverhead.
Rococo [råkåkå’], fr., se Rokoko.
Rocroi [råkrioa’] el. R o c r o y, stad och
fästning i fr. dep. Ardennes, nära belgiska
gränsen; 2,442 inv. (1926). Vid R. besegrade
Condé 1643 den spanska belägringshären.
Rod [råd], Édouard, schweizisk-fransk
författare (1857—1910). R., född och
uppvuxen i kantonen Vaud, kom vid unga år till
Paris, där han utom 1887—92, då han beklädde
en professur i
litteraturhistoria i Genève,
var bosatt till sin
död. Han debuterade
som svuren
naturalist men fördes
under inflytande av nya
tidsströmningar in på
en psykologiskt
fördjupad romandiktning med starkt
religiös och etisk
betoning. »La course ä la
mort» (1885)
betecknade genombrottet av
denna moderna »intuitivism», varpå följde
»Le sens de la vie» (1889; »Lifvets mening»,
1890) och »La sacrifiée» (1892; »Offret», s. å.).
En djuplodande äktenskapsroman är »La vie
privée de Michel Teissier» (1893; sv. övers.
1897; flera forts.), medan »Les roches
blan-ches» (1895; »Hvita klipporna», 1896)
närmast tillhör bygdelitteraturen. Vid Bourgets
sida uppträdde R. slutligen som insiktsfull
kritisk vägledare, bl. a. med sina »Études
sur le XlXe siècle» (2 saml., 1888, 1899) och
»Les idées morales du temps présent» (1891).
— Monogr. av F. Roz (1906), Oh. Beuchet
(1930; med bibliogr.). Kj. S-g.
Rodagén, medel, som försökts mot B a
sedo w s k a s j u k d o m e n (se d. o.) och
fram-ställes av mjölk från getter, hos vilka man
opererat bort sköldkörteln. R. är avsett att
verka på samma sätt som
antityreoi-d i n (se d. o.). Medlet har icke vunnit
allmännare erkännande el. användning. C. G. S.
Rodamlner, kem., se Xan t enfärgämnen.
Rodän (av grek. rho’deos, röd) el. T i
o-cyan (av grek. theVon, svavel, och cyan, se
d. o.), atomgrupp med formeln SCN, som
uppträder som envärd, negativ ion i
rodanväte-syra, HSCN, och salter därav, rodanider,
varav de viktigaste äro ammoniumrodanid,
NH4SCN, och kaliumrodanid, KSCN, färglösa,
lättlösliga salter med analytisk användning
(reagens bl. a. på ferrisalter, varmed mörkröd
ferrirodanid bildas). Fri r. har formeln
(S CN)2 och bildar obeständiga, gula kristaller
med låg smpt (— 2° C). Jfr även C y a n f ö
r-e n i n g a r. G. S-ck.
Roda-Roda [rå’-], Alexander,
österrikisk författare (f. 1872), var officer 1892—
1901, ägnade sig sedan helt åt litteraturen
och tillhör Simplicissimus’ mest uppskattade
medarbetare. R. har utgivit många samlingar
noveller, anekdoter och humoresker, ofta
satiriskt betonade, vilka blivit mycket populära,
samt även haft framgång med farser och
lustspel (»Der Feldherrnhügel», 1910; tills, m. C.
Rössler). Ett par sv. övers, av R:s historier
finnas (1914 ff.). R-n B.
Rodbertus [råtbä’rtos], Johann Karl,
tysk nationalekonom (1805—75), son till en
prof, i romersk rätt och »Justizrath» i svensk
tjänst. Efter att ha studerat juridik var R.
i preussisk tjänst 1827
—32 och slog sig 1836
ned på sitt riddargods
Jagetzow i Pommern
(därav namnet
Rod-bertus-Jagetzuw).
1847—49 var han
medlem av de preussiska
lantdagarna, ledare av
vänstra centern och
sommaren 1848 ett par
veckor kultusminister.
Bland R:s skrifter
märkas »Soziale Briefe
an v. Kirchmann» (3
bd, 1850—51) och de av R. Meyer utg. »Briefe
und sozialpolitische Aufsätze von R.» (2 bd,
1880). — R. kritiserar det nuv. ekonomiska
samhällstillståndet särskilt från den
synpunkten, att produktionen ej rättar sig efter
samhällets behov utan efter den förefintliga
effektiva — med köpkraft utrustade —
efterfrågan. Det försiggår en utsugning av
arbetarna; denna blir allt större, i den mån
arbetets produktivitet ökas genom utvecklingen.
Det ideala botemedlet mot massfattigdom och
handelskriser samt därmed följande sociala
missförhållanden erbjudes i ett
kollektivis-tiskt samhällsskick: med samfälld äganderätt
till nationens jord (naturtillgångar) och
kapital samt privat äganderätt för den enskilde
till »värdet av hans produkter»
(arbetsresultat). R. betecknas som »den moderna tyska
statssocialismens klassiker». Han var
»idealistisk socialist», nationell och monarkisk.
Han övade starkt teoretiskt inflytande på
Lassalle. Flera icke socialistiska
nationalekonomer, t. ex. A. Wagner, ha också tagit
märkbart intryck av »den kontemplative
Robin-son» (som R. kallade sig själv). — Litt.: H.
Dietzel, »K. R.» (2 bd, 1886—88); K. Diehl
i »Handwörterbuch der Staatswissenschaften»
(4:e uppl. 1926; med bibliogr.). E. H. T.*
Rodd, framdrivning av båt medelst åror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
