Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Rodd, J. R.—Roddidrott
946
Roddaren sitter på en »toft» (roddarbänk), i
regel med ansiktet vänt mot båtens akter.
Vid dubbelrodd sitta två oeh vid
enkel-el. g i g g r o d d en roddare på varje toft.
Ärorna ligga i roddluckor, roddklykor el.
mellan två tullpinnar (i hål nedsatta trä- el.
järn-pinnar). Då årbladen efter att ha släppt
vattnet åter föras fram, »skevas» de, d. v. s.
årorna vridas, så att årbladen föras
horisontellt. R. kan även utföras av roddare, stående
och vänd för över. Om roddaren därvid för
åran för fart för över, säges han s k å t a, och
för han åran för fart akter över, säges han
stryka. R. kan slutligen utföras genom
vrickning. Härvid vilar åran i en klyka
el. lucka i akterstäven, och årbladet föres
genom vattnet med en fram- och återgående
rörelse. Detta slag av r. brukas särskilt i
ekstockar och på västkusten. — Se vidare
Roddidrott. ö-g.
Rodd [råd], James Rennell, engelsk
diplomat och författare (f. 1858), adlad
1896 (sir Rennell R.). Ingick 1883 på
diplomatbanan och har bl. a. varit envoyé i
Stockholm 1904—08 och ambassadör i Rom
1908—18. R. deltog 1920 i lord Milners
politiska mission till Egypten. 1928—32 var R.
(konservativ) led. av underhuset. R. har utom
flera diktsamlingar skrivit bl. a. »Frederick,
crown-prince and emperor» (1888; sv. övers, s.
å.), »The customs and lore of modern Greece»
(1892), »Sir Walter Raleigh» (1904), »The
princes of Achaia and the chronicles of Morea»
(2 bd, 1907) och »Italian people» (1920) samt
memoarverket »Social and diplomatic
memo-ries» (3 dir, 1922—25), i vars 3:e bd bl. a. ingå
R:s hågkomster från den svensk-norska
unionskrisen 1905. V. S-g.
Roddidrott, en av de mest
kroppsutveck-lande men också mest ansträngande
idrotterna. — Vid de första kapprodderna
användes vanliga roddbåtar el. tunga skeppsbåtar,
men redan tidigt kommo specialbyggda båtar
i bruk. De moderna kapproddbåtarna äro
antingen inriggade (årtullarna placerade
på relingen) el. utriggade (årtullarna i
särskilda ställningar utanför relingen). Den
inriggade båten är bredare, har relingen
högre över vattnet och vakar sjön bättre än
den utriggade, vars fribord och deplacement
i förhållande till båtens längd nedbragts så
långt som möjligt för minskande av
vatten-och luftmotstånd. Roddaren sitter i bägge
slagen av båtar på ett glidsäte
(eng. slide), som möjliggör
benens medverkan till ökande av
årtagets längd och kraft. Med
avseende på årornas antal
och skötsel kunna
kapproddbåtarna delas i två grupper:
1) Båtar, där varje roddare
sköter en åra (vanl. 2-, 4- och
8-årade båtar el., som de i
dagligt tal kallas efter
roddarnas antal, en tvåa, fyra,
åtta). 2) Båtar, där varje
roddare sköter två åror (eng.
scullingboats) — endast
utriggade båtar. Dessa äro antingen
för enkelpar (single sculls) eller
för dubbelpar (double sculls).
Åttorna förekomma alltid med
Single scull.
styrman, fyrorna vanl., single sculls däremot
aldrig, double sculls såväl med som utan sådan.
Takten är vid rodd av stor betydelse, alla
roddarnas rörelser måste ske så samtidigt
som möjligt. Den, som sköter den aktersta
åran, bestämmer takten. Han kallas »takt»
(eng. strolce); de övriga roddarna benämnas
med nummer från främsta åran i båten
räknat. Den främsta åran kallas även »plikt»
(eng. bow). — Den moderna r. härstammar
från England, där sporten på 1820-talet tog
fart vid univ. och högskolorna. Redan 1828
var den utriggade kapproddbåten
utexperi-menterad. De mest bekanta engelska
tävlingarna i kapprodd äro den mellan O
x-f o r d s och Cambridges univ. och
Henleyregattan. Den första
universi-tetsrodden ägde rum 1829, sedan 1856 har
den årl. återkommit (med undantag för åren
1915—19); den äger rum på Thames i
London (Putney—Mortlake, 4*^ eng. mil) en vecka
el. tio dagar före påsk. Av de 83
kapp-rodder, som hittills hållits (1932 års
medräknad), har Cambridge vunnit 43 och Oxford
40. Sedan 1924 har Cambridge segrat nio år
i rad. Den första Henleyregattan hölls 1839
och har sedan utom 1915—-19 ägt rum varje år,
vanl. i början av juli på Thames vid Henley
(nuv. banan 1 eng. mil 555 yards). Från
England spreds r. under 1800-talet till flertalet
civiliserade länder. Den första roddföreningen i
Sverige torde ha varit Stockholms nations
båtklubb i Uppsala, som stiftades 1877, året
därpå följd av Göteborgs nations båtklubb.
Genombrottsåret för den svenska r. var 1880,
då bl. a. Göteborgs roddklubb och Stockholms
roddförening bildades. Stockholms
roddför-ening, bland vars stiftare märkes dåv.
löjtnanten V. G. Balck, blev moderförening för
åtskilliga andra idrotter i Stockholm, t. ex.
skridskoidrotten. Även på andra håll i
landet blevo de nybildade roddföreningarna, t. ex.
Utriggad åtta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
