Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roder - Roderbroms - Rodervisare - Rodez - Rodhe, släkt - Rodhe, Bengt Carl - Rodhe, Edvard Herman - Rodhe, Edvard Magnus - Rodhe, Eva Sofia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Roderbroms—Rodhe, E. S.
952
engelsmannen Kitchen och ett par nyare
typer av dylika r. av svenskarna A. J. E.
R y 1 a n d e r och N. Zinnerström.
Dylika r. ha dock hittills huvudsaki. kommit till
användning på smärre motorbåtar. Jfr
Styrinrättning. Ax. L.
Bild 3. Horisontalroder på undervattensbåt.
På undervattensbåtar, torpeder och
luftskepp förekomma förutom det vanliga r. för
styrning i sidled horisontella r. (bild 3)
för styrning i höjd- el. djupled. — På
flygplan förekomma sid roder för styrning i
sidled (bild 4, a), höjdroder för styrning i
höjdled (bild 4, b) och skevningsroder för att ge
Bild 4. Schematisk skiss av en flygmaskin, a
sidroder, b höjdroder, c skevningsroder.
erforderlig lutning åt flygplanet (bild 4, c).
Sistnämnda r., anbragta på vingarnas yttre
delar, verka på följ. sätt. Då högra
skevningsrodret föres uppåt, minskas
högervingens bärande förmåga; samtidigt föres
vänstra skevningsrodret nedåt, ökande
vänstervingens bärande förmåga. Resultatet
härav blir vänstervingens upplyftande, d. v. s.
flygplanets lutning åt höger. Vid gir är detta
nödvändigt för att motverka i svängen
uppkommande centrifugalkraft. — Jfr
Styrinrättning. ö-g.
Roderbroms, sjöv., se Styrinrättning.
Rodervisare, sjöv., se Styrinrättning.
Rodez [rådä’s], huvudstad i fr. dep.
Avey-ron, vid floden Aveyron; 15,150 inv. (1926).
Biskopssäte (sedan 401) med ståtlig gotisk
katedral (Notre-Dame; påbörjad på
1270-ta-let), många medeltidshus samt en i nyare tid
restaur. romersk akvedukt. Var under
medeltiden huvudort i grevsk. Rouergue.
Rodhe, svensk släkt. Namnet antogs efter
en gård i Skåne av Mathias R. (1670—
1722), som blev handlande i Uddevalla. Hans
sonsons son prosten i Everöd fil. dr C h r
i-stian Wilhelm R. (1802—67) var
fader till E. H. R. Om denne, hans son E. M. R.
och kusin Eva Sofia R. samt hennes brorson
G. E. R. se nedan. Sysslings son till Chr. W. R.
var B. C. R. (se nedan). B. H-d.
Rodhe, Bengt Carl, skolman (1834—
97); jfr släktövers. Var urspr.
kroppsarbetare, tog 1860 folkskollärarexamen och blev
lärare vid Göteborgs folkskolor. R.
bearbetade ljudläsemetoden (se Ljudmetoden)
för svenska språket och införde den i
undervisningen. Han grundade 1867 i Göteborg Pri-
mär- och elementarskolan samt 1869 ett
små-skoleseminarium. Genom sin skolverksamhet
och sina i långt över en mill. ex. utgivna
läseböcker för småskolan har han övat ett
betydligt inflytande på primärundervisningen. R.
skrev även flera pedagogiska arbeten. Biogr.
av K. L. Larsén (1897). Fr. Sg.
Rodhe, Edvard Herman, biskop (f.
1845 2a/io); jfr släktövers. Blev i Lund fil.
dr 1871 och teol. kand. 1877, prästvigdes
s. å. och blev 1879 domkyrkovicepastor i Lund,
1881 kyrkoherde i
Karlshamn och 1884 i
Norrköpings S:t Olai
samt 1886 e. o
hovpredikant. 1888—1929
var R. biskop i
Göteborgs stift. Han
bevistade alla
kyrkomöten under sin
biskops-tid samt var 1892—93
medlem av Andra och
1894—1901 av Första
kammaren för
Göteborgs och Bohus län.
R. blev teol. dr vid
jubelfesten i Uppsala 1893. Han har utgivit
bl. a. predikningar och andliga tal. Till sin
religiöst-kyrkliga ståndpunkt är R.
konservativ under påverkan av den äldre lundensiska
högkyrkligheten och av den schartauanska
riktningen. K. B. W-n.
Rodhe, Ed var d Magnu s, teolog (f. 1878
17/i2), son till E. H. R. Blev fil. kand. 1898,
1904 teol. kand, och 1905 docent i
kyrkohistoria. allt i Lund. R. prästvigdes 1906, var
1905—09 lärare vid
Lunds privata
elementarskola, blev 1912
prof, i praktisk
teologi i Uppsala och s. å.
teol. dr. 1919 blev han
prof, i praktisk
teologi med kyrkorätt i
Lund, 1923 även
domprost där och 1925
biskop i Lunds stift. R.
har bedrivit
forskningar särskilt i det
senaste årh :s svenska
kyrkohistoria samt på
det praktisk-teologiska området. Han har
författat bl. a. »Jacob Axelsson Lindblom såsom
biskop i Linköping» (1905), »De svenska
bibelsällskapens uppkomst» (i Kyrkohist. Årsskr.
1906, 1908), »Kyrka och skola i Sverige under
1800-talet», I (1908), »Henrik Schartau som
predikant» (1909), »Dopritualet i svenska
kyrkan efter reformationen» (1910), »Kyrkolag
och kyrkohandbok» (1911), »Schwedische
Kir-chenkunde» (1913), »Studier i den svenska
reformationstidens liturgiska tradition» (i
Uppsala Univ:s Årsskr. 1917), »Livet efter
döden» (Religionsvet. Skrifter, 2, 1921), »Svenskt
gudstjänstliv. Historisk belysning av den
svenska kyrkohandboken» (1923), »Vår
svenska högmässa» (Religionsvet. Skrifter, 10,
1924) och »Svenska kyrkan omkring
sekelskiftet» (1930). (G.A-n.)
Rodhe, Eva Sofia, skolföreståndarinna
(1836—1919); jfr släktövers. Förestod 1862
—78 elementarläroverket för flickor i Udde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
