Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rodhe, Eva Sofia - Rodhe, Gustaf Emil - Rodi - Rodin, Auguste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
953
Rodhe, G. E.—Rodin
954
valla och vistades därpå tre år utomlands
för pedagogiska studier. I Göteborg
upprättade hon 1881 Eva Rodhes praktiska
arbetsskola, vars lägsta klass (»handarbetsklassen»)
motsvarade kindergarten. Tills, m. fröken
Maja Nymann utbildade hon där ett
slöjdsystem, utgörande en mellanlänk mellan den
Fröbelska kindergarten och den pedagogiska
slöjden. Systemet har fått utbredning även i
England och Förenta staterna. Hon ivrade
jämväl för skolköksundervisning. Fr. Sg.
Rodhe, Gustaf Emil, filolog, skolman
(f. 1863 20/8); jfr släktövers. Blev fil. dr
cch docent i engelska språket och
litteraturen i Lund 1897 och var lektor i tyska och
engelska vid
Göteborgs realläroverk 1901
—28. R. är docent i
modern franska vid
Göteborgs högskola
sedan 1903. Han har
övat djupgående
inflytande på
skolundervisningen i de
främmande levande
språken, såväl genom
språkpedagogiska
arbeten som genom en
rik produktion av
läro-och läseböcker, bland
vilka »Tysk läsebok» och »Engelsk läsebok
för realskolan» torde ha vunnit den största
spridningen. I sin undervisning och sitt
författarskap har R. företrätt den direkta
undervisningsmetoden. Bland hans
språkvetenskapliga arbeten märkas »Transitivity in
modern english» (1897) och »Essais de philologie
möderne» (3 h., 1901—03). E. E-l.
Rodi [rå’-], it., se Rhodos.
Rodin [rådå’], A u g u s t e, fransk skulptör
(1840—1917). Studerade en kort tid för Barye
och var därefter 1864—70 elev av och
medhjälpare åt Carrier-Belleuse. 1871—77
vistades R. i Bryssel, där
han bl. a. biträdde med
dekorativ och figural
utsmyckning av
börsbyggnaden. Återkommen till Paris,
utställde han på salongen
1877 en staty,
»Kopparåldern» (ett ex. i
brons i
Nationalmuseum i Stockholm), och
1880 »Johannes
Dö-paren predikar»
(båda i brons i
Luxem-bourgmuseet). Från
1880 är den med rasande kraft skildrade
»Stridens genius», som stannade vid skissen.
Till detta skede höra även några överlägsna
porträttbyster, J. P. Laurens, A. Proust,
Victor Hugo (ett ex. i brons i Nationalmuseum
i Stockholm) samt en dambyst (1888; i
marmor, Luxembourg). 1889 avtäcktes hans staty
över Bastien-Lepage i Damvillers, en realistisk
porträttframställning. S.å. utställdes den stora
gruppen »Borgarna i Calais» (se bild 5 samt
’’ransk konst, bild 55), som uppställdes
i Calais 1895 till minne av stadens
hjältemodiga försvar mot engelsmännen 1347.
Gruppen framställer de sex magistratspersoner,
som för att frälsa staden infunno sig hos
fienden med stadens nycklar, beredda att
omedelbart avrättas. 1892 avtäcktes i Nancy
Claude Lorrains monument. Under dessa år
arbetade R. på flera andra större verk,
däribland »Helvetets port» med en mängd
relieffigurer och grupper ur Dantes »Inferno»
(beställd för Musée des arts décoratifs), på
Victor Hugos monument, från början avsett för
Panthéon (första utkastet 1886, omarbetat
1901, uppställt i Palais Royal — skalden
fram-ställes naken, endast med ett draperi över
midjan), och på Balzacs staty, utställd 1898.
Det grandiost tänkta verket, behandlat i
ytterst summarisk formgivning — ett
grovhugget stenblock —, blev avvisat. Till storverken
hör även statyn »Tänkaren» (bild 6) —
urspr. en Dantebild, som tillhörde
helvetesporten, senare utförd naken i litet format,
så förstorad i monumentala mått, en symbol
av den primitiva människan, som vaknar till
medvetande och söker klargöra för sig vad
det innebär att vara människa. »Tänkaren»
uppställdes 1904 framför Panthéons portik.
Bland marmorverk från denna tid märkas
gruppen »Kyssen» (1898; Luxembourg),
statyn »Eva» (1899), den djärvt komponerade
»Ikaros’ fall», många raffinerat, med
smekande behag och skälvande liv behandlade
ensamfigurer el. grupper av nakna ynglingar
och kvinnor. Andra verk av R. äro »Ugolino
och hans söner» (brons; Luxembourg). »Den
förlorade sonen», »Bellona» (monumental
byst; ett ex. i brons i Nationalmuseum i
Stockholm), »Satyren hos bonden» (1910; i
Luxembourg), »Kvinnlig centaur» och
»Rytande lejon» (utställda 1913), »Gammal kvinna»
(1890; Luxembourg) och »Smygande man»
(1911; uppställd på Palazzo Farneses gård i
Rom). Flera av R:s porträttbyster finnas i
Luxembourg. R:s teckningar — oftast nakna
figurer i hastigt uppskisserad rörelse — äro
av största intresse.
R:s område sträcker sig från det mest
noggranna återgivande av den levande
verkligheten till fantasi och vision, från kulten av
den sköna sinnliga formen till skarp
karaktärsanalys och personligt skapande stil,
skärpande av det bestämmande, undertryckande
av det oväsentliga. Han är den mest
betydande plastiske konstnären under senare
delen av 1800-talet. I sin ateljé i Paris sedan
1908, i Hötel Biron vid Rue Varenne, samlade
han dels original, dels avgjutningar. Hela
samlingen, Musée Rodin, skänktes 1916
till franska staten.
R:s uttalanden om konst äro delvis
offentliggjorda under titeln »L’art. Entretiens
réunis» av P. Gsell (1911; ty. uppl. s. å.). 1914
utkom »Les cathédrales de France» (ty. uppl.
1917), med akvareller och teckningar av R.
samt inl. av Ch. Morice.
Den största samlingen arbeten av R.
utanför Frankrike finnes i Köpenhamn, där
Glyp-toteket bl. a. äger »Borgarna i Calais»
(uppställd utanför Glyptoteket). »Tänkaren» finns
i brons i prins Eugens ägo (Valdemarsudde),
»Najader», i marmor, i Thielska galleriet. —
Jfr monogr. av Judith Cladel (1903; ny uppl.
1908), F. Lawton (1906), R. M. Rilke (2:a uppl.
1913; sv. uppl. 1920), C. Mauclair (1918), L.
$énédite (1924) m. fl. G-g N.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
