Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rodinal - Rodium el. Rhodium - Rodnad - Rodney, George Brydges - Rodó, José Enrique - Rodonit - Rodosto - Rodrigues - Rodzianko, Michail Vladimirovitj - Roe- - Roe, sir Thomas - Roebling, John Augustus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Rodinal—Roebling
956
Rodinäl, handelsnamn på en fotografisk
framkallningsvätska, som innehåller
par(a)-amidofenoixlorhydrat (C6H4 . OH . NH2 . HC1),
kaliummetabisulfit o. natriumhydrat. J. H-g.
Ro’dium el. R h o’d i u m (av grek. rho’deos,
röd), en av de lätta platinametallerna (se
d. o.), som i små mängder finnes i
platina-och guldmineral och 1803 upptäcktes av W.
H. Wollaston. R. är en silvervit, hård,
smidig och tänjbar metall med spec. v. 12,47, smpt
1,970° C. Dess kem. tecken är Rh, atomvikten
102,9, atomnumret 45. Metallen oxideras vid
upphettning i luft men löses i kompakt form
icke ens av kungsvatten. Finfördelat r. har
kraftigt katalytiska verkningar. I sina
föreningar är r. huvudsaki. trevärt och bildar
jämte elementära ioner, som motsvara salter
av rosenröd färg, ett stort antal komplexa,
positiva och negativa ioner (med ammoniak,
cyan m. m.). G. S-ck.
Rodnad (lat. ru’bor), fysiol., beror på
utvidgning av hudens blodkärl, varigenom
blodets färg där gör sig gällande. Frånsett
psykiska förhållanden, som t. ex. framkalla ett
ökat blodtillflöde till ansiktet, kan r. vara
betingad av olika sjukliga faktorer, ss.
allmänna el. lokala febertillstånd. E. L-g.
Rodney [rå’dni], George Brydges,
baron R., engelsk amiral (1719 13/2—92 24/s),
inträdde 1732 i marinen. Som konteramiral
förstörde han 1759 fransmännens tyghus i
Le Havre och de för
en landstigning i
England där samlade
fartygen. R. blev 1761
befälhavare över en
engelsk eskader i
Västindien och intog 1762
Martinique samt flera
av de smärre
fransk-västindiska öarna. Vid
freden (1763) blev R.
viceamiral och fick
1764 titeln baronet,
blev 1778 »admiral
of the white» och
ut
sändes i dec. 1779 med en flotta till
Västindien med order att på utresan söka
undsätta Gibraltar. I en nattlig strid på höjden
av Kap S:t Vincent (16—17 jan. 1780)
förstörde han i grund en spansk eskader,
undsatte därpå Gibraltar och kämpade på våren
utan avgjord framgång mot franske amiralen
de Guichen. 12 april 1782 vann R. i sundet
mellan Dominica och Hes des Saintes (s. om
Guadeloupe) över franske amiralen de Grasse
en för utvecklingen av sjökrigets taktik
betydelsefull seger, som stadfäste Englands
överlägsenhet i Västindien. R. upphöjdes s. å. till
pär (baron Rodney) och fick av parlamentet
en årlig pension av 2,000 pd st. Monogr. av
D. Hannay (1891). V. S-g.
Rodo [rådå’], José Enrique, uruguaysk
författare (1872—1917), en av den
sydamerikanska kulturens förnämsta personligheter.
Har såsom kritiker och tänkare utövat stort
inflytande i idealistisk riktning. Av R:s
böcker må särskilt framhållas »Ariel» (1900) och
»Motivos de Proteo» (1908). K. A. H.
Rodonlt, miner., se Manganmalm och
Pyroxenmineral.
Rodo’sto, turk. Tekirdag, huvudstad i vila-
jetet R. (5,950 kvkm, 132,122 inv. 1927) i
europeiska Turkiet och enda större hamnstad
vid Marmarasjön; 14,387 inv. (1927). Många
moskéer och kyrkor. Sedan R. genom
järnvägen i Maricas dal berövats stora delar av
sitt uppland, har staden gått tillbaka. — R.
är forntidens Bisanthe, senare kallat
Rhai-destos, en samisk koloni.
Rodrigues [eng. uttal råudrVges, port.
rodrFgiJ], Maskarenernas östligaste större ö,
i Indiska oceanen, på 19° 40’ s. br. och 63° 25’
ö. Igd; 109 kvkm, 7,993 inv. (1930), vita och
biandfolk, huvudsaki. fransktalande och
rom.-kat. Tillhör britt, kronkolonien Mauritius
(se d. o.), är uppbyggd av vulkaniska
bergarter och omges av korallrev och öar utom
vid huvudhamnarna, Port Mathurin i n. och
Port South-East. Britt, kabelstation.
Huvudort: Mathurin. — Upptäcktes 1645 av
portugiser, besattes snart av fransmännen och
avträddes 1814 till engelsmännen, ön kallas även
Diego Rodrigues. Jfr Drontfåglar.
Rodzia’nko, Michail Vladimirovitj,
rysk politiker, storgodsägare (1859—1924).
Blev 1911 president i riksduman, tillhörde
ok-tobristernas högra flygel och var under
världskriget ivrig förespråkare för en energisk
krigföring. Vid marsrevolutionen 1917 sände R.
som president i dumans provisoriska
kommitté telegram till tsaren med begäran om
hans abdikation. Efter bolsjevikrevolutionen
flydde R. till utlandet. Hans minnen utgåvos
1925 i ty. övers.
Roe-. Tyska namn, som saknas under R o e-,
torde sökas under R ö-.
Roe [räu], sir Thomas, engelsk diplomat
(1580 el. 1581—1644). Han adlades av Jakob
I och var genom förtrogen vänskap förbunden
med tronföljaren prins Henrik (d. 1614). R.
sändes 1610 till Sydamerika för att upptäcka
guldgruvor men lyckades ej härmed. Han
sändes 1615 på Ostindiska kompaniets
hemställan som ambassadör till Stora Mogul
för att utverka handelsprivilegier åt
kompaniet. R. vistades från sept. s. å. till
jan. 1618 vid hovet i Agra. Sitt diplomatiska
värv utförde han med framgång, och i sin
dagbok (senast utg. av W. Foster 1899) har
han lämnat en kulturhistoriskt värdefull
skildring av förhållandena i Stora Moguls rike.
1621—28 var han brittisk ambassadör vid
turkiske sultanens hov. Han sökte genom
engelska subsidier vinna Bethlen Gåbor I av
Siebenbürgen för Kurpfalz’ återställande åt
konung Jakobs måg Fredrik av Pfalz. För
att åvägabringa samverkan mellan Bethlen
Gåbor och Gustav II Adolf sändes R. 1629 i
beskickning till den senare. Han var en bland
medlarna vid avslutandet av stilleståndet i
Altmark (sept. s. å.) mellan Sverige öch Polen.
— R. var en skarpsynt diplomat, fylld av
varmt intresse för protestantismens sak. Hans
korrespondens om ambassaden till Gustav
Adolf utgavs av S. R. Gardiner i Camden
Society Miscellany, VII, 1875. V. S-g.
Roebling [ro’-], John Augustus,
tyskamerikansk ingenjör (1806—69). Studerade i
Berlin, flyttade 1831 till U. S. A. och
grundade i Pittsburgh en fabrik för tillv. av
järn-trådslinor. R. byggde en rad märkliga
häng-broar, bl. a. 1851—55 en häng- och gallerbro
vid Niagarafallen (med en bana för
järnvägs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
