Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roepperit - Roer - Roermond - Roethe, Gustav - Rogaland - Rogate - Rogatio - Rogberg, släkt - Rogberg, Carl Erik Johan - Rogberg, Carl Georg - Rogberga - Rogen - 1. Roger (Bursa, normandisk-siciliansk furste) - 2. Roger I (normandisk-siciliansk furste) - 3. Roger II (normandisk-siciliansk furste)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Roepperit—Roger
960
Rogen och angränsande del av Rogens högslätt.
Roepperit [rö-], miner., se O 1 i v i n.
Roer Lrör], boll., ty. Rur, högerbiflod till
Maas, från Hohes Venn i Belgien, genom ty.
Rhenprovinsen till Roermond i Nederländerna.
Roermond [rö’rmånt], stad i nederl. prov.
Limburg, vid Roers mynning i Maas; 16,599
inv. (1931). Säte för kat. biskop; har romansk
katedral från 1200-talet och flera kloster.
Fästningen R., som erövrats 1632 av Fredrik
Henrik av Oranien och 1637 av spanjorerna,
raserades omkr. 1819.
Roethe [rö’te], Gustav, tysk germanist
(1859—1926), prof. 1888—1902 i Göttingen,
från 1902 i Berlin i tyska språket och
litteraturen. Av R:s verk må nämnas »Die
Reim-vorreden des Sachsenspiegels» (1899),
»Bren-tanos Ponce de Leon» (1901), »Nibelungias
und Waltharius» (1909) och »Wege der
deut-sehen Philologie» (1924). Han var även
verksam som utgivare och en mycket inflytelserik
lärare av W. Scherers skola. R-n B.
Rogaland, fylke på Vestlandet, Norge (se
karta vid d. o.); 9,183.2 kvkm, 172.563 inv.
(1930). Omfattar i söder Dalane, mellan Ogna
och Stavanger det låga kustlandet Jæren (se
d. o.) samt i och kring Boknfjord Ryfylke (se
d. o.) Intensivt jordbruk. Städer: Stavanger
(residensstad), Haugesund; ladesteder:
Sogn-dal, Sandnes, Kopervik, Skudeneshavn och
Egersund. R. hette förr Stavanger amt. Ax. S.
Rogäte (»bedjen!»), lat. namnet på 5:e
söndagen efter påsk, bönsöndag (se d. o.).
Namnet härledes från innehållet i denna söndags
evangelium, som handlar om bönen.
Rogätio, lat., »fråga», brukades hos
romarna om en till folkförsamlingen riktad
hemställan och ofta i st. f. lex (lag) om folkets
beslut. E. St.
Rogberg, svensk släkt, urspr. från Rogberga
socken (Småland) och känd från 1600-talet.
Namnet antogs av Johannes R. (1660—
1728), prost i Unnaryd. Hans son
kyrkoherden fil. mag. Samuel R. (1698—1760)
utgav »Historisk beskrifning om Småland» (vi-
dare utförd av E. Ruda, 1770), som dock är
behäftad med svåra brister. Om dennes
sonson C. G. R. och den sistnämndes son C.
E-J. R. se nedan. B. H-d.
Rogberg, Carl Erik Johan, lärare
(1829—1905), son till C. G. R. Blev fil. dr i
Uppsala 1857, docent i historia där 1859,
lektor i historia vid Stockholms gymnasium
1864 och vid Högre latinläroverket å
Norrmalm i Stockholm 1880, pensionerad 1897. R.
var lärare för kronprins Gustav 1864—74 och
för arvfurstarna Oskar och Karl 1865—74
samt fick professors titel 1874. Han var
kans-lerssekr. vid rikets univ. 1876—97. R. utgav
bl. a. »Konung Carl den niondes fälttåg i
Lifland år 1600» (1859). P. E. L-m.*
Rogberg, Carl Georg, universitetslärare
och andlig vältalare (1789—1834); jfr
släktövers. Blev 1823 seminarieprefekt och
kyrkoherde i Bondkyrka församling samt 1831
professor i
pastoralteologi. Största
betydelsen har R. haft för
sin tids predikan.
Här fullföljer han
öd-manns verk men
bryter också nya banor.
R. tar från början
avstånd från det
retoriska (Lehnbergska)
maneret, ehuru han
ej saknar vältalighet
i sin egen predikan.
Som teolog räknar
han sig till suprana-
turalisterna men med rationalistisk betoning.
R:s »Predikningar» (2 bd) utgåvos 1835. —
Litt.: O. Hippel, »Predikans historia under
nyromantiken» (2 bd, 1924—26) och »Det
kristo-logiska problemet under nyromantiken»
(1926). O. Hpl.
Rogberga, socken i Jönköpings län, Tveta
härad, närmast s. om Huskvarna; 73.76 kvkm,
1,662 inv. (1932). Omfattar den vackra
Ten-hultsdalen, höglandsbranten ö. därom (intill
323 m ö. h.) och i v. skogs- och mossmarker.
1,914 har åker, 3,416 har skogsmark.
Egendom: Tenhult. Vid Tenhults station vilohem
för bröstsjuka och pensionat. Ingår i R. och
öggestorps pastorat, Växjö stift, Tveta kontr.
Rogen, insjö i Härjedalen, på gränsen mot
Norge; 35 kvkm, 757 mö. h. Avrinner till
Fämunden och Klarälven. N. om R. utbreder
sig det egendomliga, sjörika morän- och
fjällområdet Rogens högslätt (omkr. 900
m ö. h.), som avvattnas av Ljusnan.
Dalälven, Klarälven och Glommen. Moränvallarna
mellan småsjöarna anses vara årsmoräner.
Roger [rå^e’], it. Ruggiero,
normandisksicilianska furstar.
1. R., kallad Bursa (d. 1111), son till
Robert Guiscard (se d. o.), ärvde efter faderns
död 1085 hertigdömet Apulien och var g. m.
Knut den heliges av Danmark änka. Med
deras son Vilhelm utgick denna gren 1127,
och Apulien förenades med Sicilien.
2. R. I, den föreg:s farbror (1031—1101).
R. stred mot saracenerna, blev 1072 greve av
Sicilien och efter sin bror Robert Guiscards
död 1085 normandernas egentlige ledare samt
förde en kraftfull styrelse.
3. R. II, den föreg:s son (1095—1154).
1:200000
REPR. MED TILLSTÅND
GENERALSTABENS LlTOGR ANSTALT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
