Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Roger II (normandisk-siciliansk furste) - Roger av Hoveden - Roger av Wendover - Rogers, James Edwin Thorold - Rogers, Samuel - Rog(k)erus från Helmershausen - Rogge, Konrad (Kort) - Roggerd - Roggeveen, Jacob - Rogier van der Weyden - Rogslösa - Rogsta - Rogstad, Anna Georgine - Rohan, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roger av Hoveden—Rohan
■961
Ärvde efter sin äldre bror Simon (d. 1103)
•faderns grevskap och övertog omkr. 1112 själv
regeringen. R. förenade de normandiska
besittningarna i Syditalien och fick av påven
Anacletus II 1130 titeln konung av Sicilien.
R. kom i strid med kejsar Lothar och påven
Innocentius II men fick 1144 sitt rikes
gränser fastslagna. R. skapade en stark flotta,
erövrade delar av Nordafrika (bl. a. Tripolis),
förde ett lysande hov i Palermo och
genomförde en strängt centraliserad förvaltning i
sitt rike, bl. a. genom »assiserna» av 1140.
R. beskyddade även vetenskapsmän, t. ex.
el-Idrisi (se d. o. och uppsats av R. Ekblom i
Namn och Bygd 1931). R:s son Vilhelm
efterträdde honom; dottern Konstantia, g. m.
kejsar Henrik VI, var moder till kejsar
Fredrik II. — Litt.: Ty. monogr. av E. Caspar
(1904) och eng. av E. Curtis (1912); F.
Cha-landon, »Histoire de la domination normande
•en Italie et en Sicilie» (2 bd, 1907).
Roger av Hoveden [rå’d$o -ha’vdon],
eng-■elsk krönikeskrivare, d. trol. kort efter 1201,
med vilket år hans krönika slutar. Hans
krönika (tr. 1596 i Saviles »Rerum Anglorum
scriptores»; bäst utg. av W. Stubbs, 4 bd,
1868—71) behandlar tiden 732—1201 och är
för tiden 1101—1201 R:s eget verk. E.B-n.*
Roger av Wendover [rå’d^ø -coe’ndåuvo],
•engelsk krönikeskrivare (f. omkr. 1236),
munk. Skrev en krönika, »Flores
historiarum», som går från världens skapelse till
1235, utg. av H. O. Coxe (4 bd, 1841—42) och
H. G. Hewlett (3 bd, 1886—89). S. B. L.
Rogers [rå’d$oz], James Edwin
Tho-r o 1 d, engelsk nationalekonom (1823—90),
präst någon tid, från 1859 prof, vid King’s
college i London. R. var även 1862—67 prof,
i politisk ekonomi i Oxford. Under några
år på 1880-talet var han liberal medlem
av underhuset. Han var nära förbunden
med Cobden och Bright (se
Manchester-skolan). Ett verkligt betydande arbete
utförde han på den ekonomiska
historieforskningens område med verket »A history of
agriculture and prices in England» (7 bd,
1866—1902; utg. i sammandrag, »Six centuries
■of work and wages», 2 bd, 1884; 15 :e uppl.
1923). Det omfattar tiden 1259-1793. E.H.T.*
Rogers [rå’d$ez], Samuel, engelsk skald
(1763—1855). Började med att efterbilda
•Goldsmith och Gray (lärodikten »The pleasures
of memory», 1792). I »An epistle to a friend»
(1798) utvecklade R. sina begrepp om en
harmonisk levnad. Hans största och mest
intresseväckande alster är »Italy» (1822—28;
på blankvers). Postumt utgåvos
»Recollec-tions» (1857) och »Table talk» (1856). Hans
»Works» utgåvos av E. Bell 1874. Monogr.
av R. E. Roberts (1910). (S. B. L.)
Rog(k)èrus från He’lmershåusen, tysk
konsthantverkare, verksam i början på 1100-talet,
munk i klostret Helmershausen vid
Pader-born. R. har utfört metallarbeten och
små-■skulpturer för kyrkligt bruk; några arbeten
bevarade i Paderborn och Trier. Han torde
vara identisk med Theophilus, författare
till den viktiga »Schedula diversarum artium»
(ty. övers. 1874; i »Quellenschriften für
Kunst-geschichte», bd 7), uppsatser om målning,
.glasblåsning, metallhantverk etc. E. L-k.
962
Rogge, Konrad (Kort), biskop (trol.
1420-talet—1501 5/4), var stockholmare till
börden och tillhörde en från Westfalen
inflyttad köpmannafamilj. Han studerade 1446
—49 i Leipzig och 1455—61 i Perugia, där
han vann doktorsgrad i kyrkorätt. 1464 blev
han ärkedjäkne i Uppsala. Biskop i
Strängnäs från 1479, utvecklade han som stiftschef
stor duglighet och initiativkraft. Bland
Strängnäs domkyrkas byggherrar framstår
han som en av de förnämsta; ett minne av
hans byggnadsverksamhet är också den på
1490-talet uppförda biskopsborgen i Strängnäs
(senare gymnasie- och läroverkshus). Hans
ännu bevarade boksamling omfattar bl. a.
åtskilliga skrifter av antika (latinska och grekiska)
författare och av italienska humanister;
härigenom och genom ett ävenledes bevarat, under
studievistelsen i Perugia hållet tal ter sig R.
som en tidig svensk målsman för den
humanistiska kulturströmningen. — R. spelade
även en politisk roll; som biskop i Strängnäs
var han självskriven rikskansler. Till Sten
Sture d. ä. stod han länge i gott förhållande,
men på 1490-talet inträdde en brytning, och
han medverkade till konung Hans’ inkallande
1497. Sedermera kom han i delo med
konungens danskfödde fogde på Örebro slott
Jöns Falster och torde av denna anledning
åter ha närmat sig Sten Sture. G. C-n.
Roggerd, se R å g g ä r d.
Roggeveen [rå’gefèn], J a c o b, nederländsk
sjöfarande (1659—1729). Var 1703—14
ämbetsman i nederländska kolonierna och
företog 1721—22 en världsomsegling, varunder
han förgäves sökte det okända sydlandet
(»terra australis incognita», jfr C o o k, sp.
54) och bl. a. upptäckte Påskön och
Samoa-öarna. Hans dagböcker, som återfunnos
1836, utgåvos 1838. O. Sjn.
Rogier van der Weyden [rågi’r fan der
véFde], se W e y d e n, R. v a n der.
Rogslösa, socken i Östergötlands län, Dals
härad, på östgötaslätten, mellan Vättern och
Tåkern, n. om Omberg; 26,28 kvkm, 1,225 inv.
(1932). 1,668 har åker, 324 har skogsmark.
Vid Vättern Borghamns station och
lastage-plats. Kalkstensbrott. Egendomar:
Vilse-berga m. fl. Ingår i R. och Väversunda (samt
framdeles Herrestads och Källstads) pastorat
i Linköpings stift, Dals kontrakt.
Rogsta, socken i Gävleborgs län, Bergsjö
och Forsa tingslag, på Hälsinglandskusten,
n. ö. om Hudiksvall; 230,50 kvkm, 1,971 inv.
(1932). Omfattar den stora halvön
Hornslandet (se d. o.) och innanför liggande
småkupe-rade kustland, uppdelat av vikar och fjärdar.
1,584 har åker, 15.898 har skogsmark.
Pastorat i Ärkestiftet, Nordanstigs kontrakt.
Rogstad, Anna Georgine, norsk
pedagog (f. 1854). Var 1909—23 föreståndarinna
för Oslo kommunala fortsättningsskola för
flickor och 1913—19 ordf, i Norges
lärarinne-förbund. Hon var den första kvinnan i
stortinget (som suppleant 1911 och 1912). W-t K.
Rohan [råä’], fransk ätt, urspr. från
Bretagne, säkert känd från 1128. Ätten blev
hertiglig 1603; denna värdighet ärvdes av
ätten (R o h a n-)C h a b o t, som fortlever i
Frankrike och vars huvudman bär titeln
hertig av R. Linjen R.-Guéménée fick 1588
XVI. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
