Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom - Antikens Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983
Rom (Antikens Rom)
984
Velia Clivus Palatinus med Porta Mugonia.
Augustus’ hus låg uppe på Palatinen tills, m.
av honom byggda tempel åt Apollo och
Vesta. Var detta komplex legat är ännu helt
ovisst. Tiberius byggde ett stort palats,
Domus Tiberiana, på n. v. Palatinen.
Terrass-murarna mot Forum, som buro upp dess
trädgårdar, ombyggdes flera gånger och
förvandlades slutligen till stora, delvis ännu
bevarade magasin och affärshus, genom vilka en
gammal gördelgata, Clivus Victoriae, drogs
fram i en högvälvd passage. Caligulas
berömda bro till Jupitertemplet på Capitolium
och övriga byggen utgingo från detta palats.
Senare, kort före 100 e. Kr., byggdes de
stora vestibulanläggningar till Palatinen
bakom Castors och Pollux’ tempel, som gå
under olika, obestyrkta namn, Augustus’ tempel
m. fl., och i vilka i sen tid den kristna
kyrkan Santa Maria Antiqua och De 40
martyrernas oratorium inretts. Uppe på Palatinens
centrala delar begynte Nero stora byggen
efter branden 64 och i samband med sin
väldiga, snart upplösta villa- och
djurgårdsanläggning, Domus aurea, i dalen mellan
Palatinen och Caelius och på Esquilinen. Dessa
byggen på Palatinen finnas delvis bevarade i
substruktionerna till Domitianus’ palats och
likna helt resterna av lustslottet i Neros
stora »djurgård» i Esquilinens sluttning
under Trajanus’ termer (se kartorna sp. 975—978).
Domitianus ändrade Palatinens utseende
genom att — med bibehållande av Tiberius’
palats —1 på Palatinens centrala platå anlägga
det stora palats, Domus Augustiana, som
kartorna sp. 975—978 och bild 15—16 visa
och som f. n. ytterligare frilägges. Detta
jättepalats till- och ombyggdes av följ,
kejsare, främst Septimius Severus, som även
försåg s. ö. hörnet med en praktfasad
mot Via Appia, Septizonium. Den
enskilda bebyggelsen trängdes genom dessa
anläggningar ned från Palatinens topplatå.
Vissa tempel och kulter blevo kvar på och
kring Palatinen, minnena av Romulus och
Remus med grottan Lupercal på sydsidan och
uppe på platån, utom Augustustemplet, bl. a.
Magna Maters tempel.
Forum. Urspr. låg romarnas politiska
samlingsplats (Comitium) i Capitoliums
sluttning vid Forums n. v. hörn. På dess nordsida
låg det äldsta senatshuset, Curia Ilostilia, och
på sydsidan, vänd från Forum, mot
sluttningen, talarstolen, rostra (se d. o.), omgiven av
statyer och på brons- och stentavlor
publicerade statsakter (en dylik är den på sp. 979
nämnda inskriften under Lapis niger).
Helle-niseringen gav upphov till det rektangulära,
av praktbyggen i hellenistisk-romersk stil
omgivna torg, som vi förstå med Forum
roma-num (jfr bild 17—18). Av republikanska
byggnader spelar blott riksarkivet,
Tabula-rium (inbyggt i nuv. senatorspalatset), i
Capitoliums sluttning någon roll i bilden. Det
gamla Comitium igenlades av Caesar. Curian
flyttades ned till Forum (kyrkan Sant’ Adriano
är ett ombygge av denna från omkr. 300).
Rostra flyttades av Caesar till Forums v.
kortsida och flankerades efter hand av två
triumfbågar, Tiberius’ och
Septimius Severus’. Uppe i Capitoliums
sluttning, framför Tabularium, iågo två gamla
tempel, båda ombyggda under kejsartiden,
Saturnus’ tempel, vilket av ålder varit
statens skattkammare, och Concordias
tempel. Framför Saturnus’ tempel, som
prydde Forums s. v. hörn, gick vägen från
Forum upp till Capitolium (Clivus
Capitoli-nus). Mellan Saturnus’ och Concordias tempel
byggdes ett (delvis bevarat) tempel åt
Ves-pasianus. Forums långsidor, som i äldre tider
belamrats av träbutiker och enskild bebyggelse,
monumentaliserades under 100-talet f. Kr.
genom butikslängor av sten med skylande
kolonnader i två våningar mot Forum och
bakomliggande basilikor. Kejsartidens Basilica
Ae-milia på Forums nordsida och Basilica Julia
på sydsidan (bild 17) efterträda dessa
republikanska praktanläggningar. Från
sydsidan utgå mellan Basilica Julia och
Satur-nustemplet Vicus Jugarius och ö. om Basilica
Julia Vicus Tuscus till Velabrum och Forum
boarium, oxtorget vid de på sp. 982 omtalade
broarna och hamnen, med dess bekanta
rundtempel (det s. k. Vestatemplet vid
Tibern) o. a. på sp. 980 omtalade
helgedomar. På andra sidan Vicus Tuscus låg Castors
och Pollux’ tempel. Därefter följde, i hörnet
vid de på sp. 983 nämnda vestibulbyggnaderna
till Palatinen, Juturnas källa samt i s. ö.
hörnet Vestas tempel med vestalernas magnifika
palats (bild 18, 22) och före Neros brand
dessutom även kungsgården, Domus publica, före
Augustus ämbetsbostad åt pontifex maximus,
samt Regia, den lokal vid Domus publica, där
romarstatens annaler (årsböcker) fördes.
Denna sistnämnda ombyggdes i marmor 36 f. Kr.
och kvarstod kejsartiden igenom med ett på
väggarna ristat sammandrag av annalerna,
medan Domus publica i ö. försvann efter 64
års brand. N. om detta komplex låg under
republikansk tid praetorernas domstolsplats.
Där, d. v. s. på Forums ö. kortsida, byggde
Augustus Caesars tempel, vars fasad
med rostra och ett altare i en absid framemot
Forum bildade en monumental motsvarighet
till rostra på v. kortsidan. Detta tempel
flankerades av triumfbågar, Augustus’på
sydsidan och på nordsidan, där Via Sacra löpte
in till Forum, en gammal triumfbåge från 121
f. Kr., Fabierbågen. Omkr. 300 e. Kr.
restes den karakteristiska raden av kolonner
längs Via Sacras förlängning över Forum till
Clivus Capitolinus (framför Basilica Julia) och
608 den vitt synliga kolonnen till den
bysan-tinske kejsaren Fokas’ ära (bild 17). Via
Sacra (se kartan sp. 977—978) förde i ö. n. ö.
riktning från Forumdalen över Velia till den
dal, där Colosseum (se d. o.) ligger. Nero
systematiserade den och anlade väldiga kolonnader
mellan denna gata och Via Nova vid Palatinens
fot samt s. om Via Nova, n. om Via Sacra.
N. om Via Sacra ersattes Neros anläggningar
av en rad berömda byggnader: (Antoninus
Pius’ gemål) Faustinas tempel närmast
Forum, därefter det lilla rundbygge, som utan
grund brukar kallas Romulus’ tempel
(jfr sp. 982) — en vestibul till en
bakomliggande stor byggnad från Augustus’ och
Flaviernas tid, utan skäl kallad Templum
Sacrae Urbis. Därefter följde den ovan (sp.
982) omnämnda storslagna Konstantin
s-basilikan, påbörjad av Maxentius (före
312). På krönet av Velia lågo från n. räknat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
