Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom - Antikens Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“985
Rom (Antikens Rom)
986
Romas och Venus’ tempel, av
Hadri-anus byggt på terrassen till vestibulen till
Neros gyllene hus, Titus’ triumfbåge
(se bild 19 och Romersk konst, bild 7),
•under vilken Via Sacra gick ut, och J u p
i-ter S t a t o r s gamla, under kejsartiden
ombyggda tempel. Palatinens nordsida var även
här klädd av affärshus o. dyl., skärmhus av
samma typ som bild 10.
I dalen framför Titusbågen öppnade sig nya
monumentala vyer. På den plats, där en stor
konstgjoid sjö legat i Neros djurgård, byggde
de flaviska kejsarna (omkr. 80)
Amphitheat-rum Flavium, Colosseum (se d. o. och
Byggnadskonst, bild 4), så kallat efter Neros
kolossalstaty, som av Hadrianus flyttats ned
från sin ursprungliga plats i vestibulen till
Domus aurea (sp. 983) till en plats strax v.
om Colosseum, där sockeln ännu finnes kvar.
S. v. om Colosseum byggdes det storstilade
minnesmärket över Konstantins seger 312,
Konstantins triumfbåge (bild 23),
smyckad med samtida reliefer och skulptur
från äldre monument (se Romersk konst,
bild 8, 18).
I Caelius’ sluttningar begränsades platsen
av minnestemplet över kejsar Claudius, och
på Esquilinens sluttningar, där palatset till
Neros stora villaanläggning, Domus aurea i
inskränkt mening, låg, uppfördes av Titus
■och Trajanus stora badanläggningar,
termer (se d. o.), av den typ, som infördes i
Rom på Augustus’ tid med Agrippas
termer på Marsfältet. Dessa parkanläggningar
nådde fram till nuv. Via Merulana och den
gamla stadsmuren (»Serviusmuren»), där stora
trädgårdar, främst Maecenas’
trädgård, och av kolumbarier, gravmonument
och, senare, katakomber kantade vägar
vid-togo, här som runt hela R. Vackra monument
finnas bevarade i dessa delar av R., så de
monumentala bågar, på vilka
vattenledningarna fördes över huvudvägarna: Porta
Tibur-tina från Augustus’ tid och den s. k. Porta
maggiore från Claudius’ tid, senare såsom
stadsportar inryckta i Aurelianusmuren (sp.
982), en berömd underjordisk
basilika från 1 :a årh. e. Kr. utanför Porta
maggiore, sannolikt en hemlig kultlokal i någon
stormans trädgård, samt vid kyrkan Santa
■Croce in Gerusalemme en i tegel byggd
amfi-teater från omkr. 200, kallad Amphitheatrum
Castrense men sannolikt en övningsbana
(lu-dus) för repetitioner för amfiteatrarnas
skådespel, belägen invid de stora menagerierna
nära Porta maggiore. Till denna ö. del av
staden hörde också en stor fästning, p r a
e-t o r i anlä g r e t för praetoriangardet från
Tiberius’ tid, under kejsartidens första årh.
R:s fasta försvar. Det inrycktes i
Aurelianusmuren på 270-talet. Från
Colosseum-dalen och Forums nordsida utgick en annan
serie monumentala anläggningar åt n. v., som
nådde ända ned till Tibern.
Knappast någon stad har väl haft att
uppvisa något liknande denna serie av »stadens
salonger», som sträckte sig från nuv. Via
Merulana till nuv. Piazza Navona. Bakom
det s. k. Templum Sacrae Urbis (sp. 984) och
Basilica Aemilia började kejsarfora och
nådde fram till nuv. Piazza Venezia. De voro
Jörbundna med Forum främst genom gatan
Argiletum, längs Basilica Aemilias n. v.
kortsida. Dessa fora, som skapades för att ge
ökad plats åt statsmaskineriet, då det gamla
Forum blev för trångt, påbörjades av Caesar
med Caesars forum, som till hälften
frilagts 1932, strax n. v. om Forum, invid det
slopade Comitiums plats. Den färdiga raden
började med Flaviernas forum med fredens
tempel, därefter följde Nervas forum,
kallat Forum transitorium, med Minervas tempel,
Augustus’ forum med Mars Ultors tempel
(bild 9) och sist det mäktigaste av dem alla,
Trajanus’ forum (bild 24), med
kejsarens tempel och mäktiga minneskolonn,
byggt av arkitekten Apollodoros från
Damaskus samt omgivet av rationella saluhallar och
varuhuskomplex. Trajanus’ och Augustus’ fora
äro till stora delar frilagda genom ännu
pågående arbeten (1926—32). Från nuv. Piazza
Venezia utgick Via Flaminia (Via Lata, ung.
nuv. Corso Umberto Primo), stora vägen
norrut över det under kejsartiden, i skydd av dess
Tiberdammar bebyggda och slutligen genom
Aurelianusmuren med staden fast
inkorporerade Marsfältet. Den pryddes av
gravmonument och anläggningar som Caesars Saepta
(folkförsamlingslokalen), en öppen plats (nuv.
Piazza Colonna), prydd med M. Aurelius’
minneskolonn, och Ara Pacis från Augustus’ tid
(rester i Termemuseet i R. och Palazzo Pitti
i Florens). Bakom Saepta (och nuv. Palazzo
Venezia) vidtog en rad stora anläggningar:
Caesars grav, Agrippas termer och Pantheon
(se d. o.). Framför (n. v. om) Pantheon lågo
Neros av Alexander Severus ombyggda
termer och därbortom en cirkus, som givit form
åt nuv. Piazza Navona.
Längs Tiberstranden lågo många storstilade
anläggningar, ss. längst i n. Augustus’
grav, en mäktig ättehög, genom en rund
sockel (nuv. Augusteum) lyft högt över
stadens hus, med kejsarens bild på toppen.
Längre ned följde Roms tre stora teatrar,
alla från senrepublikansk el. augusteisk tid,
näml, den nu helt försvunna B a 1 b u s t e
a-tern, P o m pe i u s’ teater och M a r c e
1-lusteatern, som nyligen frilagts (bild 8).
Bredvid Marcellusteatern lågo den alltjämt
synliga Porticus Octaviae o. a. portiker, ö.
om trädgårdarna bakom Pompeius’ teater låg
det torg med på sp. 980 omtalade tempel,
som nu frilagts på Piazza Argentina, och där
vidtog R:s andra cirkus, Circus Flaminius. N.
om Marcellusteatern låg (utom den gamla
muren) grönsakstorget, Forum holitorium, och
därefter Forum boarium med dess på sp. 984
omtalade tempel, rundtemplet vid Tibern, samt
Septimius-Severusbågen och Janus
Quadrifrons (en monumental båge över en
gatukorsning, trol. från 300-talet) vid
övergången till Velabrum (kartan sp. 977—978).
Inslagen från republikansk tid voro talrikare
i denna del av staden än vid de stora
centrala platserna.
På Gap i tol i u m låg Jupitertemplet
(ombyggt efter eldsvådor 83 f. Kr. samt 69 och 80
e. Kr.) samt, där kyrkan Ara Coeli nu ligger,
Juno M o n e t a s tempel (och
myntverket). Vid Jupitertemplet nådde de romerska
triumferna sin höjdpunkt efter högtidlig
procession från Marsfältet till Via Sacra, över
Forum och på Clivus Capitolinus. I Capito-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
