Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom - Den nyare tidens Rom (till 1870) - Det nutida Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rom (Det nutida Rom)
$91
fick sin världsliga makt. Denna världsliga
makt representeras territoriellt av
Vatikan-palatset och. tillhörande byggnader och
trädgårdar, som på så sätt bilda en egen liten
■stat, Cittå Vaticana (se Vatikanstaden).
Det nutida Rom. Fr. o. m. 1870 har R. växt
ut till en modern storstad. Genom flera olika
regleringsplaner (bl. a. av 1880 och 1928)
har man försökt tillgodose den moderna
utvecklingen, utan att därför alltför mycket
av byggnadsminnesmärken och monument i
de centrala delarna av staden skall
förstöras. I samband med de nya stora
arkeologiska utgrävningarna i det inre av staden
har man bl. a. gjort ett försök att
»decentralisera centrum». Spårvagnstrafiken har
sålunda fullständigt avskaffats på långa
sträckor i stadens centrum. I stället trafikeras de
inre delarna av staden uteslutande av
motor-omnibusar, och man hoppas också att inom
en relativt snar framtid kunna förflytta
stadens egentliga affärscentrum till de nya
stråkvägarna mellan järnvägsstationen och Porta
Pinciana — framför allt till den redan nu
starkt trafikerade turistgatan Via Vittorio
Veneto. Den förnämsta nord—sydliga
huvudgatan är Corso Umberto Primo (vanl. kallad
C o r s o n) från Piazza del Popolo till Piazza
Venezia. Den väst—östliga trafiken följer
främst Corso Vittorio Emanuele med dess
fortsättningar och delar sig sedan på Via
Nazionale och Via Venti Settembre
Ett märkligt inslag i R:s stadsbild utgör
Aurelianus muren, som i flera fall kan
sägas skilja de inre och yttre delarna av
staden från varandra. Genom portarna i denna
mur gå gator, landsvägar och järnvägar fram,
och utanför portarna utbreda sig stora delar
av det modernaste R. För att få en
överblick över dessa kvarter är det därför
synnerligen praktiskt att börja beskrivningen
vid portarna.
Vägarna till n. Italien leda ut genom Porta
del Popolo (Porta Flaminia). Denna port är
byggd av Vignola och har en praktfull inre
fasad, av Bernini uppf. till den svenska
drottningen Kristinas ära (1655). Från porten
leder gatan genom en täml. tätt bebyggd,
dammig och ointressant stadsdel ut till Ponte
Molle (antikens Pons Milvius), byggd 109
f. Kr., ombyggd 1805 och i nyaste tid något
ändrad. I närheten reser sig den av Pius X
byggda kyrkan till Konstantin I;s ära, en
basilika med romanskt torn.
Genom Porta Pinciana, som påstås ha blivit
byggd under striderna mot goterna, kommer
man till Villa Borghese och Pincioparken, det
moderna R:s största parkanläggningar. Från
Porta Salaria (därutanför Villa Albani, byggd
1760, med storartade antiksamlingar, och den
kungliga villan Villa Savoia) leder utanför
muren till Porta Pia en ny bred gata, Corso
dTtalia.
Utanför Porta Pia, uppf. 1564 efter
Michelangelos ritning (bild 26), ligga flera
ganska betydande förstäder, delvis moderna,
bl. a. med det stora palatset för
kommunika-tionsdep.. och järnvägsstyrelsen i f. d. Villa
Patrizi. Här håller också en
»vetenskaps-stad» på att växa upp.
Genom Porta Pia liksom genom Porta
Viminale kommer man ut till det stora
mo
992
derna sjukhuset Policlinico. Utanför Porta
Pia leder vägen vidare i n. ö. till Sant’
Agncse fuori le mura, en berömd
katakombkyrka, byggd av Konstantin I och
restaurerad 1856. Här ligger också kyrkan Santa
Constanza, urspr. ett mausoleum över
Konstantin den stores dotter, sedan 1256
förvandlat till en kyrka. Bland de många vackra
villorna här märkes Villa Torlonia.
Därefter kommer Porta nuova. Genom
Porta San Lorenzo går vägen till Tivoli.
Utanför denna port ligger den berömda pa;
triarkalkyrkan San Lorenzo fuori le mura
(bild 27), enl. sägnen byggd på Konstantins
tid (300-talet), senast restaurerad av Pius IX,
som där ligger begraven. Kyrkan har 22
antika kolonner och en vacker korsgång.
Där bredvid är R:s vackra kyrkogård (Campo
Verano) belägen, anlagd 1337 och flera
gånger förstorad.
Genom Porta maggiore (bild 29), R:s
vackraste port, leder vägen till Palestrina.
Muren följer efter denna port Claudius’
akve-dukt ett stycke och passerar sedan under
Acqua Felices’ (byggd av Sixtus V) bågar.
Längre bort ligga kyrkan Santa Croce in
Gcrusalemme och Amphitheatrum Castrense,
som av kejsar Honorius blev inbyggd i
stadens försvarsverk.
Utanför Porta San Giovanni ligga i s. ö. de
s. k. Latinergravarna, antika gravkammare
med vackra fresker och reliefer vid den forna
Via Latina.
Utanför Porta San Sebastiano (Porta
Ap-pia) kommer man på Via Appia till alla de
förnämsta katakomberna. Här ligger också
den lilla legendkyrkan Quo vadis, längre ut
Maxentius’ cirkus och på en dominerande
höjd över vägen Caecilia Metellas runda
gravvård.
Strax utanför Porta San Paolo (Porta
Ostiensis) reser sig den väldiga basilikan San
Paolo fuori le mura (bild 30) över aposteln
Paulus’ grav. Den är uppf. i sitt
ursprungliga skick 388. Den gamla kyrkan nedbrann
1823, nybyggdes med stor prakt och invigdes
1854. Korsgången i det angränsande
bene-diktinklostret är berömd för sin skönhet.
Strax intill basilikan, ett stycke ut på
kampagnan, ligger den nya stora radiostationen
San Paolo.
På högra Tiberstranden, utanför Porta
Portese, ligger den berömda Arvallunden (se
A r valb r öde r n a). I denna mursträcka
förekomma ytterligare två portar: Porta San
Pancrazio och Porta Cavallegieri; därutanför
är Villa Doria Pamfili med sin jättestora
park belägen.
Det inre av staden är ännu uppdelat i de
14 stora kvarter, rioni, 12 på vänstra och 2
på högra Tibersidan, i vilka Sixtus V vid sin
nyreglering på 1500-talet uppdelade staden.
För att få en rätt överblick över R. är det
bäst att göra en sammanfattande beskrivning
av de byggnader och monument dessa olika
rioni rymma.
Rione Campo Marzio börjar vid Porta del
Popolo och omfattar hela n. hörnet av den
inre staden från Pincio till Tiberstranden.
Ung. en tredjedel av Corson hör till denna
rione. Pincioparken (bild 28), Piazza di
Spag-na med den vackra trappan upp till kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
