Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantik - Romantisera - Romantisk - Romantiska skolan - Romanäs - Romarbrevet - Romare, släkt - Romb - Rombaken el. Rombaksfjorden - Rombdodekaeder - Romberg, Andreas Jakob - Romberg, Bernhard - Romberg, Moritz Heinrich - Rombiska systemet - Romboeder - Romboid - Rombouts, Theodor - Rombporfyr - Romdahl, Axel Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Romantisera—Romdahl
1010
tes av Geijer, A. F. Lindblad och Josephson;
inom manskörssången voro Otto Lindblad och
Gunnar Wennerberg de ledande. På det
instrumentala området voro Brendler och Frans
Berwald Sveriges främsta romantiker. T. N.
Romantisera, i skrift el. på annat sätt
framställa något mer romantiskt än i
verkligheten; hänge sig åt romantisk uppfattning.
Roma’ntisk, som innebär romantik (se d. o.);
svärmande, fantastisk, aningsfull, underbar;
känslorikt ideell.
Romantiska skolan, dets. som nyromantik
(se d. o.), särskilt i Sverige.
Romanäs, lungsotssanatorium i Säby socken,
Jönköpings län, vackert beläget vid sjön
Sömmen, 7 km n. ö. om Tranås. Sanatoriet ligger
omkr. 160 m ö. h., är omgivet av vidsträckt
barrskog och har torrt inlandsklimat. Det
äges av a.-b. Sanatorievård, som efter ett av
63 läkare undertecknat upprop bildades 1904
för att inom Sverige anlägga ett med
utlandets bästa jämförligt lungsotssanatorium. I
sanatoriet, som uppförts enl. ritningar av C.
Westman, finnas f. n. vårdplatser för 68 pers.;
till sanatoriet hör en egen lantgård.
Romarbrevet, aposteln Paulus’ brev till
församlingen i Rom, är skrivet i Korint
i slutet av år 57 el. början av år 58.
Det intar en särställning bland de
pau-linska breven så tillvida, som det
genomgående har karaktären av en läroskrift.
Paulus vill med sitt brev förbereda sitt länge
planerade besök i Rom på en missionsresa
till Spanien. I kap. 1—11 utvecklar han sin
lära om att både hedningar och judar, som
alla äro syndare under Guds dom, bli
rättfär-diggjorda endast på trons väg. Kap. 12—16
innehålla förmaningar och hälsningar. En
omtvistad fråga är om kap. 16 från början
tillhör R. el. om det urspr. var ett
självständigt brev, som sedan har hopfogats med R.
Studiet av R. var en huvudfaktor i Luthers
religiösa genombrott. — Litt.: L. Brun, »Det
nye testamente i lys av historisk forskning»
(1922); A. Jülicher i »Die Schriften des Neuen
Testaments übersetzt», 2, utg. av J. Weiss
(2:a uppl. 1917); K. Barth, »Der Römerbrief»
(6:e uppl. 1929). A. Fr.
Romare, gammal släkt i Hälsingborg, vars
namn blivit särskilt känt genom Familjen
Romares stiftelse, gr. genom en 1916
till hemstaden gjord storartad donation, vars
värde f. n. (1932) uppgår till nära 5 mill, kr.,
av Sven Kristian R. (1844—1924), hans
hustru Ulrika Sofia Elisabet R., f.
G r u b b, samt hans broder Vilhelm
Ferdinand R. (1850—1922). Stiftelsen
omfattar ett ålderdomshem, ett hem för obotligt
sjuka och ett konvalescenthem, vilka äro
avsedda att börja sin verksamhet under år
1932. E. Spr.
Romb (lat. rho’mbus), mat., kallas en
pa-rallellogram, vars alla sidor äro lika stora
men vinklarna icke räta. — Romboid, en
parallellogram, vars närliggande sidor icke
äro lika stora och vinklarna ej heller räta.
Till romboiderna räknas således alla
paral-lellogrammer, som äro varken r., kvadrater
eller rektanglar. I. F.*
Rombaken el. Rombaksfjorden, den
ö. om Narvik belägna viken av Ofotfjorden
(se O foten), Norge. S. om R. går
Malm
banan (Ofotbanan) vid foten av Tötta el.
Rombakstötta (1,243 m ö. h.) och Blåisen
(1,485 m). _ Ax. S.
Rombdodekaèder, se bild 3 på pl. till art.
Kristallsystem.
Romberg [rå’mbärk], Andreas Jakob,
tysk violinist och tonsättare (1767—1821).
Företog med sin kusin B. R. talrika
konsert-resor. Från 1815 var R. hovkapellmästare i
Gotha. Hans kammarmusik och
orkestermusik (symfonier m. m.) spelades ännu på
1840-talet täml. allmänt i Europa. Mest berömt
var körverket »Lied von der Glocke». T. N.
Romberg [rå’mbärk], Bernhard, tysk
violoncellist (1767—1841), kusin till A. J. R.
Företog konsertresor och hyllades överallt
som den främste på sitt instrument. R.
gästade Sverige 1813, 1821 och 1827. Han var
1815—19 hovkapellmästare i Berlin. Hans
många kompositioner för violoncell voro rätt
populära ännu på 1830-talet. T. N.
Romberg [rå’mbärk], Moritz Heinrich,
tysk kliniker och nervläkare (1797—1873), en
av Tysklands största neurologer, 1838 e. o.
prof, och poliklinikföreståndare vid Berlins
univ., 1845 ord. prof, i speciell patologi och
terapi. R:s huvudarbete, »Lehrbuch der
Ner-venkrankheiten» (1840—46; flera uppl.), får
anses grundläggande för alla senare tiders
framställningar inom nervpatologien. R. var
den förste, som på ett fullt objektivt och
vetenskapligt sätt tillämpade den då nya
moderna fysiologien och dess erfarenheter inom
nervpatologien. Han skapade flera numera
vedertagna sjukdomsbegrepp och blev en
värdig föregångare till fransmannen
Char-cot och hans skola. Rombergska
fenomenet är ett efter R. uppkallat
sjukdomssymtom, bestående däri, att den sjuke, om
han står upprätt med fotterna intill
varandra, överfalles av en svindelliknande
osäkerhet, då han sluter ögonen. Det är ofta
ett tecken till en organisk sjukdom i det
centrala nervsystemet, t. ex.
ryggmärgstvin-sot, tabes dorsalis, men kan även finnas vid
nervösa tillstånd utan organisk orsak. (S.I-r.)
Ro’mbiska systemet, se Kristallsystem.
Romboeder, se bild 22 på pl. till art.
Kristallsystem.
Romboid, mat., se Romb.
Rombouts [rå’mbauts], The odo r, flamsk
figurmålare (1597—1637). Vistades som ung
bl. a. i Rom, Florens och Pisa. Återkommen
till sin födelsestad, Antwerpen, blev R. 1625
mästare. Han målade altartavlor, ss. »S:t
Bavo» i domkyrkan i Gent och »Den heliga
Katarinas förmälning» i Jakobs kyrka i
Antwerpen, men mest bekant är han dock genom
sina av Caravaggio inspirerade »Kortspelare»
i museerna i Antwerpen, Glasgow, Madrid
o. a. samlingar. O. G-g.”
Rombporfyr, en särskilt från trakterna vid
Oslofjorden i Norge bekant kvartsfri porfyr
(se d. o.) med i genomskärning spetsigt
romb-formiga, i regel flera cm långa strökorn av
alkalifältspat. N. Zn.
Romdahl, AxelLudvig, konsthistoriker,
museiman (f. 1880 18/3). Blev fil. kand. 1900,
fil. dr 1905, 1903 e. o. amanuens i
Nationalmuseum, 1904 amanuens i Nordiska museet
och 1906 intendent vid Göteborgs museums
konstavd., s. å. docent i konsthistoria vid Gö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
