Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romney, George - Rompriset el. Romerska priset - Romsdalen - Romsdals amt - Romsdalsfjorden - Romsdalshorn - Romskatten - Romsten - Romuald den helige - Romulus och Remus - Romulus Augustulus - Ronald, sir Landon - Roncegno - Roncesvalles - Rond - Ronda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Rompriset—Ronda
1040
Vy av Ronda.
nogr. av John R. (målarens son; 1830), H.
Ward och W Roberts (2 bd, 1904), lord
Ronald Sutherland Gower (s. å.) och A. B.
Cham-berlain (1910) m. fl. G-gN.*
Rompriset el. Romerska priset, det
stora och lilla, utdelas av Académie des
beaux-arts (se d. o. och Institut de Franc e,
sp. 647) vid tävlingar i de bildande konsterna
och musiken. Stora r., Grand prix de Rome,
är ett fyraårigt stipendium med underhåll vid
den av Colbert 1666 instiftade filialakad. i
Rom, Académie de France a Rome, sedan 1803
inrymd i Villa Medici (byggd på 1570-talet)
på Monte Pincio. Lilla r., Second prix de
Rome, är en guldmedalj. — Litt.: H. Lapauze,
»Histoire de 1’Académie de France ä Rome»
(2 bd, 1924). E. L-k.
Romsdalen, i Möre fylke, Vestlandet, Norge,
omfattar Raumas storslagna fjälldal (se
Rauma), omgiven av Romsdalshorn (se d. o.),
Trolltindane (1,794 m ö. h.), Venjetindane
(1,843 m) m. fl. mäktiga fjällpartier och
genomdragen av Raumabanan (se d. o.); till R.
räknas ofta även trakterna kring
Romsdals-fjorden fram emot Molde. Stor turisttrafik.
Se Norge, bild 2 och 18. — Jfr uppsats i
Jorden Runt 1929. Ax. S.
Romsdals amt, se M ö r e, fylke.
Romsdalsf jorden, se Moldef jorden.
Romsdalshorn, egendomligt format norskt
fjäll, som med topparna Storetind, 1,555 m
ö. h., och Litletind brant höjer sig över
Romsdalen. Se Norge, bild 18. Ax. S.
Romskatten, se Peterspenningen.
Romsten, petrogr., se O o 1 i t.
Römuald den helige, italiensk munk
från Ravenna (omkr. 952—1027), grundare
(1012) av klostret Camaldoli och stiftare av
camaldulensorden (se vidare d. o.), som efter
honom stundom även kallades r om u al d i
n-orden.
Römulus och R e’m u s, Roms grundläggare,
voro enl. en saga, delvis grundad på grekiskt
sagostoff, tvillingsöner till krigsguden Mars
och vestalen Rhea Silvia, vars farbroder
Amulius utsatte dem i ett tråg i Tibern.
Det berättas vidare, att de ammades av en
varginna (se Djurbilden, bild 11) och
efter uppväxten bland herdar igenkändes av
sin morfader, Numitor, som de efter
Amulius’ dödande återuppsatte på Alba longas
tron. R. dödade sin broder och blev Roms
förste konung. Han öppnade en asyl för
förrymda främlingar och skaffade sina män
hustrur genom rövandet av sabinska jungfrur
vid en fest. Efter ett härav föranlett krig
med sabinerna och de stridande folkens
förening hade R. sabinern Titus Tatius till
medregent och var efter dennes död ensam
härskare, tills han vid en mönstring på
Marsfältet upptogs till himmelen. Han dyrkades
sedan som Quirinus. Namnet R. torde först
ha avsett en eponym för ätten R o m u 1 i a
(R o m i 1 i a) el. R o m a, det sista en variant
av det etruskiska rumna, trol. även
betecknande ättens boningsort vid Tibern. E. St.
Römulus Augu’stulus,den siste västromerske
kejsaren, hette eg. Römulus Augustus
men betecknades på grund av sin ungdom med
diminutivet Augustulus. Han uppsattes
475 e. Kr. på kejsartronen av sin fader, den
pannoniske fältherren Orestes, men avsattes
redan 476 av Odovakar (se d.*o.), som
besegrade och s. å. lät avrätta Orestes. E. St.
Ronald [rå’neld], sir L a n d o n, engelsk
dirigent och tonsättare (f. 1873). Framträdde
först som pianist men blev sedan dirigent och
verkade som sådan en tid i Amerika. R. blev
1923 ledare av lördagskonserterna i Albert
hall och är sedan 1910 dir. för Guildhall
school of music i London. R. har tonsatt
solosånger och de dramatiska scenerna »Adonais»
och »Lament of Shah Jehan» (för sång med
orkester). Utgav 1922 »Variations on a
personal theme». T. N.
Roncegno [råntfe’njå], brunnsort i s.
Tyro-len, it. prov. Trento, vid
Trento—Veneziaba-nan. Har starkt arsenik- och järnhaltiga
källor (18°—22° C).
Roncesvalles [rånpäscoa’ljes], fr. Roncevaux,
by i sp. prov. Navarra, vid vägen genom det
viktiga Roncesvallespasset (1,057 m
ö. h.) i v. Pyrenéerna. Jfr Rolandssagan.
Rond [rånd]. 1. Rund, kringvandring, t. ex.
en läkares för att besöka patienterna på ett
sjukhus. — 2. En av de tidsperioder, vari en
boxningsmatch är indelad. En amatörmatch
består av 3 ronder, var och en om 3 min.
Mellan ronderna få boxarna en minuts vila,
varunder de kunna mottaga hjälp av sin
sekond.
Ronda [rå’nda], stad och sommarkurort i
sp. prov. Mälaga, s. Andalusien, på en mindre
platå bland höga berg (Sierra de Tolox, 1,918
m ö. h., m. fl.); 30,393 inv. (1920). Delas av
en 150 m djup klyfta, vari Guadalevfn flyter,
i den s., av en morisk stadsmur omgivna
gamla staden, Ciudad, och den n., Mercadillo,
gr. av de katolska konungar, som efter 20-årig
belägring 1485 erövrade R. Viktig
marknadsplats med stor tjurfäktningsarena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
