Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romersk rätt - Romeyn, Willem - Romfartuna - Romilly, sir Samuel - Romme hed - Rommele - Romney, George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1037
Romeyn—Romney
1038
dergå. Resultatet av det på synnerligen kort
tid utförda arbetet är, åtm. kvantitativt sett,
jättelikt. Det är hela denna iustinianska
lagstiftning, indelad i Institutiones, Digesta el.
Pandectæ och Novellæ, som fått det
gemensamma namnet Corpus juris civilis (se d. o.).
Då emellertid ändamålet med kodifikationen
icke var att bevara en svunnen tids
rättssystem utan att åstadkomma en för dåtida
förhållanden lämpad lagbok, upptog man icke
de gamla juristernas och författningarnas
uttalanden i oförändrat skick, utan man
verkställde de ändringar, som erfordrades för att
bringa de gamla uttalandena i
överensstämmelse med gällande rätt. Att åtskilja den
klassiska rätten från den iustinianska är en
uppgift, som först i senaste tid metodiskt
påbörjats (den s. k.
interpolations-forskningen, se Interpolation 1)
och utgör en av den moderna romerska
rätts-forskningens huvuduppgifter vid sidan av
bearbetningen av det nya material, som särskilt
genom papyrusfynden tillflutit vetenskapen.
Ett mycket starkt inflytande har av r.
utövats på alla germanska liksom över huvud
på alla kulturstaters rättssystem. I Tyskland
blev t. o. m. Corpus juris civilis, delvis
måhända under inflytande av den uppfattningen,
att det tyska kejsardömet bildade en
fortsättning av det gamla romerska kejsardömet,
genom sedvanerätt upptagen såsom subsidiärt
(d. v. s. i brist på inhemska rättsregler)
gällande rätt (r:s »reception», fullb. väsentligen
under medeltiden). Den nya tyska
civillagboken (Bürgerliches Gesetzbuch), som 1900
definitivt upphävde r:s giltighet i Tyskland, vilar
i väsentliga delar på romerskt rättslig grund.
R:s inflytande på den svenska rätten har
ännu icke gjorts till föremål för någon
sammanfattande undersökning. Det starka
romerskt rättsliga inflytande, som alltsedan
senare delen av medeltiden kan spåras även i
svensk rätt, särskilt på civilrättens, speciellt
obligationsrättens, område, har emellertid
mestadels icke grundats direkt på de romerska
källorna utan förmedlats genom kanonisk rätt
och genom utländska, särskilt franska och
tyska, framställningar el. lagverk.
Litt.: Se under Corpus juris civilis,
Glossatorer, C u j a s, Jhering, Fehr,
M., Girar d, Hägerström, Puchta,
Sa vigny och Windscheid; Th. Kipp,
»Gesehichte der Quellen des römischen Rechts»
(4:e uppl. 1919); B. Kübler, »Gesehichte des
römischen Rechts» (1925); R. Sohm,
»Institutionen, Gesehichte und System des römischen
Privatrechts» (17 :e uppl., utg. av L. Wenger,
1931); M. Ingstad, »Den romerske privatrets
almindelige del» (1924; utg. av C. Platou);
J. Lassen, »Lærebog i romersk privatret» (3:e
uppl. s. å.); A. Hägerström, »Das
magistra-tische lus in seinem Zusammenhang mit dem
römischen Sakralrechte» (1929; i
»Minnesskrift utg. av Juridiska fakulteten i
Uppsala»). M. F-r.*
Romeyn [råméi’n], W i 11 e m, holländsk
djur- och landskapsmålare (omkr. 1624—efter
1695). Var lärjunge till N. Berchem och
studerade trol. i Italien. R:s tavlor förekomma
i ett flertal museer (rikast i Amsterdams).
Nationalmuseum i Stockholm äger målningen
»Herde med kreatur i en grotta». O. G-g.*
Romfartuna, socken i Västmanlands län,
Norrbo härad, på Mälarslätten, n. om
Västerås; 91,80 kvkm, 1,476 inv. (1932).
Genomlöpes i ö. av den skogiga Badelundaåsen,
utmed vilken den odlade bygden ligger. 4,091
har åker, 4,240 har skogsmark. Egendom:
Lycksta. I R. ligger Tomta lantbruksskola.
Pastorat i Västerås stift, Västerfärnebo kontr.
Romilly [rå’mili], sir Samuel, engelsk
rättslärd (1757—1818), härstammande från en
fransk hugenottfamilj. R. ägnade sig med
stor framgång åt advokatyrket. Han var
attorney-general i lord Grenvilles ministär
1806—07, adlades och invaldes (som whig) i
underhuset, där han från 1807 var en av
oppositionens ledare. Han uppträdde mot
slavhandeln och för katolikernas emancipation samt
framhöll nödvändigheten av en
parlaments-reform. Av större vikt voro dock hans
oavlåtliga försök att i parlamentet åvägabringa
reformer i den med ytterligt hårda lagbud
uppfyllda engelska strafflagen. R. lyckades
1808 få dödsstraffet för stöld avskaffat, men
därefter mötte hans motioner länge ett starkt
motstånd från de reaktionära. Bland hans
skrifter må nämnas »Observations on the
cri-minal law of England as it relätes to Capital
punishments» (1810; flera uppl.) samt hans
självbiogr. (utg. av hans söner, 3 bd, 1840).
Romme hed, 1796—1908 övnings- och
lägerplats för Dalreg:tet, nära Stora Tuna station
vid Södra Dalarnas järnväg. Brukas ännu
tidtals för militära utbildningskurser. M. B-dt.
Rommele, socken i Älvsborgs län, Flundre
härad, s. om Trollhättan, mellan Lerumsån
och n. ändan av sjön Gravlången; 20,40 kvkm,
453 inv. (1932). Odlade dalbygder, omgivna
av berg. 738 har åker, 560 har skogsmark.
Egendom: Kalltorp. Ingår i R., Fors,
Upp-härads och Åsbräcka pastorat i Göteborgs
stift, Domprosteriets n. kontrakt.
Romney [rå’mni], George, engelsk
målare (1734—1802). Utbildade sig huvudsaki.
på egen hand och vistades i Italien 1773—75.
R. är framför allt den unga engelska
kvinnans målare. Hans
måleri har
egenskaper, som i själva
verket äro mera franska
än engelska, för
honom spela linjen,
rytmen, den plastiska
hållningen en
avgörande roll, hans
teckning är ren och säker,
färgen genomskinlig
och delikat. Hans
levande ideal av engelsk
kvinnoskönhet var
Emily Lyon, lady Ha-
milton. Han målade henne otaliga gånger
(se bild till art. H a m i 11 o n, sp. 397). Bland
hans mest representativa målningar i privat
ägo i England må nämnas porträtten av lady
Arabella Ward, mrs Jordan, lady Connolly,
grupptavlan av earl Gowers barn, Walter
Tempest (ung gosse stående bredvid en häst).
National gallery äger bl. a. »Lady Hamilton
som backant». R:s självporträtt finnes i
National portrait gallery. I Paris, i Louvre,
finnes bl. a. helfigursporträttet av sir J. Stanley
(se Engelsk konst, bild på pl. 3). — Mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
