Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rondane - Rondeau - Rondeletius (Rondelitius, Rundeletius), Jakob Petri - Rondo - Rondå - Rone - Ronehamn - Rone myr - Ronge, Johannes - Ro-nin - Ronneby (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Rondane—Ronneby
1042
Ro’ndane, isolerad grupp fjälltoppar, som,
skilda av djupa dalar, höja sig över
platålandet mellan österdalen och Gudbrandsdalen,
Norge. Högst nå Rondaslottet (2,183 m ö.h.) och
Högronden (2,114 m). Stor turisttrafik. Ax. S.
Rondeau [rädå’], fr., urspr. dansvisa vid
runddans, lyrisk dikt av först 8, sedan 12—15
verser med blott två slutrim och upprepning av
första (ev. även andra) versen el. dess första
hälft i diktens mitt oeh slut. Jfr R o n d o.
Rondelètius (R o nd e 1 i t i u s, Ru n d e 1
è-tius), Jakob Petri, präst, skolman,
dramatisk författare (d. 1662), skolmästare vid
Södertälje skola. Från R. härrör ett 1614 i
nämnda skola uppf. skådespel, »Judas
redi-vivus, thet är en christeligh tragico-comædia»
etc., som utgavs av G. E. Klemming 1871.
Ämnet är en medeltidslegend, som är
sammanfogad av den antika Oidipussagan, den
gammaltestamentliga historien om fyndet av
Mose samt Judasmotivet. Schück anser, att
»Judas redivivus» icke är författad av R.
utan endast ett av honom bearbetat
medel-tidsdrama. Inflytelser från Terentius och
äldre svensk dramatik (Asteropherus’ »Tisbe»)
äro flerstädes skönjbara. —■ Litt.: Aug.
Peterson, »Studier i svenska skoldramat» (1929;
akad. avh.l. K. W-g.*
Rondo [rå’ndå], it., instrumental konstform
med ett huvudtema, som flera gånger
upprepas, och två el. tre bitemata (»kupletter»),
vilka inskjutas emellan. Litt.: W.
Chrzanow-ski, »Das instrumentale Rondo» (1911). T. N.
Rondä, se Rondeau.
Rone, socken i Gotlands s. härad, på
östkusten, mellan Hemse och havet; 45,io kvkm,
905 inv. (1932). Bördiga märgelslätter och
däremellan skogsdungar på hällmarkerna.
1,658 har åker, 1,168 har skogsmark. Vid
kusten Ronehamns lastageplats. Kyrkan är
från 1200-talet oeh restaur. 1912. Ingår i
R. och Eke (samt framdeles Alva och Hemse)
pastorat i Visby stift, Södra kontraktet.
Ronehamn, se Rone.
Rone myr, i Rone, Burs och Hemse socknar
på s. Gotland, 620 har, utdikades första gången
på 1840-talet och ånyo 1904.
Ronge [rå’no], Johannes, tysk präst
(1813—87), se Tysk-katoliker.
Ro-nin, jap., »vågmän», »fria som vågen»,
fria riddare i Japan på 1200-talet, vilka
del-togo i då pågående ständiga fejder.
Ronneby, stad i Blekinge län, vid
Ronneby-åns nedersta fall, 4 km från mynningen; 453
har, därav 412 har land (efter
inkorporeringen 1927 av de s. k. Ronnebygårdarna,
Hulta och åns stränder till Ronneby redd vid
mynningen), 5,774 inv. (1931).
Stadens huvuddel kringflytes i v.
halvcir-kelformigt av ån. På en höjd reser sig i n. ö.
Helig Kors kyrka, omgiven av det vid 1864 års
brand skonade »Bergslagen» med branta,
smala och krokiga gator samt små trähus.
Kyrkan, en 1100-talsbyggnad med tvärarmar
i n. och s. samt torn i v. från 1400-talets slut,
restaurerades 1911. Från kyrkan leder
Munktrappan ned till Torget, i centrum av den efter
branden tillkomna regelbundna stadsdelen
med Kungsgatan och Karlskronagatan som
huvudgator. Mellan den senare och
Rådhusparken ligger rådhuset (från 1890). Torget och
Torgparken prydas av avgjutningar av Per
Bild 10. Ronneby
stads vapen.
I blått fält en balkvis
ställd silverström, åtföljd
ovan av en sexuddig
stjärna och nedan av en
nymåne, båda av silver.
Hasselbergs »Eko» och »Snöklockan». V. om
ån ligga invid den ekbevuxna Snäckebacken
samrealskolan och tingshuset vid Esplanaden,
som leder ut till f. d. infanterivolontärskolans
kasern. Utmed ån
leder Brunnsvägen till
Ronneby brunn (se d.
o.) och Ronneby redd
med stadens hamn.
Industrien räknade
14 arbetsställen 1929
med tills. 892 arb., de
flesta anställda vid
Kockums järnverks
a.-b:s (se d. o.)
stans-och emalj erverk vid
åns övre fall. A.-b.
Läderfabriken
Wel-ting (aktiekap. 220,000
kr.), vid åns nedre fall,
sysselsätter omkr. 70
arb. Blekinge
kustbanor förmedla numera
samtliga R:s
järnvägsförbindelser. I stadens
hamn (kajdjup 1,8—6 m, kajlängd 835 m)
an-kommo och avgingo 1931 tills. 1,046 fartyg om
tills. 312,000 nettoton, därav 216 fartyg om
90,402 ton i utrikes fart. Till själva staden
kunna endast mindre fartyg gå upp. I R.
finnas sparbank och avdelningskontor av två
RONNEBY
Skala 1:20000
1 Valtp/ifhll
2 Mimklrtippan
3 Grcuul hotell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
