Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ronneby (stad) - Ronneby (landskommun) - Ronneby brunn - Ronneby-Posten - Ronneby Tidning - Ronnebyån - Ronsard, Pierre de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
Ronneby,—Ronsard
1044
affärsbanker, tullkammare, sjömanshus,
statlig samrealskola samt sedan 1929 ett
kommunalt vårdhem för sinnessjuka i länet.
Ronneby-Posten och Ronneby Tidning utkomma med
vardera 3 n:r i veckan. Tax.-värde å
skattepliktig fastighet 14,282,000 kr., å skattefri
1,208,500 kr., tax. inkomst 3,323,730 kr. (1931).
1 jan. 1932 voro tillgångarna 2,483,919 kr.,
skulderna 2,146,369 kr. Staden bildar tills,
m. R. landskommun R. församl., som utgör
ett pastorat i Lunds stift, Medelstads
kontrakt. G. R-ll.
Historia. R., urspr. Rottneby, på grund
av sitt läge vid den från sjön Rottnen
kommande ån, fick sina äldsta kända privilegier
1387. Under unionstiden upplevde R. en
blomstring, sammanhängande med en
jämsides pågående hastig ekonomisk utveckling i
R:s uppland, Värend i s. Småland.
Handelsutbytet mellan R. och Värend, som fortfor
in på Gustav Vasas tid, stod delvis i strid
mot svenskt statsintresse, särskilt blev
Kalmar lidande. Då Gustav Vasa 1532 lät spärra
gränsen, uppstod en omfattande
smuggeltrafik. I Dackefejden gav R. på allt sätt sitt
stöd åt Dacke. Mot denna bakgrund bör Erik
XIV:s fullständiga förstörande av R. 1564 ses.
Under den återstående danska tiden förde
R. ett ganska tynande liv; som militär
stödjepunkt ersattes det av Kristianopel (jfr d. o.).
Först Roskildefreden gav betingelserna för en
kommersiell utveckling av staden, men 1680
befalldes dess borgerskap att överflytta till
Karlskrona (jfr d. o.). Vid slutet av 1680-talet
var R. endast en kyrkby. 1707 (1714) fick
denna köpingsrättigheter under Karlskrona,
men först 1882 blev R. åter stad. Av
betydelse för R:s senare utveckling är även den
intill staden belägna Ronneby brunn (se
nedan). — Litt.: O. Ingstad, »Bidrag till R.
stads historia» (1915); S. Erixon och S. T.
Kjellberg, »R:s byggnadshistoria under
1700-och början av 1800-talet» (1918); A. Vejde,
»Erik XIV och ödeläggelsen av R. 1564» (i
Scandia 1929). A. S-n.
Ronneby, landskommun i Blekinge län,
Medelstads härad, kring Ronneby och nedre
Ron-nebyån; 188,oi kvkm, 8,392 inv. (1932), i
Bred-åkra kyrkobokföringsdistrikt 3,450 inv. (1931).
Omfattar innanför den bergiga kustbygden
öppnare slättbygder kring Kallinge (se d. o.)
bruk och når i n. upp i den sjörika
blekingska mellanbygden. 3,761 har åker, 11,037 har
skogsmark. Vid Bredåkra (se d. o.) förr
exercisplats. Flera av Ronnebyåns forsar
utnyttjas industriellt: Kallinge, Djupafors (se d. o.)
m. fl. Egendom: Djupadal. Inom R. ligger
Ronneby brunn med Karöns havsbad. Bildar
tills, m. R. stad en församl., pastorat i Lunds
stift, Medelstads kontrakt.
Ronneby brunn, hälsobrunn,
kallvattenkur-anstalt och badinrättning s. om Ronneby (se
karta vid d. o.) samt havsbad vid Karön
och Ekenäs. Äges sedan 1873 av Ronneby
hälsobrunns a.-b., som uppfört nuv.
brunns-byggnader m. m. och utvecklat R. till en av
landets förnämsta kurorter. För
brunnsdrick-ning användas huvudsaki. Gamla källan
(sedan 1726), Berzelii källa (sedan 1885), från
vilken det i handeln utsända järnvattnet
tappas, samt Abelins källa (sedan 1880), Sveriges
och en av Europas starkaste järnkällor,
var
jämte ett arsenikhaltigt järnvatten
framstäl-les samt gyttjemassage- och stålbad beredas.
Speciellt behandlas blodbrist, nerv-, hjärt- och
kärlsjukdomar, varjämte dietisk behandling
lämnas bl. a. för sockersjuka, njursjukdomar,
gikt, mag- och tarmsjukdomar. R. besöktes
1931 av 877 gäster (förr över 2,000 gäster).
Till R. ansluter sig en vidsträckt, vacker
brunnspark. — Den första källan vid R.
upptäcktes 1705. Analyser av vattnet gjordes
1827 av Berzelius, 1858 av Hamberg och 1876
—78 av Waller samt en geol. undersökning av
brunnsområdet 1880—81 av G. De Geer. —
Litt.: O. Ingstad, »R. 1705—1905» (1908).
Ronneby-Posten, uppsatt 1894 i Karlshamn,
en tid utg. i Ronneby, utges sedan 1924 åter
i Karlshamn, tre ggr i veckan. Dess politiska
ståndpunkt är moderat; red. är O.
Bengtsson (f. 1903).
Ronneby Tidning uppsattes 1876 i
Karlshamn och blev 1881 avläggare till Blekinge
Läns Tidning (se d. o.) i Karlskrona. Den
utges sedan 1921 tre ggr i veckan.
Ronnebyån, vattendrag från den lilla
Södra-sjön (233 m ö. h.) i Herråkra socken,
Småland, flyter under namnet Fibbleån till
Rottnen och därefter mot s. genom Blekinge och
Ronneby till Östersjön (se resp,
landskapskar-tor); flodområde 1,110 kvkm, längd 110 km,
disponibel medelvatteneffekt 13,000 hkr,
utbyggd 7,500 hkr, främst vid Konga, Värperyd
och Kallinge. Biå: Lesseboån (med kraftverk
vid Lessebo). R. är segelbar från Ronneby (se
d. o.) och bildar i mynningen stadens hamn.
Ronsard [räsä’r], Pierre de, fransk
skald (1524(?)u/9—85 27/i2). R., som kallats den
moderna franska skaldekonstens fader, var
född på slottet La Poissonnière i Vendöme
och utbildades till
hovman, var en tid
uppvaktande kavaljer hos
Maria Stuart och
vistades två år hos
Jakob V i Skottland. R.
skaffade sig en
grundlig humanistisk
utbildning vid Collège
Co-queret i Paris. I
dik-tarkretsen Plejaden(se
d. o.) blev han
självskriven hövding. Det
var senrenässansens
litterära program att
i klassiska former gjuta ett modernt
nationellt innehåll, som R. föresatte sig att
realisera. I horatianska oden, pindariska hymner
och petrarkiserande sonetter av högstämd
karaktär, omväxlande med anakreontiska visor
och elegier av tjusande omedelbarhet,
avhandlade han tidens problem el. besjöng naturens
behag och den kvinnoskönhet, som mötte
honom i olika uppenbarelseformer. Hans första
samling »Odes» utkom 1550; därpå följde
»Amours de Cassandre» (1552), »Hymnes»
(1555), »Amours de Marie» (1556), »Élégies»
(1560) och »Discours des misères de ce temps»
(1562), för att blott nämna de förnämsta. 1574
lämnade han Paris och sin befattning som
officiell hovskald, då hans gynnare Karl IX
dog, men han fortfor att dikta i
födelsebygdens lantliga avskildhet. Samtiden satte högst
hans stora nationella epos, »La Franciade»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
