Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosén, Johan Magnus - Rosén, John (Johan Peter August) - Rosén, Karl David Petrus - Rosén, Karl Peter (Jödde i Göljaryd) - Rosén, Per Gustaf - Rosén, Sven - Rosenadler, Carl Albrekt - Rosenadler, Johan - Rosenberg, släkt - Rosenberg, Anders Gustaf - Rosenberg, Axel Edvard Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1069
Rosén, J.—Rosenberg, A. E. J.
1070
tör framträdde R. på 1840-talet med
orkestermålningar och deskriptiv musik. Mera
betydande voro R:s verk om musik och musikliv,
särskilt »Några minnesblad» (1877). — Jfr B.
Schöldström, »Zigzag» (1895). B. H-d;T. N.
Rosén, John (J oh a n P e te r Augu s t),
lexikograf (1844—1910). Blev student i
Uppsala 1862 oeh studerade där bl. a. romanska
språk och litteraturhistoria. R. ingick 1874 i
red. av Nordisk Familjeboks första uppl. och
var 1880-—93 medred. av nämnda verk. Hans
artiklar där utmärkas av klar form och
noggranna uppgifter. R:s värdefulla bibliotek
ingår nu i Kalmar stadsbibliotek.
Rosén, Karl David Petrus, geodet
(f. 18 7 4 29/b), son till P. G. R. Blev docent i
geodesi i Uppsala 1903 och utnämndes 1905
till prof, vid Generalstaben. R. deltog i
gradmätningen på Spetsbergen 1901, var svensk
delegat i Internationella jordmätningen 1907,
tills denna upphörde, sedan i Union
géodé-sique et géophysique International (jfr
Gradmätning). Han var en av initiativtagarna
till baltisk-geodetiska kommissionen och dess
förste ordf. 1924—27. Han stiftade 1908
Kartografiska sällskapet (se d. o.). Utom skrifter
i geodesi har R. utgivit betydande
kartografiska arbeten, tills, m. S. Zetterstrand
»Nordisk världsatlas» (se d. o.). W. D-r.
Rosén, Karl Peter, konstnärsnamn
Jödde i Göljaryd, ingenjör,
tidningsman, landsmålsberättare (f. 1855 i
Hjelmse-ryd, Småland, d. 1900 i Stockholm). Från
1893 var R. knuten till Skansen, där han
om somrarna uppträdde som berättare på
landsmål, som inövare av ringlekar m. m.
Han grundläde härmed en genre, som blev
föremål för stor uppskattning. G. Brg.
Rosén, Per Gustaf, geodet och
astronom (1838—1914). Blev docent i astronomi i
Uppsala 1867 och utnämndes efter en längre
verksamhet i Pulkovo 1869 till prof, vid
Topografiska kåren,
sedermera
Generalstabens topografiska
avd., i vilken
befattning han kvarstod
till 1905. R. nedlade
ett synnerligen
betydelsefullt arbete för
Sveriges
kartläggning, särskilt genom
utförandet av en
första klassens
triangu-lering över så gott
som hela landet, samt
en precisionsnivelle-
ring, omfattande hela Sverige. R. var även
verksam på det rent astronomiska området.
Led. av Vet.-akad. (1886). K. Lmk.
Rosén, Sven, religiös författare och
ledare (1708—50); se släktart. Blev 1726
student i Uppsala och 1728 informator på ett
gods utanför Stockholm. Där kom han i
beröring med livaktiga pietistiska kretsar och
började studera mystisk litteratur. Han
drogs med in i den s. k. radikala
pie-tismen och blev ledare för gråkoltarnas
mystiskt apokalyptiska rörelse.
Myndigheternas räfst förmådde R:s vänner att sända
honom till Riga, där han liksom senare i
Köpenhamn kom under herrnhutiskt
infly
tande. En tid tjänstgjorde sedan R. som
predikobiträde åt sin fader, fortsatte sina
studier i Uppsala men förbjöds 1735 av
rektor att informera. Nu blev han ledare för en
1734 av von Strokirch bildad »filadelfisk»
friförsamling i Stockholm och samtidigt
centralgestalten i den Dippelskt färgade riktningen
inom den radikala pietismen. Myndigheterna
inledde en långvarig rättegång, som slutade
med församlingens upplösning och R:s
landsförvisning 1741. R. begav sig först till Altona
och 1743 till London. S. å. inträdde han i
Brödraförsamlingen och fick stor betydelse för
dennas första verksamhet i Sverige. Då
hem-resetillstånd vägrades, begav han sig 1746 till
Nordamerika, där han verkade i
Brödraför-samlingens tjänst till sin död. R., som täml.
konsekvent företrädde den radikala
pietis-mens tankar, var en av de ädlaste och mest
betydande gestalterna under 1700-talets
religiösa brytningstid. — Litt.: E. Linderholm,
»S. R. och hans insats i frihetstidens radikala
pietism» (1911), som även omfattar skrifter
och brev av R. HgPl.
Rosenadler, Carl Albrekt, boksamlare,
donator (1717—99), son till J. R.
Tjänstgjorde i Utrikesexpeditionen som
protokolls-sekr. och statssekr. till 1777. R. blev 1754
led. av Vet.-akad., vilken han 1777 skänkte
ett kapital för inköp av eget hus och 1780 en
dyrbar svensk boksamling på 2,000 bd
(numera deponerad i Kungl. bibi.). Han gav 1795
bl. a. över 3,000 bd till Uppsala univ.-bibl.
Rosenadler, Johan, latinsk vältalare
(1664—1743). Blev 1698 professor skytteanus
i Uppsala. R. höll vid flera tillfällen latinska
åminnelsetal (över J. A. Bellman, H. Spegel
m. fl.), vilka samtiden prisade som
mästerstycken. Han blev 1716 censor librorum och
adlades 1719 (han hette förut Up marek).
R:s ansenliga boksamling skänktes 1756 av
hans son J. A. R. till Karlstads
gymnasie-bibl. Biogr. av W. E. Svedelius (»Sv. akad:s
handl. ifrån år 1796», bd 40, 1866). -rn.*
Rosenberg [rå’zanbärk], österrikisk-tjeckisk
adelssläkt, känd från 1289, blev grevlig 1681,
bär sedan 1600-talet namnet von Orsini
und von Rosenberg och har tysk
furstevärdighet sedan 1790. Ett storartat
bibliotek, härrörande från Petr Vok Ur
si-n i - R. (d. 1611), togs 1648 av svenskarna i
Prag. Se därom studier av I. Collijn 1908
och i Nord. Tidskr. för Bok- och
Biblioteksväsen 1926 samt O. Walde, »Storhetstidens
litterära krigsbyten», I (1916).
Rosenberg, Anders Gustaf, musiker
(1809—84), organist i Floda 1826—37, sedan
i Nora. Tog nitisk del i koralboksrevisionen
på 1880-talet och försvarade den Hæffnerska
koralbokens rytm mot nyrytmikerna. Av
stor betydelse för folkmusikforskningen blev
R:s insamling av svensk folkmusik. Tre
häften utkommo (1876, 1879 och 1882). T. N.
Rosenberg, Axel Edvard Johan,
målare (f. 1858 */4). Blev 1878 elev av E. Perséus,
studerade 1879—82 vid Konstakad. samt 1882
—84 i Paris och i Normandie. R:s mest
betydande arbeten äro stora dukar med svenska
motiv, oftast från Stockholms omgivningar,
kraftigt utförda och av en nobel, välstämd
kolorit, t. ex. den ståtligt hållna »Marskväll»
(1901; i Nationalmuseum). J. K-e.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
