Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Roskilde stift—Roslin
1096
Roslagsskuta.
Roskilde stift [-[rå’s-kilo-],-] {+[rå’s-
kilo-],+} bildat 1923
genom delning av
Själlands stift, omfattar
Holbæk, Sorö och
Præstö amt samt
Roskilde amtsraadskreds,
dock ej öarna Samsö
och Bogö; 409,974 inv.
(1930).
Roslagen (av fsv.
rodher, rodd,
rodd-flotta, och lagh, lag,
besättning; eg. de för
krigsskeppens rodd
avsedda lagen, därefter det område,
varifrån de uttogos) är jämte Roden (bestämd
form av ovannämnda fsv. rodher) en
gammal benämning på Upplands (och det till
Uppland hörande Gästriklands) kust och
skärgård. Namngivningen är alltså gjord ur
den militära indelningens synpunkt (jfr
Hun-dare, Härad, Leding och
Skeppslag). Upplysningar om Roden och
»roda-rätten», som där gällde, meddelas främst i
Upplandslagen (se Landskapslagar).
En del förf., t. ex. Schlyter, ha ansett, att
Roden i gammal tid varit namn på kusten
även söderut, särskilt i Östergötland.
Namnet R. ingår i namnen på vissa av Stockholms
läns uppländska fögderier och domsagor (se
Stockholms län, Uppland, Norra,
Mellersta och Södra Roslags do
m-s a g a) samt i namnen på ett par av
Ärkestiftets kontrakt. Med R. avses nu vanl.
Upplandsdelen av Stockholms län. »R:s nation»
vid Uppsala univ. införlivades 1829 med
Upplands nation. — Litt.: C. J. Schlyter,
»Juridiska afhandlingar», II (1879); C. G. Styffe,
»Skandinavien under unionstiden» (3:e uppl.
1911); »Uppland, skildring av land och folk»
(2 bd, 1905—08; utg. av Hum. vet.-samf. i
Uppsala); F. V. Radloff, »Beskrifning öfver
R.» (1910—11). K. G. Wn.
Roslags-Bro, socken i Stockholms län
(Roslagen), omfattar större delen av Bro och Vätö
(se d. o.) skeppslag, mellan Norrtäljeviken i
s. och Bagghusfjärden i n. ö.; 116,51 kvkm,
1,736 inv. (1932). 3,346 har åker, 6,274 har
skogsmark. Egendomar: Värnberg, Noor m. fl.
Pastorat i Ärkestiftet, Lyhundra kontrakt.
Roslags-Kulla, socken i Stockholms län,
Åkers skeppslag, på Roslagskusten, n. ö. om
Vaxholm; 45,61 kvkm, 654 inv. (1932).
Skogs-och bergsbygd, uppdelad av smärre dalsänkor
och sjöar. 689 har åker, 2,437 har skogsmark.
Korskyrka av trä från 1700-talets början.
Egendom: östanå med Vira bruk. Ingår i
Riala och R. pastorat i Ärkestiftet, Sjuhundra
kontrakt.
Roslags-Näsby, föreningsstation på
Stockholm—Roslagens järnvägar för linjerna
Stockholm—Hallstavik och Stockholm—Österskär,
Täby socken, Stockholms län, 11 km från
Stockholms ö. station. S. ö. om R. ligga
Näsby villastadsområden (jfr d. o.) och det
numera styckade godset Näsby (se d. o.).
Roslagsskuta, öppet el. halvdäckat,
enmas-tat, mindre fartyg, med stort bomsegel och
fock. Riggen har alltmer försvunnit och
ersatts med motor. R., vars namn eg. är sto
r-b å t, benämnes i dagligt tal r o s p i g g.
Den begagnas mycket som fraktbåt i
Roslagen och Stockholms skärgård. ö-g.
Roslags västra kontrakt, i Ärkestiftet,
omfattar 6 pastorat: Sollentuna och Ed;
Vallentuna; Sundbyberg; Spånga och Järfälla;
Fresta och Hammarby; Össeby-Garn, Vada
och Ångarn.
Roslags östra kontrakt, i Ärkestiftet,
omfattar 11 pastorat: Täby; Danderyd (med
Djursholm, Stocksund och Enebybergs
villastad); Lidingö; ö. Ryd; österåker; Vaxholm;
Solna; Värmdö och Möja; Djurö och Nämdö;
Gustavsberg och Ingarö; Bo.
Roslavl [rasla’vl], stad i Ryska
Sovjetunionen, Västra området, 105 km s. s. ö. om
Smo-lensk; 25,992 inv. (1926). Betydande handel
med bl. a. hampa.
Roslin, Alexander, porträttmålare (1718
i0/?—93 ®/7); om R:s släkt se uppsats av G.
Elgenstierna i Personhist. Tidskr. 1915. Fick
sin första konstnärliga uppfostran av en
sjöofficer vid namn
Eh-renbill i Karlskrona,
där fadern var
amira-litetsmedikus. 1736
kom R. till Stockholm,
där hans utbildning
fortsattes på G. E.
Schröders ateljé. 1741
slog han sig ned som
porträttmålare i
Göteborg men bodde 1742
—45 i Skåne. Under
denna tid utförde han
bl. a. två målningar,
»Korsfästelsen» och
»Uppståndelsen», för Hasslövs kyrka och en
del porträtt. Genom förmedling av greve N.
J. Lewenhaupt, överhovmästare i Bayreuth,
kom R. till detta hov. Här triumferade han
med ett pastellporträtt av markgreve Fredrik
över sina tyska medtävlare och befäste sin
ställning ytterligare genom ett porträtt i olja
av markgreven. 1747 reste han till Italien,
över Venezia till Florens och därifrån över
Livorno till Neapel, dit han anlände mot
slutet av 1749. I Parma, dit R. kom 1751,
stannade han omkr. ett år och målade den
furstliga familjens porträtt.
1752 begav sig R. till Paris och slog där
igenom med sina på 1753 års salong utställda
porträtt, däribland madame Boucher i
baldräkt. Till följd av kungligt brev upptogs
R., ehuru protestant, s. å. till led. av
Aca-démie royale de peinture et sculpture. Från
1754 är porträttet av överintendenten K. F.
Adelcrantz (se bild vid d. o.; Konstakad.,
Stockholm), från 1756 baronessan de
Neu-bourg-Cromière (Nationalmuseum), ett av
konstnärens utsöktaste arbeten. 1759 ingick
R. äktenskap med porträttmålarinnan Marie
Suzanne Giroust (1734—72). Hans
anseende som porträttmålare steg år från år;
1763 utställdes bl. a. den ypperliga bilden av
franske utrikesministern greve Choiseul,
hertig av Praslin (bild 5). R. mottog även
beställningar på större gruppbilder, den mest
omfattande »Ludvig XV efter sin sjukdom
och återkomsten från Metz högtidligt
mottagen i Hötel de ville i Paris» (1761;
beställdes av staden Paris och sattes upp i
Hötel de ville, vid vars brand 1871 den förstör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
