Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Roslingsläktet—Rosmarin
1098
des). 1765 utställde R. den av Dide rot starkt
kritiserade bilden av familjen La
Rochefou-cauld, och 1769 utställdes bl. a. »Familjen
Jennings» (bild 2). S. å. utfördes
»Självporträtt med hustrun framför ett staffli»
(Fånö). — R. blev 1767 »conseiller» i franska
konstakad. (led. med säte och stämma), fick
1770 lön på stat och 1771 bostad i Louvre.
Han var under denna tid en medelpunkt för
alla resande svenskar, särskilt konstnärer,
däribland hans frände Wertmüller, vilka han
oegennyttigt bistod med råd och dåd. R.
utförde ett porträtt i bröstbild av hertig Fredrik
Adolf vid dennes besök i Paris 1770. 1771 sutto
kronprins Gustav och hertig Karl för
konstnären, som sammanförde de tre bröderna på
en duk, »Kronprins Gustaf och hans bröder»
(bild 1). På inbjudan av Gustav III besökte
R. 1774 Stockholm, i vars Målar- och
bild-huggarakad. han året förut invalts till
utländsk hedersled. Under vistelsen i Sverige
utförde han porträtt av nästan hela den
kungliga familjen, ss. helfigursporträttet av Gustav
III (Gripsholm; se Gustav, pl. vid sp. 44),
porträtten av Lovisa Ulrika, Hedvig
Elisabet Charlotta m. fl. (Drottningholm). Av
enskilda personer målade han Carl von
Linné (se pl. vid d. o.), den stora
grupp-Bilden av familjen Grill (österby) och ett
ypperligt självporträtt (Konstakad.). — I
sept. 1775 reste R. till Petersburg, dit han
kallades av kejsarinnan Katarina. Hon
beställde sitt eget och storfurst Pauls porträtt
och beredde härmed för R. vägen till den
förnäma kundkrets, som under två års tid
överhopade honom med beställningar. Av
Katarina II utförde han flera bilder, främst den
ståtliga helfigursbild (Vinterpalatset), av
vilken kejsarinnan förärade Gustav III den
utmärkta kopia, som finnes i runda salongen
på Gripsholm (se bild vid Katarina II).
För att undfly de efterhängsna beställarna
och rädda sin av överansträngning vacklande
hälsa såg sig R. slutligen nödsakad att genom
franska sändebudet anhålla om ett
återkal-lelsebrev från konungen av Frankrike. Efter
stora hedersbetygelser återvände han till
Paris över Warschau och Wien. I Wien utförde
han bl. a. knäbilden av hertiginnan Maria
Kristina av Sachsen-Teschen, känd genom
Bartolozzis stick. — R. stannade till sin död
i Paris, med undantag av ett par kortare
resor, däribland till Nederländerna.
R. är en av Sveriges största porträttörer.
Han har blivit berömd för sin skicklighet
att illusoriskt återgiva olika stoffer, men
hans huvudintresse är dock
människoskildringen. Han är en utomordentligt klarsynt
psykolog, som med samma skärpa förstår att
återge de stelnade dragen hos en förtorkad
diplomat som den maskeradklädda unga
damens nyfikna och spefulla blickar. Men
utvecklingen är lång från ungdomsarbetenas
seniga kantighet till det mogna
konstnärskapet vid 1750-talets mitt.
I bilderna av Adelcrantz och baronessan
Neubourg-Cromière är R:s rokokostil, som
tydligt påverkats av Boucher, färdig med sin
ljusa och svala färgskala, sina talande gester
och sin modellering, som särskilt i
damporträtten undviker skuggor. Under 1760-talet
får hans stil ökad kroppslighet, skuggorna
mörkna, koloriten blir tyngre, varmare och
fullare, samtidigt som själsskildringen blir
ytterligare fördjupad. Under R:s sista tid
blir kroppshållningen lugnare, medan
färgskalan mörknar ytterligare och får en
dramatisk klang. Sin begränsning visar han i några
gruppbilder med deras besvärade anordning
och bristande förmedling mellan de agerande.
— Litt.: O. Levertin, »Niclas Lafrensen
d. y.» (där en omfattande källförteckning
finnes införd; 1899) och »A. R.» (1901); A.
L. Romdahl och J. Roosval, »Svensk
konsthistoria» (1913); A. Gauffin, »A. R. och
hans bilder på Köpenhamnsutställningen» (i
»Svensk sjuttonhundratalskonst», 1923); B.
A. Mattisson, »A. R:s ungdom» (i Konsthist.
Tidskr. 1925—26). A-l G-n.
Roslingsläktet, Andro’meda, hör till fam.
ljungväxter och har långskaftade, lutande
blommor med urne- el. klocklik, ljusröd el.
vit krona och 10 ståndare samt femrummig
kapsel. A. polifolia, r o s 1 i n g, som är
upprätt, 2—3 dm hög, med glest sittande,
lan-settlika blad, växer i kärr och mossar, mest
på vitmossetuvor, i nästan hela Sverige.
A. (Cassiope) hypnoides, mossljung, har
tätt sittande, små, barrlika blad; bildar
vackra, mosslika mattor på magrare
fjällhedar. G. M-e.
Rosman, Holger, historisk författare (f.
1871 1lz). Blev fil. dr i Uppsala 1897, var
anställd i Riksarkivet och Kommerskollegium
1897—1907 samt deltog 1898—1905 i
ordnandet av
Kammararkivet. R. var 1907—10
sekr. vid
Handelskammaren i Gävle, blev
1910 sekr. vid
Stockholms handelskammare och är sedan 1928
verkst. dir. där. I
arbetet för de svenska
handelskamrarnas
organisation har R.
verksamt deltagit och
är sekr. i
handelskamrarnas sammanslutning. R. var 1903
—07 Personhistoriska samfundets sekr. och
red. för Personhist. Tidskr. Hans
doktors-avh., »Rasmus Ludvigsson som genealog»
(1897), är en kritisk granskning av äldre
genealogiska metoder. 1904 utgav R. en
samling »Kungliga bref och förordningar rörande
svenska köpingar». R. har vidare skrivit om
Polhem (1911) och hans släkt (s. å.) samt
ekonomisk-historiska monogr. om bl. a. Vifsta
varv (1899), textilfabrikerna vid Barnängen
(1929), sparbanken och Skepparegillet i
Visby (1930, 1932), de sistnämnda präglade av
R:s ingående kännedom om hans fäderneö,
Gotland. R:s främsta verk är den
innehållsrika monogr. »Bjärka-Säby och dess ägare»
(3 bd, 1923—27), som jämte värdefull
gårds-historik giver viktiga bidrag rörande bl. a.
Bo Jonsson Grip samt släkterna Natt och
Dag och Cederhielm. R:s historiska arbeten
vila på djupgående arkivstudier och bringa
därför mycket nytt material samt utmärkas
av fängslande framställningskonst. B. H-d.
Rosmarin, Rosmarinus officinälis, bot., farm.,
i Medelhavstrakterna växande buske av fam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
