Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rotfiltsvamp - Rotfjärilar - Rotfotingar - Rotfrukter - Rotfruktsröta - Rotgel - Rotges - Rotgülden - Roth, Jakob Johan - Roth, Justus Ludwig Adolf - Roth, Magnus - Roth, Rudolf von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Rotfjärilar—Roth
1124
en ei. flera fertila svampformer är ej säkert
klarlagd. Angripna rötter skrumpna och gå
lätt i förruttnelse; växtdelarna ovan jord
försvagas och gulna (»rotfiltsjuka»). Th. Lfs.
Rotfjärilar, IIepia’lidae, en fam.
nattfjärilar, som intager en isolerad ställning och i
vissa avseenden är mycket primitiv.
Antennerna äro mycket korta, sugtunga saknas,
fram- och bakvingar ha nästan identisk
ribb-förgrening och sammanhållas ej genom någon
hake. Av familjens omkr. 200 arter
förekomma de flesta i Australien. R. äro med sina
långa, smala vingar snabba flygare; flera av
dem nå en spännvidd av intill 200 mm och äro
bjärt färgade i rött och grönt el. ha
metall-glänsande fläckar. De europeiska arterna äro
skymningsfjärilar; hanarna äro genom sina
sidenglänsande, vita vingar mera
iögonenfallande än de gulröda honorna, vilka i ett par
fall befunnits uppsöka hanarna. Vår största
art är humlerotätaren (Hepialus
humu-li) med en spännvidd av 42—70 mm. Larverna
leva i marken av rötter el. i den
underjordiska delen av växtstammar och äro gulvita,
pupporna äro försedda med taggar för att
möjliggöra uppkrypandet ur marken. I. T-dh.
Rotfotingar, zool., se Rh i z op o d a.
Rotfrukter, lantbr., gemensam benämning
för till människo- el. djurföda odlade, saftiga
rötter av rova, kålrot, beta och morot. Vid
utfodringen äro de på grund av sin
lättsmält-het och sina gynnsamma dietiska verkningar
högt skattade men komma med sin relativt
ringa äggvitehalt till sin fulla rätt först
tills, m. äggviterikare fodermedel. För
växtodlingen har odling av r. den allra största
betydelse med hänsyn till den gynnsamma
inverkan på jordens kemiska och fysikaliska
beskaffenhet, som den medför. Först genom
rotfruktsodling öppnas möjlighet för ett
rationellt ordnande av växtföljden. På grund
av sädesväxternas grunt gående rötter
utsugas vid ensidig sädesodling de övre
mat-jordslagren, allra helst som samtliga
sädesslag ha i det stora hela samma näringsbehov,
jorden blir hård, luftens tillträde försvåras,
och fuktighetsförhållandena bli ogynnsamma.
Betingelserna för det för jordens
fruktbarhet så viktiga bakterielivet bli härigenom
små, och därmed minskas frigörandet av
nä-ringsförrådet i jorden. R. däremot, som för
sin trivsel och för givande av höga
skördar fordra väldränerad, intensivt bearbetad
och rikligt gödslad jord, upptaga med sina
sugrötter näring från djupare jordlager och
omsätta på så vis i skördeutbyte — bättre än
sädesväxterna — jordens näringskraft.
Genom hackning, rensning och gallring hålles
jorden ogräsfri och lueker, och därmed göres
trädesbruket så gott som obehövligt. Luften
får fritt tillträde, och fuktigheten bevaras,
något som är av största betydelse för
bakterielivet. Rotfruktsodlingen, som i hela
Sverige intar omkr. 3 % av åkerjorden, är
sålunda av stor betydelse för jordbrukets
höjande, vilket ej minst framgår av att i de
framstående jordbruksprovinserna Skåne,
Halland och Östergötland r., i synnerhet
sockerbetor och av foderrotfrukter främst
foderbetor, odlas på ända till 20 % av hela
åkervidden. Mindre utbredd är rotfruktsodlingen
inom Svealand, där det främst odlas kålrötter
och rovor, och i Norrland, där endast odling
av rovor förekommer. G. Sin.
Rotfruktsröta, växtsjukdom, förorsakad av
Sclerotinia sclerotiorum, tillhörande
askomy-ceterna. R. angriper dels under
vinterförva-ringen rotfrukter, ss. morötter, betor,
kålrötter och jordärtskockor, dels under växttiden
en mängd växter, t. ex. fröstockar av
kålväxter och morötter, bönor, gurkor, tomater,
jordärtskockor, potatis, sallad och många
prydnadsväxter. Den kännetecknas av ett vitt,
vaddartat mycel, i vilket alstras sklerotier,
som efter hand bli svarta och hårda och
uppnå storleken av en böna el. t. o. m. en
valnöt. Angreppet medför nedvissnande av
plantan. Efter en vilotid utväxa från i jorden
kvarliggande sklerotier trumpetlika,
gulbruna fruktkroppar, som på insidan äro
klädda med sporsäckar. R. främjas genom
fuktighet, varför god avdikning och luftiga, torra
lagringsplatser äro betydelsefulla hjälpmedel
mot densamma. Th. Lfs.
Rotgel, zool., se Rödh ake sån ga re n.
Rotges, zool., se Alkekung,
Rotgülden [rå’t-], miner., se Proustit
och Pyrargyrit.
Roth, Jakob Johan, finländsk
parti-gängare (1772—1839). Var förare vid
Björneborgs reg:te och sändes efter slaget vid Lappo
14 juli 1808 för att genom smärre företag
oroa ryssarna. Jämte fältväbel Spoof gjorde
R. strövtåg i Ruovesitrakten och angrep
t. o. m. Tammerfors. I aug. måste han söka
sig tillbaka till huvudarmén, återvände efter
konventionen i Kalix till Finland och fick
avsked ur svensk tjänst som löjtnant. H. E. P.
Roth [råt], Justus L u d w i g Adolf,
tysk geolog (1818—92). Var först apotekare
men flyttade 1848 till Berlin för att ägna
sig åt geologiska studier och blev 1867 prof,
vid univ. där. Hans arbeten inom den
kemiska geologien, om förvittring, avsättningar
från källor etc., ha haft stor betydelse liksom
hans undersökningar om de kemiska
processerna i vulkanismen. K. A. G.
Roth, Magnus, geograf (1828—95). Blev
fil. dr 1863 och 1869 adjunkt vid Nya
elementarskolan i Stockholm. R. utgav
läroböcker i geografi och ett stort antal
kartböcker och
väggkartor för
skolundervisningen. Bland dessa
märkas »Illustrerad
geografi för allm.
läroverken» (1877; 5:e
uppl. 1887; förk. uppl.
1882, 5:e uppl. 1902)
samt »Geografisk
atlas» (1886; 16:e uppl.
1931). — Hans son
Ansgar R.,
astronom (f. 1879 25/2), fil.
kand, i Uppsala 1905
och amanuens vid
Vet.-akad:s observatorium 1905—30, har
särskilt gjort sig bemärkt som
populärvetenskaplig skriftställare och medarbetare i
tidningar och tidskrifter.
Roth [råt], Rudolf von, tysk sanskri
-tist (1821—95), från 1848 professor i
sanskrit i Tübingen. R. utförde i England
vidlyftiga undersökningar av vediska handskrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
