Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rotator—Rotfiltsvamp
1121
Rotätor, sjöv., se Logg.
Rotatöria, zool., se H j u 1 d j u r.
Rotavskärning, kir., se Nervkirurgi
och Nervsjukdomar.
Rotbeskärning, trädg., avskärning av viss
del av ett träds rotmassa. Den viktigaste
formen av r. består däri, att största delen
av rötterna på ett fruktträd avhugges, utan
att tiädet rubbas från sin växtplats. Med r.,
som bör utföras före lövsprickningen, avses
i detta fall att hämma trädets växtlighet
och befordra ansättandet av blommor och
frukter. R. kan ske med sådana rötter, som
skada genom att suga ut jorden. C. G. D.
Rotbrand, se Betsjukdomar.
Rotdödare, Ophio’bohis gräminis, art av
kärnsvamparna, vilken hos sädesslagen,
särskilt vete, samt andra gräs framkallar en
ekonomiskt viktig sjukdom. R. angriper
stråbasen och rötterna och vållar, att plantan
stannar i växten och vitnar (»brådmognar»),
innan kornen nått full utveckling. Den
kvar-lever i jorden och blir farligare, ju tätare
sädesgrödorna, särskilt av vete och korn,
förekomma i växtföljden. Th. Lfs.
Rote. 1. (Förv.) Olika slag av territoriella
underavd. Så t. ex. var Stockholm till 1 juli
1926 indelat i rotar i och för
folkbokföring och mantalsskrivning (se R o t e m a n).
— Om r. i fattigvårdssamhälle se
Fattigvård, sp. 160 ff. — Enl. K. m:ts stadga ang.
folkundervisningen i riket av 26 sept. 1921
§ 9 skall kyrkostämma på förslag av
skolrådet indela området för flyttande skola i r.
Förr var det på vissa håll rätt vanligt, att
församlingar delades i skolrotar med skyldighet
för varje r. att bära sina skolkostnader. — Även
i kyrkolagen kap. 2 § 9 förutsättes en
rote-indelning av landsförsamlingarna med
hänsyn till katekesförhör. — Se även
Brand-r o t e. J. R. N.
2. (Krigsv.) Inom en truppavd. bilda de
bakom varandra stående männen i de olika
leden en r. Antalet man i varje r. är
numera blott två, av vilka den, som står i första
ledet, kallas förste man och den bakom
honom stående andre man. Vid
infanteriet delas r. i udda och jämna; en udda
och en jämn r. bredvid varandra utgöra ett
r o t e p a r. Fattas inom en r. andre man,
benämnes den blind rote. Genom
rote-parens uppställning bakom varandra bildas
den vanliga formen för marsch,
marschkolonnen. — Se även Indelta armén, sp.
494 ff. M. B-dt.
Rotebro, industri- och villasamhälle i
Sollentuna socken, Stockholms län, vid R.
station på S. J., 20 km n. v. om Stockholm;
tills, m. Grimsta i Fresta socken omkr. 1,500
inv. (1921). Jästfabrik, verktygsfabrik och
handelsträdgårdar. Förr betydande
gästgivargård. — Vid R. besegrades 28 sept. 1497
de till Stockholms undsättning anryckande
dalkarlarna av konung Hans’ trupper.
Rote Fahne [rå’to fä’ne], tidning i Berlin,
uppsatt av K. Liebkneeht och Rosa
Luxemburg nov. 1918, centralorgan för Tysklands
kommunistiska parti. Den har ofta indragits.
Rotehållare, ägare till gård, som bidrog till
soldats el. båtsmans underhåll (jfr
Indelningsverket, Indelta armén och
1122
R o t e r i n g). Innehavaren av stamroten
benämndes rotemästare och var närmast
ansvarig för roteringens fullgörande. Inom
varje båtsmansrote utsågo r. bland sig en
rotemästare. Kbg.*
Rotekolonn, krigsv., äldre benämning på
marschkolonn. Jfr Rote 2.
Rötel (av mlat. ro’tulus, rulle, bunt), urspr.
en förteckning på de ärenden, som en
ämbetsman hade att handlägga; i nutida språkbruk
en inom vissa ämbetsverk, domstolar etc.
bruklig beteckning för de underavdelningar, på
vilka ärendena fördelas antingen med hänsyn
till deras enhetliga karaktär el. för att
handläggas och föredragas av en och samma
tjänsteman. E. Spr.
Roteman, befattningshavare i Stockholms
stads tjänst till 1 juli 1926, vilka hade till
uppgift att, var och en inom sitt område
(rote), ombesörja mantalsskrivning och
bokföring av huvudstadens inv. J. R. N.
Rotemästare, kam., se Rotehållare;
jfr även Brandrot e.
Rotera, indela i rotar; svänga runt kring
sin axel; kretsa.
Roterande fält, ett fält av något slag, där
fältvektorns riktning ständigt ändras men
dess absoluta belopp är konstant, så att
fältvektorn så att säga roterar kring en viss
axel. Det praktiskt viktigaste fallet av r. är
det roterande magnetfältet i elektriska
asynkronmotorer (se Elektriska maskiner,
sp. 602). Sv. B-r.
Rotèring, eg. indelning i rotar för
underhåll av soldater el. båtsmän, sedermera även
</et på den svenska jorden vilande allmänna
besvär, som uppkommit genom nämnda
indelning och bestod däri, att ett antal gårdar,
»roten», gemensamt uppsatte och underhöllo
en soldat el. båtsman. 1810 beslöts i
samband med införandet av
förstärknings-manskapet (se d. o.), att all dittills icke
roterad jord (blott med vissa undantag) skulle
undergå extra r. med åliggande att, då
krig hotade el. utbröt, uppsätta och utrusta
manskap. Efter 1825 vidtog den nya
ordinarie r. med all dittills roterad jord,
som befunnits skyldig till detta besvär. Se
vidare Indelningsverket och Indelta
armén. (M. B-dt.)
Roterturmpasset [rätertoTm-], tyskt namn
på Turnu Rosüpasset i Sydkarpaterna,
Rumänien, s. om Sibiü (Hermannstadt). Under
världskriget spelade R. hösten 1916 en
ödesdiger roll för de rumänska trupper, vilka
efter slaget vid Sibiü drogo sig tillbaka åt
s. (se Rumänska
krigsskådeplat-s e n). M. B-dt.
Rotevakansavgift, kam., den gottgörelse,
som soldatrote erlade under den tid, då roten
stod utan soldat.
Rotfiltsjuka, bot., se Rotfiltsvamp.
Rotfiltsvamp, Rhizoctönia, filt- el.
skorp-artade, violetta el. bruna, sterila svampmycel
på underjordiska växtdelar. På potatis
förekommer allmänt R. solani, som är en
utvecklingsform av basidiomyceten Ilypochnus
solani (se F i 11 s j u k a). Av R. violacea
finnes en form på betor, morötter o. a.
rotfrukter samt på flera ogräs och en annan form på
lucern och klöverarter; dess samhörighet med
XVI. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
