Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roth, Rudolf von - Rothaargebirge, Rotlagergebirge - Rothamsted - Rothe, Johann Andreas - Rothe, Richard - Rothenburg ob (an) der Taube - Rotherham - Rothermere, Harold Sidney Harmsworth - Rothesay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Rothaargebirge—Rothesay
1126
ter och utgav den på sin tid epokgörande
skriften »Zur Literatur und Geschichte des
Weda» (1846). Hela hans följande forskning
är huvudsaki. förlagd till det vediska
området, varom vittna hans uppl. av Nirukta
(1852) och av Atharvaveda (1856; tills, m.
W. D. Whitney) och framför allt hans bearb.
av det vediska ordmaterialet i den av honom
och O. v. Böhtlingk (se d. o.) utg.
sanskritordboken (7 bd, 1855—75). J. Ch-r.
Rothaargebirge [rå’thär-], R o 11 a ge r
ge-b i r g e, bergrygg i s. Westfalen (Sauerland),
mellan övre Eder och Lenne. Når i
Langen-berg och Jagdberg 843 m ö. h. Består bl. a.
av rödaktig järnhaltig lerskiffer.
Rothamsted [rå^omsted], försöksstation i
Hertfordshire, England, grundades 1843 av sir
John B. Lawes (se d. o.). Tills, m. H. Gilbert
(som arbetat under Liebig, se d. o.) inledde
Lawes permanenta försök, som ännu
fortsättas, varigenom en enastående samling data
över skörd, jordmån, gödsling och väderlek
för olika grödor erhållits. Efter Lawes’
donation (1872) har anstalten utvecklats med
stöd av ytterligare donationer (från 1904) och
statsanslag (från 1911). Den omfattar nu två
försöksfarmer och fullständiga institut för
växternas näringsfysiologi, jordproblem och
växternas sjukdomar. En av organisationens
stora förtjänster är det sällsport intima
samarbetet mellan anstaltens olika
vetenskapsmän. Stationen är centrum för
försöksverksamheten i hela det brittiska imperiet och
har haft stort inflytande på det engelska
jordbruket. Ph.
Rothe [rå’to], Johann Andreas, tysk
psalmdiktare (1688—1758), kyrkoherde i
Thom-mendorf (Schlesien). R:s mest kända psalm
är »Ich habe nun den Grund gefunden» (sv.
ps. 583), som spelade en stor roll i den
evangeliska väckelsen. Li.
Rothe [rå’to], Richard, tysk
protestantisk teolog (1799—1867), prof, i Heidelberg
1837, i Bonn 1849 och ånyo i Heidelberg 1854.
Som föreläsare behandlade R. nästan alla
teologiens discipliner.
»Theologische Ethik»
(3 bd, 1845—48; 2:a
uppl., 5 bd, 1869—71)
visar hans uppfattning
av etiken som den
spekulativa teologiens
avslutande disciplin, i
vilken hela det
kristna trosinnehållet
vinner sin slutliga
be-grundning. I
utförandet ansluter han sig
nära till Hegel men
framhåller, att
speku
lationen här har att utgå ej som i filosofien
från det rena självmedvetandet utan från det
däri för den fromme omedelbart inneslutna
gudsmedvetandet och så tillvida också kan
betecknas som »teosofi». I kyrkligt hänseende
röjde R. på flera punkter katoliserande
sympatier men anslöt sig under slutet av sitt liv
till den ultra-liberala Protestantenverein.
Detta steg förklaras av R:s egendomliga
teori om förhållandet mellan stat och kyrka,
enligt vilken idealet måste vara, att
kyrkan, som det enbart religiösa samfundet,
under uppgivande av sin separata existens
uppgår i staten för att just så kunna liksom
allsidigt genomsyra dess liv. — Jfr A.
Haus-rath, »R. R. und seine Freunde» (2 bd, 1902
—06). E. Bg. (G. A-n.)
Rothenburg [rå’tonbork] ob (an) der
Taube r, stad i reg.-omr. Mittelfranken, Bayern,
vid Mains biflod Tauber; 9,030 inv. (1925),
mest protestanter. Omgivet av tornprydd
stadsmur, med gavelhus under rostfärgade
tegeltak, stadsmurstorn från 1300- och
1400-talet och portar från 1600-talet, gotiska
kyrkor och profana byggnader i renässansstil,
har R. förblivit sällsynt oberört av tiden.
Den vackraste av R:s många brunnar är
Herterich- el. S:t Georgsbrunnen, rest 1608,
restaur. 1886. Märkligast bland kyrkorna är
S:t Jakob, uppf. i grågul sandsten 1373—
1436. Den ståtligaste byggnaden i R. är
rådhuset, i renässans (1570-talet) och
sammanbyggt med ett äldre rådhus, i gotisk stil, från
1200-talet, på 1550-talet försett med ett 50 m
högt smäckert gaveltorn. — R. är mycket
besökt av turister. E. L-r.
R. var 1172—1803 fri riksstad. — Under
trettioåriga kriget erövrades R. 1631 av
Tilly, och enl. traditionen räddades staden
genom att borgmästaren i ett drag tömde en
jättepokal (»Meistertrunk»; händelsen årl.
firad med ett festspel). Kort därpå erövrades
staden av svenskarna, därefter av de
kejserliga och 1645 av fransmännen. Gustav Adolf
gästade den två gånger. Å. S-n.
Litt.: H. Uhde-Bernays, »R.» (4:e uppl.
1922); E. Rydelius, »8 tyska städer» (1931).
Rotherham [rä’öorom], industristad, sedan
1902 county borough, i England, 9 km n. ö.
om Sheffield, vid Don canal; 69,689 inv. (1931).
Trafikknut med järn-, stål- och
mässingsin-dustri samt bl. a. tillv. av järnvägsvagnar. —
R. är av romerskt ursprung.
Rothermere [rå’öomio], Harold Sidney
Harmsworth, viscount R., engelsk
publicist och politiker (f.
Northcliffe (se d. o.),
derns tidningsföretag,
där han blev teknisk
affärsledare. R. köpte
1914 av brodern Daily
Mirror och uppsatte
1915 söndagstidningen
Sunday Pictorial.
Under världskriget var
han 1916 chef för
arméns beklädnadsdep.
och 1917—18
luftförsvarsminister. Efter
broderns död 1922
övertog R. bl. a. Daily
Mail och har sedan
även förvärvat flera andra tidningar. R. har
understött ungerska krav om revision av f
redstraktaterna. Jämte en annan tidningskung,
lord Beaverbrook (se d. o.), har R. förfäktat
en nationalistisk, tullvänlig politik. Han blev
1910 baronet, 1914 pär och 1919 viscount R.
of Hemsted. V. S-g.*
Rothesay [rå’psi], huvudstad i det skotska
ögrevskapet Bute på västkusten; 9,346 inv.
(1931). Stor sillfiskehamn och kurort. Mitt i
staden ruiner av ett slott, gr. omkr. 1098. —
Efter R. gav Robert III 1398 åt sin äldste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
