Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothesay - Rothlieb, Carl Fredrik - Rothman, Jakob Gabriel - Rothof(f), B. F. - Rothoff, Emanuel - Rothorn - Rothovius, släkt - Rothovius, Isac - Rothovius (Rhotovius), Jonas - Rothschild, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Rothlieb—Rothschild
1128
son, David, titeln hertig av R., vilken blev
den högsta skotska titeln för det förenade
rikets tronarvinge.
Rothlieb [rä’tlib], Carl Fredrik,
biografisk oeh historisk samlare (1783—1835).
Blev 1809 protokollssekr. oeh 1817 förste
ex-peditionssekr. (avsked s. å.) vid
Ecklesiastikexpeditionen. Han utgav bl. a. adelsmatriklar
1794—1823 (3 bd, 1807—23) och en
författningssamling ang. rang (1823).
Rothman, Jakob Gabriel, politisk
skriftställare (1721—72), son till läkaren Johan
Stensson R. (1684—1763), lektor i Växjö
1720 och som sådan Linnés lärare. R.
biträdde Nordencrantz i striden mot hattarna
och författade 1765 en (ofullb.) roman, »Thor
Frimans underliga lefnad», en äventyrlig
reseskildring, fylld med filosofiska reflexioner
och satiriska anspelningar på svensk politik.
Rykte som hätsk partiskriftställare vann R.
med »Philolalus parrhesiastes eller den
pratsjuke fritalaren» (1768; jfr G. E. Klemming
i Samlaren 1884). Då hattarna vid riksdagen
1769 åter hade övervikten, måste R. rymma
ur landet. Han återkom redan 1770. Sina
sista år verkade han i tidningen Dagligt
Allehanda. — Litt.: O. Sylvan, »Svenska pressens
historia till 1772» (1896); F. Böök, »Romanens
och prosaberättelsens historia i Sverige intill
1809» (1907). K. W-g.*
Rothof(f), B. F., se R o t h o v i u s, släktart.
Rothoff, Emanuel, bergsvetenskapsman,
industriidkare (1788—1832), son till B. F. R.
Blev efter bergsexamen i Uppsala 1808 s. å.
auskultant i Bergskollegium och fick 1813
geschworners titel. 1810—12
utexperimente-rade R. ett för slussbyggnaderna i Göta
kanal lämpligt cement; därpå övertog han den
sjuklige faderns rörelse i Eskilstuna fristad
och biträdde med kraft och framgång vid
ledningen av Uddeholms bruk i Värmland. 1823
tog R. initiativ till järnvalsningens införande
i Sverige och blev 1824 (tills, m. Per
Lager-hjelm) led. av kommittén till överseende av
bergsförfattningarna. R. var en av Berzelius’
lärjungar och medarbetare samt blev 1815
led. av Vet.-akad. N. Zn.
Rothorn [rå’thårn], namn på flera
schweiziska fjäll, bl. a. Brienzer Rothorn
(2,353 m) på gränsen mellan Bern, Luzern och
Unterwalden. Järnväg från Brienz.
Rothövius, svensk släkt. Bonden Börje
Larsson i Angelstads socken (Kronobergs
län) var fader till Isac R. och Jonas R.
(Rho-tovius), se nedan. En I. R:s son var far till
bergsfogden Leonard Rothof (1658—
1727). Dennes son brukspatron Fredrik
Rothof (1697—1762) var farfar till
bergsrådet Birger Fredrik Rothof, 1812
adlad med namnet Rothoff (1759—1831),
en framstående industriidkare och
lanthushål-lare. Om dennes son Emanuel Rothoff se d. o.
Ätten Rothoff utdog 1858. B. H-d.
Rothövius, Isac, biskop (1572—1652); se
släktart. Studerade i Uppsala och
Witten-berg (jfr R o t h o v i u s, J., och litt. där)
och blev fil. mag. 1602. R. var senare
hovpredikant hos hertig Karl och 1604—27
kyrkoherde i Nyköpings v. församling. 1627 blev
han biskop i Åbo, och hans episkopat blev
i många avseenden epokgörande i Finlands
andliga odling. Det gällde att föra reforma-
tionens tankar ned i de djupa leden, utrensa
lämningar av katolsk kyrkosed och hednisk
vidskepelse, få bukt med prästerlig
okunnighet och självrådighet. För dessa syften
arbetade han
outtröttligt. Programmet
finns i
prästmötesta-let i Gamlakarleby
1628 »De ministerio
ecclesiastico» och i de
i flera redaktioner
föreliggande
stadgarna för stiftet
(»Con-stitutiones»). Skolväsendet reformerades:
Åbo gymnasium
upprättades 1630 och
förvandlades 1640 till
univ. med R. som pro-
kansler. I fyra städer ordnades trivialskolor.
Den första finska bibelövers, fullbordades
genom den av regeringen på hans yrkande
tillsatta bibelkommissionen 1638—42. Brev av
R. till Axel Oxenstierna äro tr. i dennes
»Skrifter och brevväxling», senare avd., bd
12: 1 (1930). Jfr T. H. Carpelan, »Finsk
biografisk handbok» (1895—1905). K. B. W-n.
Rothövius (skrev sig själv R h o t ö v i u s),
Jonas, superintendent (1572—1626), bror till
I. R.; jfr släktart. Blev 1598 student i
Rostock och där 1599 lärare för Axel, Krister
och Gabriel Gustafssöner Oxenstierna. Med
Axel och Gabriel fortsatte R. 1600 till
Wit-tenberg, där även Isac Rothovius studerade,
samt 1602 till Jena, där R. disputerade 1603.
Efter en färd till Schweiz med sina lärjungar
återvände R. och dessa s. å. till Sverige. R.,
som prästvigdes 1604, blev 1605 kyrkoherde i
Angelstad oeh 1618 superintendent i Kalmar.
Som sådan arbetade han verksamt för kyrka
och skola. Hans brev till Axel Oxenstierna
äro tr. i dennes »Skrifter och brevväxling»,
senare avd., bd 12: 1 (1930). — Litt.: N.
Ahn-lund, uppsats i Personhist. Tidskr. 1913 och
»Storhetstidens gryning» (1918); om R. och
Kalmar skola se C. E. Göransson i bil. till
Kalmar högre allm. läroverks årsredogörelse
1923—24. B. H-d.
Rothschild [räTfilt], judisk bankirsläkt,
härstammande från Mayer A m s c h e 1 R.
(1743—1812), vilken som mynthandlare och
bankir i Frankfurt a. M. kom i förbindelse
med den rike kurfursten Vilhelm av Hessen.
Under Napoleonskrigens stormar förvaltade
han en stor del av kurfurstens rikedomar och
vann själv en stor förmögenhet genom lån till
furstar och enskilda, varvid han skickligt
lotsade sig fram genom tidens omvälvningar.
Huset R. nådde under R:s fem söner en
storartad utveckling. Den äldste av sönerna,
Amschel R. (1773—1855), blev chef för
firman i Frankfurt, Salomon R. (1774—
1855) slog sig ned i Wien, Na t h an R.
(1777—1836), den mest begåvade av bröderna,
i London, där han bl. a. ledde en stor del
av finansieringen av krigen mot Napoleon,
Karl R. (1788—1855) i Neapel och Jakob
(James) R. (1792—1868) i Paris. Bröderna
organiserade sinsemellan ett slags
clearing-rörelse, varigenom riskabla
penningtransporter undvekos. Finansiell skicklighet, stark
sammanhållning (bl. a. en rad ingiften),
vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
