Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Rottryck—Rouen
1133
ätten Bratt. — Rottnerosverken, Rottneholm,
Rottnedal och Skarped, anlades på 1690-talet,
den nuv. verkstaden 1882 och träsliperiet
1887. R., som 1882 kom i släkten
Montgome-rys ägo, är Ekeby i »Gösta Berlings saga»;
dess huvudbyggnad nedbrann 1929 men
åter-uppfördes 1930—32.
Rottryck, bot., se Blödning 2.
Rottryffel, bot., se Gasteromyceter.
Rottweiler [rå’tväilor], se Hundraser,
sp. 133.
Rotuma [råtö’ma], britt, vulkanö i Stilla
havet, administrativt tillhörande Fidjiöarna
(se d. o., sp. 301); 36 kvkm, 2,402 inv. (1920).
Omges av korallrev och saknar hamn. Export
av copra. Huvudort: Fangwot. — Upptäcktes
1791 och förenades 1881 med Fidjiöarna.
Rotu’nda (it. roto’ndo, av lat. rotu’ndus,
rund), rundbyggnad, rundtempel, rundsal.
Roturier [råtyrie’], fr., ofrälse person,
borgare, bonde.
Rotutdragning, mat., se R o t 2.
Rotwitt, Carl Edvard, dansk politiker
(1812—60). Blev höjesteretsadvokat 1842.
Som medlem av folketinget från 1849
tillhörde R. bondevännerna; 1853—59 var han
tingets ordf. R. blev amtman i
Frederiks-borg amt 1855. Dec. 1859 bildade han efter
Halls avgång en bondevännerna närstående
ministär men dog ett par månader senare av
slaganfall. P. E-t.
Rotvälska (ty. Rotwelsch, tiggarvälska,
tiggar italienska), rådbråkat el. obegripligt
språk. Till r. räknas romani, månsing, olika
slags förbrytarspråk, sotarspråket (knopamoj)
o. s. v. —• Se A. Noreen, »Vårt språk», I
(1907), och G. Bergman, »R.» (1931). R-n B.
Roty [råti’], Oscar, fransk skulptör och
medaljgravör (1846—1911), en av den franska
medaljkonstens främsta under 1800-talet. R.
utförde ett stort antal porträtt- och
figurreliefer i medaljens och plakettens storlek,
alla utmärkta av förfinad realism och ideell
uppfattning. Typiska för R. äro
porträttmedaljen över kemisten Chevreul (1886) och den
berömda plaketten över Sadi Carnots
begravning (1898) samt en bröllopsmedalj (se M
e-daljkonst, bild 10 och 11). R.
skulpterade även den låga reliefen »La semeuse»
för francmyntet. E. L-k.
Rotälven, vänsterbiflod till österdalälven
(se karta vid Dalarna).
Roubaix [robä’], stad i fr. dep. Nord, 8 km
n. ö. om Lille, nära belg. gränsen, vid
järnvägslinjen Paris—Gent och kanalen Deüle—
Schelde (Roubaixkanalen); 117,209 inv. (1926).
R. är en utpräglad industristad och bildar
med de angränsande orterna Tourcoing (81,379
inv., därav omkr. x/3 belgare) och Wattrelos
(29,032 inv.) ett stort industriområde.
Produktionen (särskilt specialiserad på
yllevävnader) i R. och Tourcoing uppgick 1914 till
4/s av textilindustriens i n. Frankrike.
Staden har en fackskola för textilindustri.
Roubetz [robä’ts], Alexander de, rysk
högskolelärare (f. 1882). Var 1914 t. f. rektor
vid Alexanderlyceet i Petersburg samt senare
avdelningschef vid generalguvernörskansliet i
Finland. I Sverige, dit han flydde 1918, har
han tjänstgjort som lärare i ryska vid
Uppsala univ. och Handelshögskolan samt Nya
elementarskolan i Stockholm. Sedan några år
Rottneros.
är han även präst i grekisk-katolska kyrkan.
Han har bl. a. utgivit läroböcker i ryska samt
medarbetat i Nordisk Familjebok. O. Sjn.
Roudnice [råu’dnitsä], R. nad Labem,
ty. Raudnitz, stad i Tjeckoslovakien, n.
Böh-men, vid Elbe; 9,282 inv. (1930).
Tillverkning av lantbruksmaskiner. Ståtligt
barockslott, tillhörande ätten Lobkowitz, med bl. a.
stort bibliotek.
Roué [roe’], fr., eg. steglad, rådbråkad (av
roue, hjul), därav i bildlig bemärkelse
väl-lusting (sv. form stundom r u é).
Rouen [rrøä’], huvudstad i fr. dep.
Seine-Inférieure, vid Seine, 127 km från Engelska
kanalen; 122,898 inv. (1926). — Den gamla
staden ligger på högra Seinestranden,
omgiven av en krans bulevarder på de gamla
fästningsverkens plats, och fortsätter
därutöver åt alla håll i nyare förstäder; på
vänstra stranden industristaden S:t-Sever. R:s
medelpunkt är den gotiska katedralen
Notre-Dame (urspr. romansk kyrka; nuv.
femskep-piga anläggning från 1200-talets förra hälft;
västfasaden är från 1500-talet,
mittkvadratens tornspira från 1800-talet). I katedralens
inre finnas många märkliga gravmonument.
S:t-Ouen, uppf. över en äldre romansk kyrka,
är en storslagen gotisk kyrka från 1300-talets
förra hälft. Kyrkan S:t-Maclou är en rikt
skulpturprydd, sengotisk byggnad från
1400-talet. Till R:s äldsta minnesmärken hör
Grosse-Horloge, en grupp byggnader,
omfattande en beffroi (omkr. 1390), en arkad, som
sammanbinder tornet med det gamla
stadshuset (1511) mitt över gatan, samt en loggia.
Ett gotikens mästerverk är rådhuset (Palais
de justice), uppf. i början av 1500-talet. Från
samma tid stammar Hotel de Bourgtheroulde,
nu banklokal. I närheten torget Vieux-Marché,
där Jeanne d’Arc brändes 1431, med en staty
av Jeanne d’Arc på bålet (av Maxime Réal del
Sarte), rest 1928. R. är säte för ärkebiskop,
3:e armékåren och en appellationsdomstol.
I R. finnas antikvitets-, konst- m. fl. museer
samt bibliotek med ung. 200,000 bd m. m., en
avd. av univ. i Caen (École préparatoire de
médecine et de pharmacie), en högskola för
handel och industri o. a. skolor.
R. är en av Frankrikes största hamnstäder
med två hamnar, port maritime och port
fluvial (flodhamnen). Till R. inkommo 1930
4,128 fartyg om 4.609,629 ton; därifrån
utklarerades s. å. 1,298 fartyg om 1,050,871 ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
