Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rouen - Rouenanka - Rougé, Emmanuel - Rouge-et-noir - Rouget de Lisle, Claude Joseph - Rough riders - Rouher, Eugène - Roulade - Roulers - Roulette el. Rulett - Roumanille, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Rouenanka—Roumanille
1140
»Ormtjusaren.» Målning av Henri Rousseau, le
Douanier.
Huvudsakl. importeras kol (mer än 3/« av
totalimporten), petroleum oeh trävirke. Hamnen
har Frankrikes största mineraloljeupplag. R:s
största industri är bomullsindustrien, särskilt
tillv. av tyger med invävda olikfärgade
trådar, rouenneries. Radiostation. E. L-r.
R., som fanns redan under forntiden,
kallades av romarna Rotomagus. Det blev 912
huvudstad i hertigdömet Normandie (se d. o.).
Under hundraårskriget var det 1419—49 i
engelsmännens besittning. På 1500-talet var
staden ett huvudsäte för hugenotterna. (Ä. S-n.)
Litt.: C. Enlart, »R.» (i »Les villes d’art
célèbres», 5:e uppl. 1929); A. Maurois, »R.»
(s. å.).
Rouenanka [r&>ä’-], se Anka, med bild.
Rougé [ro^e’], Emmanuel, vicomte de,
fransk egyptolog (1811—72). Blev 1849
konservator vid Louvres egyptiska avd. och 1860
prof, i egyptologi vid Collège de France. Av
hans arbeten må nämnas »Recherches sur
les monuments qu’on peut attribuer aux six
premières dynasties de Manéthon» (1864—
65), »Ohrestomathie égyptienne» (4 bd, 1867
—76) samt de postumt utgivna »Inscriptions
hiéroglyphiques» (4 bd, 1877—79) och
»Inscriptions et notices recueillies ä Edfou» (2
bd, 1879—80). I ett 1851 publicerat arbete
hade R. gjort den första sammanhängande
tolkningen av en hieroglyfisk text. Biogr. av
G. Maspero (1908). G-d L-n.
Rouge-et-noir [rö’$-e-ncoä’r], fr., »rött och
svart», ett hasardspel, som spelas med 6
kortlekar av obegränsat antal spelare. Spelbordet
har ett rött och ett svart fält, på vilka
insatserna läggas. Bankören upplägger så många
kort, att deras poängsumma är minst 31, högst
40 (målare gälla 10, äss 1 el. 11). Denna
kortserie gäller svart; en likadan utlägges för
rött. Det parti, vars poängsumma är närmast
30, vinner av det andra sina insatsers belopp.
Rouget de Lisle [ro^ä’ do liT], C1 a u d e
Joseph, fransk diktare (1760—1836). Var
ingenjörofficer i Strassburg och skrev där sin
berömda krigssång »Marseljäsen» (se d. o.).
R. deltog i franska revolutionskrigen under
Hoche. Han utgav »Essais en vers et en
prose» (1796) och komponerade flera
foster
ländska hymner och sångromanser. Se bild
till art. Pils, I. A. A., sp. 999. — Litt.: J.
Tiersot, »Rouget de Lisle» (1892) och
»His-toire de la Marseillaise» (1915). T. N.
Rough riders [ra’f räTdoz], eng., se R o o s
e-v e 11, T h., sp. 1049.
Rouher [rcoa’r], Eugène, fransk politiker
(1814—84). Började sin politiska bana efter
februarirevolutionen 1848 och blev en av
Na-poleons ivrigaste anhängare och främsta
medhjälpare. Två gånger
minister under
republiken, var R. den
egentlige
upphovsmannen till författningen
av jan. 1852 och
spelade under
kejsardömet i olika
egenskaper (från 1855
minister för handel,
jordbruk och allmänna
arbeten, 1863—69
konseljpresident) en
betydande roll genom
sina reformer, ss.
fri
handelns införande, åtskilliga sociala
förbättringar samt de stora arbetena för Paris’
utveckling och försköning. Genom sitt
inflytande hos kejsaren fick han namnet
»vicekej-saren». 1870 var han president i senaten.
Efter kejsardömets fall var han en av de
mest energiska cheferna för bonapartisterna
(se d. o.), invaldes 1872 i
nationalförsamlingen och 1876 i deputeradekammaren, men
han drog sig småningom från politiken, när
republiken vann i stadga. (L-ts.)
Roulade [rola’d], fr., se R u 1 a d.
Roulers [rolä’r], se Rousselare.
Roulette [rolä’t], fr., el. R u 1 e’t t, »trissa».
1. En vid ett skaft fäst metalltrissa med fina
taggar, som nyttjas av grafiker för
åstadkommande av små fördjupningar i plåten. —
2. Hasardspel, uppkallat efter en roterbar,
konkav skiva, uppdelad i med siffrorna 0—36
betecknade, växelvis svarta och röda fält. En
då r. svänger omkring likaledes roterande
elfenbenskula stannar vid rörelsens
upphörande på ett av fälten, vars färg och nummer
bestämma över vinst och förlust. Innan r.
sätts i gång, ha spelarna gjort sina insatser
på spelplanen; när kulan stannat, utropas
vinst och förlust, bankens croupier (se d. o.)
utbetalar åt vinnarna deras vinst och tar de
förlorandes insatser. — Se Glahn, »Das
syste-matische Roulette-Spiel» (1926).
Roumanille [romanFj], Joseph,
proven-salsk skald (1818—91), först skollärare,
sedan 1850-talet bokhandlare i Avignon. R.
verkade kraftigt för provensalska språkets
och vitterhetens återuppväckande. Han
utövade från början ett moraliskt inflytande
dels genom sina friska och oskuldsfulla
skaldestycken, dels genom satiriska ströskrifter
och berättelser, i vilka han med godmodig
glättighet gisslade bl. a. folkuppviglarna i
bygden efter februarirevolutionen 1848. R.
var ständig sekr. i det av honom stiftade
Feliberförbundet (se d. o.) och
utgivare av dess organ, den litterära kalendern
Armana Prouvengau (1 :a årg. 1854). Hans
prosaarbeten (»Lis oubreto en proso», 1864) bilda
tyngdpunkten i hans författarskap. (E. S-f.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
