Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rubens, Heinrich - Rubens, Peter Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1155
Rubens, P. P.
1156
Bild 1. Peter Paul Rubens. Självporträtt, målat omkr.
1623—24. I kungl. samlingen på Windsors slott.
långvågiga strålningen. Jfr
Reststrålar. Vidare studerade han metallernas
re-flexionsförmåga och elektriska
ledningsförmåga. (J. T.)
Rubens [rö’-], Peter Paul, flamländsk
målare (1577 28 el. 29/6—16 4 0 30/s). Som gosse tjänade
R. som page hos en förnäm dam; gick i
konst-närslära i Antwerpen hos en frände till
modern, Tobias Verhaecht, kom 1592 till Adam
van Noort och 1596 till Otto van Veen. 1598
inskrevs han som mästare i Lucasgillet i
Antwerpen. I maj 1600 avreste han till Italien,
närmast Venezia. Han blev inom kort
anställd som hovmålare hos Vicente Gonzaga,
som följ, år skickade honom till Rom för att
kopiera några målningar. Under vistelsen i
Rom fick R. av de spanska Nederländernas
regent ärkehertig Albert i uppdrag att utföra
tre tavlor för kyrkan Santa Croce in
Gerusa-lemme. Efter ett kort besök i Spanien 1603
målade R. för jesuitkyrkan i Mantova tre
målningar, »Treenigheten» (alltjämt i
Mantova), »Jesu dop» (Antwerpen) och »Kristi
förklaring». I slutet av 1605 reste han ånyo
till Rom, där han målade en tavla för kyrkan
Santa Maria in Vallicella; 1607 besökte han
Genua. 1608 återvände R. efter åtta års
frånvaro till Antwerpen.
Aren i Italien äro R:s verkliga läroår, då
han under intryck av antiken, Michelangelo,
Rafael, Tizian och Tintoretto, Carraccierna
och Caravaggio mognar och rustar sig för sin
gärning. Efter hemkomsten framträder han
nästan genast som en lysande mästare med
personlig myndighet och kraft. 1610 beställde
Antwerpens magistrat av honom
»Konungarnas tillbedjan» (Madrid). S. å. målade han för
S;t Walpurgiskyrkan den berömda »Korsets
uppresande», som nu finnes i katedralen i
Antwerpen. 1612 uppsattes i domkyrkan den
mäktiga »Nedtagningen från korset», bekostad
av skyttegillet. R., som 1609 ingått
äktenskap med Isabella Brant, kom hastigt att
intaga en lysande ställning inom Antwerpens
konstliv. Han överhopades med stora uppdrag
och omgavs av en talrik krets av lärjungar,
vilka han använde vid utförandet av sina
verk. Endast på detta sätt förklaras den
oerhörda omfattningen av hans alstring, som
dock i sin helhet fick prägeln av en genial
personlig skaparkraft. Det finnes samtida
skildringar av hans verkstad, inrymd i en
del av hans praktfulla palats, även av hans
ordnade, planmässiga dagliga liv, som
började med den tidiga morgonmässan och
avslutades med ridturer och annan vederkvickelse.
Han stod i nära förbindelse med framstående
lärda kännare av den klassiska forntiden.
Till hans nära umgänge hörde andliga, bland
vilka han även hade många av sina
förnämsta beställare. 1614 erhöll han uppdraget
att måla två stora altartavlor för den
nyuppförda jesuitkyrkan i Antwerpen,
framställande jesuithelgonen S:t Ignatius och S:t
Franciscus Xavier (båda nu i statsmuseet i
Wien). Dessutom anmodades han att lämna
skisser till trettionio bilder för taken i
kyrkans sidoskepp och gallerier. Själva
målningarna utfördes efter dessa delvis ännu
bevarade utkast av A. van Dyck o. a. av hans
lärjungar. Kyrkans hela utsmyckning
härjades av en eldsvåda 1718. Strax efter
fullgörandet av detta uppdrag erhöll R. ett nytt,
ännu mera omfattande. Den franska
änkedrottningen, Maria av Medici, beställde 1622
en rad väldiga målningar, avsedda att smycka
en sal i det av henne byggda
Luxembourg-palatset i Paris. Målningsföljden, som hade
till ämne drottningens egna växlande och ej
alltigenom särskilt ärofulla levnadsöden,
återgivna i en allegorisk iscensättning, blev
färdig 1625. Galleriet i palatset finnes ej mer
i behåll, men målningarna utgöra en av de
största skatterna i Louvremuseet och kunna
räknas såsom en av alla tiders praktfullaste
dekorativa skapelser. En ny beställning på
jättedukar med ämnen ur Marias av Medici
makes, Henrik IV:s, historia kom endast
delvis till utförande. För den engelske konungen
målade R. nio takmålningar för bankettsalen
Whitehall i London. Ämnet är här Jakob I:s
apoteos. Konstnären lämnade i en rad
praktfulla målningar förslag till vävda tapeter med
ämnen ur den romerske konsuln Decius Mus’
historia. Dessa bilda en storvulen
sammanfattning av mästarens vetande om och kärlek till
antiken. Målningarna, nu i
Liechtensteingalle-riet i Wien, utfördes av van Dyck efter
mästarens delvis ännu bevarade skisser. För
in-fantinnan Isabella gjorde R. förslag till en
serie vävda tapeter, förhärligande altarets
sakrament, avsedda för ett kloster i Madrid;
dessa målningar äro bevarade i Prado i
Madrid, i Louvre och i enskild ägo i England.
I sina verk med kristliga ämnen lade haa
i dagen andakt och religiös inlevelse,
förbunden med storhet och kraft. De antika
myterna skildrade han med varmblodig
sinnlighet. Hans porträtt äro otvungna och
hjärtliga människotolkningar utan fördjupad psy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
