Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Royal Suédois - Royalty - Royan - Royauté - Rozanov, Vasilij Vasiljevitj - Rozendaal - Rozj(d)estvenskij, Zinovij Petrovitj - Rozniecki, Stanisław - Rp - RR - R. S. B. - RSFSR - Rsi - Ru (kemi) - Ruanda-Urundi - Ruba el-Chali - Rubank - Rubato - Rubel - Rubelfonden - Rubellit - Ruben - Ruben, Ludvig - Rubens, Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Royalty—Rubens, H.
1153
nas medl. av släkten Sparre och H. A. von
Fersen. Sedermera har R. bildat stam till 89
franska inf.-reg:ten. — Litt.: F. U. Wrangel,
»Royal-Suédois» (3:e uppl. 1918); W. Holst,
»Carl Gustaf Tessin» (1931).
2. Reg:te i svensk tjänst, uppsatt 1813 i
Wolgast av fransmän och italienare (varför
det även kallades Italiensk-fransyska
bataljonen)1, under befäl av franske emigranten
greve N. A. G. de Montrichard. Deltog i
fälttåget mot Norge 1814, förlädes därefter i
garnison i Göteborg och upplöstes s. å. genom
generalorder 23 dec. E. Smiths skådespel
»Royal Suédois» (1921) bygger på motiv
därifrån. Wdt.
Royalty [räTolti], avgift, som i vissa fall
erlägges till staten el. enskilda för
bearbetning av gruva. Avgiften utgår med visst
belopp för enhet av den brutna
malmkvantiteten. Beteckningen r. brukas även om
avgift, som erlägges till patentinnehavare för
patentets begagnande. J. R. N.
Royan [rcoajä’], stad i fr. dep.
Charente-Inférieure, vid Girondes mynning i Atlanten,
näst Biarritz Frankrikes förnämsta badort;
10,388 inv. (1926).
Royauté [rcoajåte’], fr., kunglig värdighet.
Rozanov [rå’zanof ], Vasilij V a s i 1 j
e-vitj, rysk filosof (1856—1919), urspr.
läro-verkslärare, sedan publicist, 1899—1917
knuten till Novoje Vremja. Gjorde liksom
Dosto-jevskij skarpa analyser av själslivet och skrev
en berömd avh. om dennes legend om
stor-inkvisitorn. R. behandlade sedan med
blixtrande skarpsinne viktiga spörsmål, religionen,
sexuallivet etc., och framförde sina åsikter i
en glänsande, ofta aforismartad stil (Fallna
blad, 2 dir, 1913—15, m. fl.). — Ry. monogr.
av E. Hollerbach (2:a uppl. 1922). A. A-t.
Rozendaal [rä’zondal], dets. som Roosendaal
en Nispen (se d. o.).
Rozj(d)estvenskij [ra$(dj)ä’-], Zinovij
Pe-t r o v i t j, rysk amiral (1848—1909). Var vid
utbrottet av kriget med Japan 1904 t. f. chef
för marinstaben. I okt. s. å. avgick R. med
den i östersjöhamnar i hast och illa
utrustade, för Port Arthurs undsättande avsedda
s. k. 2:a Stillahavseskadern, vilken väckte
uppmärksamhet bl. a. genom sin beskjutning
av engelska fiskefartyg vid Doggerbank (se
Doggerbankaffären); eskadern
anlände till Kamranbukten i Annam april 1905.
Emedan Port Arthur redan fallit, sökte R.
därefter nå Vladivostok, men hans flotta blev
vid Tsushima 27—28 maj fullständigt
tillintetgjord, och själv blev han tillfångatagen.
Efter fredsslutet ställdes han inför krigsrätt
men frikändes (1906). Jfr
Rysk-japanska kriget. ö-g.
Rozniecki [rå^njä’tski], Stanislaw,
polsk-dansk filolog (1865—1921), son till en i
Danmark bosatt polsk emigrant, prof, i slavisk
filologi i Köpenhamn 1917. Studerade särskilt
de spår, som nordborna satt i rysk
hjältediktning, och skrev härom bl. a. »Varægiske
minder i den russiske heltedigtning» (1914),
rikt på nya synpunkter. 1920 utgav R. ett
märkligt arbete om judarna i Polen, »Det
jö-diske problem» (sv. övers. 1921). A. A-t.
Rp, på telegram förkortning för fr.
ré-ponse payée, svar betalt.
1154
RR, beteckning för mycket rar, sällsynt,
RRR för ytterligt sällsynt.
R. S. B., se Rödbrokig svensk boskap.
RSFSR, förk. för Rossijskaja
sotsialistitje-skaja federativna ja sovetskaja respublika,
Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken;
se Ryssland, författning.
R§i, ind. relig., se R i s h i.
Ru, kem. tecken för en atom rutenium.
Ruanda-Uruudi, belgiskt mandatområde,
bestående av de förr till Tyska Östafrika
hörande landskapen R u a n d a (omkr. 2 mill.
inv.) och U r u n d i, n. ö. om Tanganjikasjön;
53,200 kvkm, 442 vita inv. och omkr. 5 mill.
infödda >(1928), huvudsaki. bantufolk.
Tätt-befolkat höglandsområde (1,500—2,000 m ö.
h.) med jordbruk och avsevärd
boskapsskötsel. Export av hudar och skinn. Som
huvudstad skall den efter kronprinsessan Astrid
uppkallade staden Astrida efterträda
Usum-bura. R. lyder administrativt under Belgiska
Kongo.
Rüba el-Chäli, se Arabien, sp. 1198 och
karta.
Rubank (ty. Raulibank), ett slags planhyvel
med mycket lång stock.
Rubato [roba’tå], it., »stulet». Tempo r.,
mus., godtyckligt tempo.
Rübel (ry. rubl, av rubitj, avhugga; eg.
ett avhugget stycke silver, begagnat som
mynt), rysk myntenhet = 100 kopek, under
tiden närmast före världskriget nominellt =
1 kr. 92 öre. 1922 infördes en ny myntenhet,
tjervonets, = 10 »guldrubler».
Rubelfonden. Genom fördraget i Åbo (1812)
erhöll Sverige av Alexander I ett lån på
1,500,000 rubel att återbetalas inom 16 mån.
efter föreningen med Norge. Vid
Wienkon-gressen (1815) överlät tsaren denna fordran
till Karl XIII och kronprins Karl Johan. Av
beloppet (omkr. 716,000 rdr bko)
tillgodoskre-vos omkr. 97,000 rdr svenska staten, men
återstoden (omkr. 619,000 rdr) kvarstod,
under namn av rubelfonden, till
konungahusets disposition. Se Räkenskapshandlingar
1815—17 i Utrikesdep:s dossierer och G.
Lö-wenhielms saml. 3, Riksarkivet. C. F. P-a.
Rubelllt, miner., se T u r m a 1 i n.
Ruben, patriarken Jakobs förstfödde; i
äldsta tid helt säkert en mäktig stam. Redan
på Deboras tid tycks den ha förlorat sin
krigiska energi, och när Joram var konung i
Israels rike, synes stammen ha varit nästan
alldeles försvunnen. S. H-r.
Ruben, Ludvig, kopparstickare (1818—
75). Född i Karlskrona, blev R. 1834 elev
vid konstakad. i Köpenhamn och studerade
gravyr bl. a. i Paris och Berlin. 1858
framträdde R. i Stockholm med
»Skattepenningen» efter Tizian och 1859 med sitt
självporträtt. De få blad R. utförde vittna om hans
herravälde över sin konsts medel.
Rubens [rö’-], Heinrich, tysk fysiker (1865
—1922), fil. dr 1889, prof, vid tekniska
högskolan i Charlottenburg 1898, vid
militärtekniska akademien 1903, vid Berlins univ. 1906.
R. utförde banbrytande undersökningar
inom vissa områden av fysiken. Huvudsaki.
med hjälp av högkänsliga instrument av egen
konstruktion (R:s pansargalvanometer,
termostapel och balometer) studerade han den
XVI. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
