Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rubens, Peter Paul - Rubenson, Albert - Rubenson, Mauritz - Rubenson, Robert - Rubenson, Salomon Moritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157
Rubenson, A.—Rubenson, S. M.
1158
kologi. Han återger frodigt flamländskt
folkliv och tolkar landskapets stilla frid eller
patetiska uttryck.
I sep t. 1626 avled Isabella Brant, lämnande
efter sig minnet av en god maka efter
konstnärens sinne. Åren efter hustruns död företog
R. omfattande resor i diplomatiska uppdrag,
bl. a. till England, Holland, Spanien, och hade
framgång i sina bemödanden att åvägabringa
en uppgörelse mellan hoven i London och
Madrid. Under några månaders vistelse vid
spanska hovet begagnade R. tillfället till
konstnärliga studier, kopierade Tizians
målningar, målade porträtt av konungen och
personer vid hovet och utförde en rad härliga
mytologiska tavlor för det kungliga
jaktslottet Torre de la Parada (nu i Pradomuseet i
Madrid).
6 dec. 1630 förmälde sig den femtiotreårige
änklingen med den 16-åriga, sköna och yppiga
Helene Fourment. Det vill synas, som om
detta äktenskap skänkt mästaren en ny
ungdom. Hans pensel blev friare och dristigare
än någonsin, hans färgbehandling kraftigare
och mera skimrande, över hans måleri från
1630-talet vila en eldfullhet och en ton av
förälskad lyrik, som göra hans arbeten från
denna tid till hans allra mest fängslande.
Den blonda unga frun stod modell för honom,
klädd el. oklädd. Det är Helene, som
uppenbarar sig än som helgon, än som gudinna.
Konstnären fick vid årtiondets mitt ännu ett
jätteuppdrag, utarbetandet av en
festutsmyckning för staden Antwerpen med anledning av
kardinalinfanten Ferdinands intåg. Han gjorde
nu utkast till en rad praktfulla triumfportar
och fördelade detaljerna av arbetets utförande
på en stab av utmärkta konstnärer. 1635
köpte R. slottet Steen och levde sedan, så
ofta hans arbeten det tilläto, en aristokratisk
godsherres liv i kretsen av sin familj.
Slottets omgivningar skänkte honom motiv till
ett antal av hans vackraste landskap. Under
sina senare år plågades R. av gikt, men intet
i hans konst röjer lidande el. missmod.
R. förkroppsligar i sin personlighet och sitt
verk hälsan, jämvikten, kraften och
livsglädjen. Han behärskar livet och dess krafter.
Han är fri men alltid målmedveten, klar över
vad han vill och hur han skall nå sitt mål.
Det sista årtiondets tavlor äga den gamla
kraften och uttrycksfullheten i formen men
på samma gång en skimrande målerisk
skönhet. R. fortsätter på sitt sätt Tizians,
Tinto-rettos och Paolo Veroneses linje. Hans form
är barockens, men hans väsen är renässans,
en ädel humanitet, jämförbar med Rafaels.
Vad 1500-talets nederländska romanister
förgäves sökt förverkligar R. på ett oanat sätt.
De få sin betydelse såsom hans föregångare.
Litt.: M. Rooses, »L’æuvre de P. P. R.»
(1886—92; på ty. 1904); Ch. Ruelens och M.
Rooses, »Codex diplomaticus Rubenianus»
(R:s brev; en utvald saml. i ty. övers., »Die
Briefe des P. P. R.», 1918); »P. P. R. Des
Meisters Gemälde», utg. av R. Oldenbourg (i
»Klassiker der Kunst», 4:e uppl. 1921); G.
Glück och F. M. Haberditz, »Die
Hand-zeichnungen von P. P. R.» (1928). A. L. R.
Rubenson, Albert, musiker (1826—1901),
elev vid Leipzigs konservatorium, sedan av
Gade i Köpenhamn. Inträdde 1850 i svenska
hovkapellet och var från 1872 dir. för
kon-servatoriet. R. framträdde som kompositör
med en symfoni i C dur (1857), uvertyren
»Julius Cæsar» (1859), musik till Hostrups
»En natt bland
fjällen» (uppf. 1858) och
Björnsons »Halte
Hulda» (uppf. i Oslo
1865). Han
komponerade även
konsertintermezzon, sviter, en
stråkkvartett i E dur,
festmarsch och flera
solosånger och körer.
Bland de senare
märkes manskören
»Kors-farersang». På
1850-talet var han även
kritiker och verkade för
Schumann och Gade. 1859 redigerade han
tills, m. L. Norman Tidning för Teater och
Musik. Jämte Norman var R. representanten
för den nationella riktningen, vilken med
folkmusiken som grundval ville skapa en
svensk stil. Wagner och nyromantikerna
bekrigade han täml. häftigt. T. N.
Rubenson, M a u r i t z, tidningsman (1836
—99), av judisk börd. Var först sockerbagare,
sedan dramatiker och anställdes 1865 av S. A.
Hedlund som lokalreferent och »flygande
korrespondent» vid Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning. I denna skrev R. bl. a. en mängd
resebrev från olika delar av världen, flera
utg. i bokform. Han var även kommunalman
i Göteborg och hade en framskjuten ställning
inom tidningsmannavärlden. K. W-g.*
Rubenson, Robert, meteorolog (1829—
1902), kusin till A. R., bror till S. M. R. och
S. R. Blev fil. dr 1854, e. o. adjunkt i
meteorologi 1870, var chef för Meteorologiska
centralanstalten 1873— ........................
1902 och fick titeln
professor 1876. R.
företog 1859—62, som
innehavare av det
bysantinska stipendiet,
en resa, varunder han
i Italien utförde
epokgörande undersökningar om det från
himmelen diffust
reflekterade ljusets
polarisation. R. organiserade
i Uppsala de första
mera omfattande
me
teorologiska observationerna, utförda 1865—
68 med hjälp av frivilliga krafter. Han
deltog som Sveriges ombud i de meteorologiska,
kongresserna i Wien 1873 och i Rom 1879’
och bidrog verksamt att i Sverige införa
meteorologiens studium, dess organisation med’
hänsyn till praktiska syften och dess
metoder. Led. av Vet.-akad. (1873). A. Å..
Rubenson, Salomon Moritz,
kommunalman (1834—1906), bror till R. R. och S. R.
Blev fil. dr i Uppsala 1857 och jur. kand,
där 1865 samt var 1867—1904 sekr. hos
stadsfullmäktige i Stockholm och hos dess
beredningsutskott. Vid sidan av denna sin
huvudsakliga verksamhet, inom vilken han nedlade
ett betydande arbete och utövade stort
inflytande, innehade han en mängd offentliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
