Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien - Näringar - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Finanser - Kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Rumänien (Kommunikationer—Kyrkliga förhållanden)
1198
länder. Den odlade jordens areal var 1929
13,012,023 har (46 % av R:s yta), därav endast
omkr. 1,5 mill. har på de större godsen (över
100 har). Enl. agrarreformen av 1921 (i
Trans-sylvanien 1919) hade till 1 jan. 1929
exproprierats 6,313,460 har, varigenom 1,393,353
bönder erhållit jord. Åker upptog 13,012,409
har, därav 11,2 mill. har spannmål (majs 4,8,
vete 2,7, korn 2,o, havre 1,2), 0,65 mill. har
foderväxter, 0,1 mill. har baljväxter. 0,2 mill.
har potatis, 0,1 mill. har trädgårdsväxter (ss.
meloner, kål, lök och pumpor). Skörden, som
är underkastad betydande växlingar år från
år till följd av ofta inträffande torkperioder,
var s. å. 131,9 mill. dt spannmål, 22,2 mill. dt
foderväxter, 9,9 mill. dt baljväxter och 24,8
mill. dt potatis. Industriväxter odlades på
367,200 har: solrosor (huvudsaki. i
Bessara-bien), raps, sockerbetor, hampa, tobak och lin.
Av spannmålsskörden exporteras största
delen av vetet, medan majsen huvudsaki.
förbrukas inom R. Frukt odlades på 341,967 har,
främst plommon (209,321 har, skörd 2 mill.
hl), som dels exporteras som sviskon, dels
användas för framställning av nationaldrycken
tuica, ett slags brännvin. Vingårdarnas
(hu-vudsakl. gamla R. och Bessarabien) yta var
271,647 har, skörden 5 mill. hl. I västligaste
R. bedrives silkesodling. —
Boskapsskötseln är av stor vikt, särskilt i de f. d.
ungerska delarna; R. hade 1929 omkr. 4 mill. har
naturlig betesmark; s. å. funnos 4,33 mill.
nötkreatur, 1,95 mill. hästar, 186,600
vattenbufflar, 12,4 mill. får, 372,800 getter och 2,4 mill.
svin; betydande fjäderfäavel med export av
ägg. — Skogsbruket har efter förvärvet
av Transsylvanien ökat i betydelse. Av hela
arealen voro 1,9 mill. har statsskogar; av de
enskilda, 4,54 mill. har, administrerades 1,78
mill. har av staten. — Fisket spelar en
stor roll för folknäringen. 1923—28 fångades
i genomsnitt 21,7 mill. kg fisk per år till ett
värde av 236 mill. lei, och hälften av fångsten
förbrukades inom landet. De viktigaste
söt-el. brackvattensfiskarna äro karp. gädda, mal,
braxen, gös, abborre och Donausill (Alosa
pon-tica). I Svarta havet fångas torsk, makrill etc.
Störarter ge årl. 15,000—20,000 kg kaviar. —
Industrien, som i huvudsak tillgodoser den
inhemska marknaden, har efter världskriget
rönt betydande uppsving; det sammanlagda
produktionsvärdet för 1928 var 60.965 mill.
lei och de anställdas antal 206,547.
Oljeindustrien, som finansieras av engelskt och
franskt kapital och vars centrum är Ploestl,
sysselsatte omkr. 30,000, gruvdriften 50,000
pers. Produktionen av olja var 1929 4,83
mill. ton och av kol 3 mill. ton
(huvudsaki. brunkol; det förnämsta fältet vid
Petro-sani) samt av naturlig gas 806,6 mill. kbm.
S. å. utvunnos 72,346 ton järn (mest i
Banatet), 143,4 ton koppar, 565 ton bly och
antimon, 2.213 kg fint guld (från
Transsylva-niens malmberg) och 2,822 kg silver.
Saltgruvorna gåvo 318,802 ton (i Karpaterna och
Maramures). — Handel. 1927
importerades för 33,841,8 mill. lei, därav
textilvaror (inkl, ull och bomull) för 13,663,
järn-och stålvaror för 4,821, maskiner och
automo-biler för 4,790 samt hudar och lädervaror för
1,472 mill. lei. Största delen koin på Tyskland
(22,8 %), Tjeckoslovakien (14,2 %), Österrike
(13,3 %) o. s. v. Från Sverige importerades
för 132 mill. lei. Exporten s. å. hade ett värde
av 38,110,8 mill. lei, därav spannmål 19,016,
kol och olja 7,516, trävaror 4,610, levande djur
2,562 och grönsaker 1,021 mill. lei. På
Tyskland kommo 18 %, Österrike 13 %, Polen 9,2 %
o. s. v. Till Sverige exporterades för 16 mill.
lei.
Kommunikationer. Järnvägarnas längd 1929
var 11,130 km, därav 7,410 statens och 3,720
enskilda men administrerade av staten.
Landsvägarnas längd var 106,083 km. De 1924
beslutade nya broarna över Donau ha ännu ej
kommit till stånd. I R:s hamnar (Sulina
undantaget) inklarerades i flodfart 32,494
fartyg om tills. 8,84 mill. ton och i havsfart 2,702
fartyg om tills. 5,94 mill. ton. Europeiska
Do-naukommissionen (se D o n a u k o m m i s s i
o-n e r) handhar trafiken mellan Bråila och
hamnen Sulina, där 466 ångare om tills. 799,639
ton inklarerades 1928. Handelsflottan i Svarta
havet räknade 1929 12 ångare om tills. 92,101
ton; reguljära linjer finnas mellan Constanta
och de ö. Medelhavshamnarna. Flodtrafikèn
ombesörjes av talrika mindre fartyg; Donau
är inom R. segelbar en sträcka av 1,420 km,
Mures, Prut och Dnjestr tills. 1,370 km.
Bukarest är knutpunkt för flyglinjer till
Kons-tantinopel, Belgrad, Prag och Warschau. —
Postanstalternas antal 1928 var 5,913,
telegrafstationernas 985 och telefonstationernas
3,786. Telegraflinjernas längd var 14,353 km,
telefonlinjernas 37,703 km.
Mynt, mått och vikt. Myntenheten är 1
guldleu (plur. lei) = 1 guldfranc, om 100 bani.
Guldmynt präglas på 10, 20, 50 och 100 lei
men få icke cirkulera. Enl.
stabiliseringslagen äro 100 papperslei = 3,1 schweiziska
frcs. Silvermynt finnas om 100 lei, bronsmynt
om 5, 10 och 20 lei, nickelmynt om 1 och 2 lei
samt aluminiummynt om 25 och 50 bani.
Mått och vikt äro metriska.
Finanser. Budgeten för 1930 upptog i
inkomster 37,450 mill. lei, därav direkta skatter
9,487, tullar 7,360, indirekta skatter 6,266,
stämpelskatt 4,500, statsmonopol (tobak,
tändstickor, cigarrettpapper, spelkort och explosiva
ämnen) 4,380 och statsdomänernas avkastning
6,607 mill. lei. Av utgifterna, 35,381 mill.
lei, kommo 12,105 på finans-, 9,092 på
krigs- och 6,856 på undervisningsdep.
Statsskulden var 1 jan. 1930 148,832 mill. lei, därav
i utländsk valuta 135,966 mill. C. S-g.
Kyrkliga förhållanden. Befolkningens
flertal (omkr. 13 mill.) tillhör den ortodoxa
kyrkan. De nationella strömningarna ledde
redan 1863 till en mot det grekiska
inflytandet riktad sekularisering av klostergodsen
(x/5 av landets jord), varpå den rumänska
kyrkan 1865 förklarades oberoende av den
ekumeniske patriarken i Konstantinopel. Högsta
ledningen lades 1872 i händerna på en helig
synod, bestående av landets båda metropoliter
(i Bukarest och lasi) och sex biskopar, alla
protopoper samt en ortodox minister som
statens representant. Först 1885 vanns
patriarkens bifall till denna utveckling. Genom 1923
års författning blevo alla religioner
likaberättigade, varvid ortodoxa kyrkan dock
betecknades som »härskande». Den är sedan 1925
indelad i 5 metropolitdömen (Bukarest, lasi,
Cernauti, Chisinäü och Sibiu) och 13 biskops-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
