Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien - Kyrkliga förhållanden - Undervisning - Tidningspress - Försvarsväsen - Författning, förvaltning och rättsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1199
Rumänien (Undervisning—Författning, förvaltning och rättsväsen)
1200
dömen med metropoliten i Bukarest som
högste styresman (med titeln patriark). —
Den romersk-katolska kyrkan räknar
omkr. 1,300,000 anhängare, vilka genom ett
1929 ratificerat konkordat sammanförts till
en självständig kyrklig enhet med 4 under
ärkebiskopen i Bukarest lydande
biskopsdö-men: Alba lulia, Oradea mare (Grosswardein),
Timisoara (Temesvar) och lasi (hit höra
Bu-kovina och Bessarabien). — De unierade
ortodoxa (»grekisk-katolska kyrkan»), som uppgå
till omkr. l1^ mill., äro fördelade på 3
bi-skopsdömen med metropoliten i Blaj
(Blasen-dorf) som överhuvud. — I R. finnas omkr.
1 mill. reformerta, över 400,000 luteraner oeh
60,000 unitarier, omkr. 840,000 mosaiska
tros-bekännare och omkr. 80,000 muhammedaner
(s. Moldau, Dobrudscha). E.Nwn.
Undervisningen är obligatorisk 7:e—14 :e
levnadsåret. Läsåret 1928—29 funnos 13,740
folkskolor med 1,575,278 elever, 123 lyceer för
gossar el. båda könen med 54,523 elever och
114 gymnasier för gossar el. båda könen med
13,240 elever, därtill för flickor bl. a. 110
elementarskolor med 27,268 elever. Av
seminarier med lärarutbildning voro 60
manliga med 15,414 och 42 kvinnliga med 9,923
elever. Av praktiska skolor märktes 95
manliga och 29 kvinnliga handelsskolor, 189
manliga och 74 kvinnliga yrkesskolor. För
jordbruket sörja talrika högre och lägre skolor.
Av högre undervisningsanstalter funnos s. å.
17 prästseminarier, 1 handels- och
industriinstitut i Bukarest, tekniska högskolor i
Bukarest och Timisoarä, 1 arkitekthögskola
i Bukarest, 1 veterinärhögskola i Bukarest
och 4 konstakad. (i Bukarest, lasi, Cluj och
Chisinäu). Univ. finnas i Bukarest, Cluj, lasi
och Cernauti. C. S-g.
Tidningspress. I R. utges omkr. 100
tidningar, de flesta av de mera betydande (och
rätt starkt sensationsbetonade) i Bukarest.
Störst äro den nationella Universul (gr. 1882)
och den demokratiska Dimineata (gr. 1904)
med uppl. på 100,000—200,000 ex. Den mest
betydande nyhetstidningen torde vara
Adevè-rul (gr. 1888; samma förlag som Dimineata).
Av partitidningar må nämnas de liberalas
Viitorul (gr. 1907) och bondepartiets
Drepta-tea (gr. 1927), av affärstidningar Argus (gr.
1910), av tidskr. Viata Romänescä. Nationella
minoriteter i Transsylvanien etc. ha tidningar
på tyska, ungerska o. s. v. A. A-t.
Försvarsväsen. Armén. Enl. lag av 1924
är den allmänna värnplikten
rekryterings-grund för armén. Den värnpliktige ingår fråp
21 till 23 års ålder i stående armén, tillhör frå/i
23 till 41 år reserven och därefter till 50 år
landstormen (milisen). Landet är indelat i 7
armékårsområden. Sammanlagt finnas 60
inf.-reg:ten, 12 självständiga inf -bataljoner, 1
stridsvagnsreg:te, 21 kav.-reg:ten, 21
fältart.-reg:ten, 21 haubitsreg:ten, 7 tunga
art.-reg:-ten, 6 bergskanondivisioner, 2
bergshaubits-reg:ten, 3 divisioner ridande artilleri,
ingenjör- och automobiltrupper m. m. — Vid sidan
av armén stå dels
gfänsskyddstrup-p e r n a, som lyda under finansministern och
i vissa hänseenden under försvarsministern,
dels gendarmeriet, som lyder under
inrikesministern; dessa kårer utgöra omkr.
1,800 officerare och 29,000 man. M. B-dt.
örlogs flottan består (1932) av 7
monitorer om 450—700 tons deplacement, 4
jagare om 1,450—2,000 tons deplacement, 6
torpedbåtar, 4 kanonbåtar, 1 u-båt och 1
u-båts-depåfartyg. örlogshamn är Constanta. ö-g.
Flygvapnet. Under luftministèriet lyda
flygtrupperna och luftförsvarsförbanden.
Antalet flygplan skall efter genomförd
organisation bli 800. F. n. (1932) uppgår personalen
till 3,766 man; antalet flygplan är 284. ö-g.
Det fasta försvaret. Landgränserna
längs Karpaterna och Donau försvarades före
världskriget av enklare passbefästningar samt
de gamla Donaufästningarna. Den enda
moderna var den från bulgarerna 1913 tagna
fästningen Tu t r ak an (rum. Turtucaia).
Mot den ryska fronten hade starkare
befästningar utförts i Seretlinjen med
floderna Seret och Putna som frontstöd.
Stödpunkter i ställningen äro G a 1 a 11, N ä m
o-1 o a s a och F o c s a n I. — Något
befäst-ningssystem för det nya R. torde ej vara
planlagt, men trol. kommer den viktiga
Seretlinjen att behållas och stärkas. L. af P.
Författning, förvaltning och rättsväsen. R :s
nya författning är av 28 mars 1923, då
allmän rösträtt infördes och en agrarreform
till småböndernas förmån genomdrevs. R. är
en monarki med kronan ärftlig för manliga
släktingar till Karl I av Hohenzollern. Nuv.
innehavare av tronen är (sedan 1925) Karl
I:s brorson Karl II. Konungen är
förvaltningens chef, har initiativrätt inför
representationen, rätt att upplösa dennas båda
kamrar, suspensivt veto i lagstiftningsfrågor
och högsta befälsrätt över krigsmakten. Sina
befogenheter utövar han genom en av honom
utnämnd ministär, vald med hänsyn till
majoriteten inom representationen. Ministrarna
äro ej blott parlamentariskt utan även
juridiskt ansvariga och kunna ställas under åtal
både av konungen och av vardera kammaren
inom representationen (efter beslut, fattat med
2/3 majoritet). Representationen består av två
kamrar, senaten (Senatul) och
deputeradekammaren (Camera deputatilor),
likaberättigade och med initiativrätt i
lagstiftningsfrågor. Samstämmighet fordras för besluts
fattande. Dock skola frågor ang. budgeten
behandlas och beslutas först i
deputeradekammaren. Senaten består dels av valda medl.,
vilka måste ha fyllt 40 år och utses för 4 år,
dels av personer, som äro senatorer på grund
av sin samhällsställning, t. ex. kronprinsen,
vissa biskopar och en del f. d. högre
ämbetsmän. De valda senatorerna utses dels genom
val i de olika distrikten (för valrätt fordras
att ha uppnått 40 års ålder), dels av vissa
korporationer, ss. universitet och
handelskam-rar. Deputeradekammaren består av 347 på
4 år valda medl. För valbarhet fordras
uppnådda 25 år, för valrätt 21 år. Varje röstande
har en röst. Valen äro direkta och hemliga.
I samband med fredssluten efter
världskriget har R. genom ett fördrag med de
allierade och associerade huvudmakterna,
avslutat i Paris 9 dec. 1919, förpliktats iakttaga
vissa bestämmelser till skydd för invånarna
»av vad ras, språk eller religion de än må
vara», d. v. s. i realiteten för de
icke-rumän-ska nationaliteter (tyskar, ungrare,
sydsla-ver, judar m. fl.), som finnas inom R :s gräns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
