Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rundbäck, Abraham - Rundbäck, Jöns - Runddamm el. Damm - Runddans - Rundel - Rundemannen - Rundetaarn - Rundfjäll - Rundgren, Claës Herman - Rundgren, Viktor Emanuel - Rundhorisont - Rundhult - Rundhuvuden - Rundhyvel - Rundhällar - Rundkula - Rundkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Rundbäck, J.—Rundkyrka
1212
planer att ersätta detta med en värvad stam,
förenade sig R. vid 1883 års riksdag som
förtroendeman i »nya centern» med de missnöjda
i Lantmannapartiet om uppgörande av en
lista till försvarsutskottet, som bl. a. upptog
R:s namn. Dess seger ansågs som den första
bräckan i Lantmannapartiets allmakt, och
särskilt »gruppen R:s» nitiska
undermine-ringsarbete bidrog väsentligt till de Posseska
förslagens fall. Senare framträdde R. i allt
avgjordare konservativ riktning, särskilt som
en hänförd förkämpe för protektionismen,
vilket vid riksdagsupplösningen 1887 kostade
honom hans mandat. Han var i stället 1888—
90 representant för Göteborgs och Bohus län
i Första kammaren och led. av
konstitutionsutskottet. V. M.*
Rundbäck, Jöns, riksdagsman (1830—95),
bror till A. R.; sedan 1855 organist och
klockare i Säve församling på Hisingen. Han
representerade sin ort i bondeståndet vid
riksdagarna 1802—63 och 1865—66. Efter
representationsförändringen var han 1867—90
oavbrutet led. av Andra kammaren. R. uppgick
helt i Lantmannapartiets strävanden och kom
snart att inom detta intaga en framskjuten
plats. Han blev led. av dess niomannaråd
samt var 1871—77 led. av statsutskottet.
1878 avlägsnades han från båda dessa poster
samt förflyttades till konstitutionsutskottet.
Under de följ, åren intog R. en mera
tillbakadragen ställning som led. av
bankoutskottet 1879 och av konstitutionsutskottet
1880—82. Vid 1883 års riksdag kom R. åter
att spela en ingripande roll, då han jämte
brodern Abraham R. högst väsentligt bidrog
till att bringa ministären Posses förslag i
försvars- och skattefrågorna på fall. För
tullskydd arbetade han sedermera särskilt som
led. av bevillningsutskottet vid
januaririksdagen 1887 och riksdagarna 1888—89. Vid
Nya lantmannapartiets bildande invaldes han
i dess förtroenderåd. 1889 hade han glädjen
att föra fram till seger den av honom och
brodern avgivna motionen om
småskollärarkå-rens pensionering. R. var led. av sitt läns
landsting 1866—90. V. M.*
Runddamm el. Damm, skpsb., se Damm 3.
Runddans, se Dans, sp. 488.
Rundel, befästnk., se B as t ej.
Rundemannen, berg n. ö. om Bergen, Norge;
556 m ö. h. Här anlades 1912 Bergens
radiotelegrafstation (»Bergens radio»). Ax. S.
Rundetaarn [roAatårn], »Runda tornet»,
tornet till Trinitatiskyrkan i Köpenhamn (se
d. o., pl. 2). På taket står en liten byggnad,
vilken till 1861 och åter från 1929 brukats
som astronomiskt observatorium.
Rundfjäll, zool., dets. som cykloidfjäll, se
Fiskar, med bild 5 på pl.
Rundgren, Claes Herman, biskop,
kyrkopolitiker (1819—1906). Blev fil. dr 1842, teol.
kand. 1845 och s. å. docent i homiletik, allt i
Uppsala, prästvigdes 1846. R. blev
kyrkoherde i Norrköpings S:t Olai 1852, teol. dr
1860, överhovpredikant 1870 och biskop i
Karlstad 1871. Han invaldes i Sv. akad. 1887.
R. var riksdagsman i prästeståndet 1856—66,
led. av Andra kammaren 1870—72 och 1876—
82. Som kyrkomän hävdade R. i början långt
gående konservativa intressen men bevarade
alltid en fri oppositionsställning. I
represen
tationsfrågan var han
en av
regeringsförsla-gets främsta
motståndare. Stort uppseende
väckte hans s. k.
avfall till en liberal
teologisk och
kyrkopoli-tisk ståndpunkt vid
1893 års kyrkomöte.
R. utgav bl. a.
»Minnen» (1870, 1883,
1888), »Kyrkliga
frågor» (1894) och
»Minne af Laurentius An-
dreae» (s. å.). Biogr. av 1. Afzelius (1907;
i »Sv. akad:s handl. ifrån år 1886», bd 22).
B. A.
Rundgren, Viktor Emanuel, biskop
(f. 1869 8/io). Efter i Lund avlagda examina
prästvigdes R. 1892, blev 1903 kyrkoherde i
Ö. Sallerup, 1908 predikant vid
Johanneskyr-kan i Göteborg, 1910 kyrkoherde i Oskar
Fredriks förs, där och 1920 biskop i Visby.
R. utnämndes 1918 till teol. dr. Han har bl. a.
utgivit predikosamlingen »På vägen hem»
(1906), »Kristendomen och dogmerna» (1908),
»Predikningar» (1911), den ontologiska
sångsamlingen »Från fädernas tid» (1917),
»Betraktelser för hvar dag i året» (1919) och
»Evangeliipostilla» (1927). B. A.
Rundhorisont, se Teaterdekoration.
Rundhult, gemensam benämning på fartygs
master, stänger, rår, gafflar, bommar o. dyl.
Jfr B o m 2.
Rundhuvuden (eng. roundheads), i England
under inbördeskriget på 1640-talet spenamn
på parlamentets anhängare, enär de
dithö-rande puritanerna i stor utsträckning
brukade kortklippt hår.
Rundhyvel, se H y v e 1.
Rundhällar, berghällar, som av istidens
landisströmmar blivit avhyvlade och
jämn-slipade på den sida, från vilken isen
framskridit. Den rundnötta ytan kallas s t ö
t-s i d a, den motsatta åter, där bergytans
ojämnheter bibehållits, för 1 ä s i d a.
Stöt-sidan är ofta repad med glaciärräfflor. G.D.G.
Rundkula, artill., se Projektil, sp. 151.
Rundkyrka, en speciell typ av
centralbyggnader. Den mest bekanta är den av
Konstantin uppförda runda överbyggnaden över Kristi
grav, Heliga gravens kyrka i Jerusalem (se
d. o., sp. 1058). De fornkristna och
bysantinska cirkelrunda el. polygonala dopkyrkorna
och gravbyggnaderna efterbildades i
Västeuropa, särskilt i Rhentrakten, varifrån
rundbyggnadstypen torde ha kommit till Norden
omkr. 1100. Den i östersjöländerna, på
Bornholm (se d. o., bild sp. 886) och i svenska
kustlandskap förekommande befästa r. har möjl.
utbildats under påverkan av de irländska och
skotska försvarstornen vid kusterna (jfr K
a-s t a 1). Svenska r. äro de i Hagby (se d. o.,
med bild) och Voxtorp i Småland, Vårdsberg
i Östergötland, Skörstorp i Västergötland,
Munsö, Bromma (se d. o., med bild) och Solna
(se d. o., med bild) i Uppland, Valleberga i
Skåne m. fl. I Bjernede (se d. o., med bild)
och i Thorsager i Danmark finnas märkliga,
tyvärr hårt restaurerade r. I Tönsberg i
Norge har man grävt fram grundmurarna till
en r.-, som varit den största (menighetshuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
