Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänsk konst - Runamo - Runciman, Walter - Rund - Runda bordet - Runda fönstret - Rundberg, Ernst Axel - Rundby - Rundbågar - Rundbågestil - Rundbågsfris - Rundbäck, Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Runciman—Rundbäck, A.
1210
Bild 1. Väggmålning i domkyrkan i Curtea de Arges. 1500-talets början. — Bild 2. Kyrkan i Voronetn.
av Saxo Grammaticus omtalad inskrift
rörande Bråvalla slag. Finnur Magnüsson läste
1833 en hel runvers (i starkadarlag). Hans
uppfattning gendrevs av Berzelius och
Wor-saae (se vidare Magnüsson, F.), men han
vidhöll dock sin åsikt (»R. og runerne», 1841).
Numera äro alla ense om att »ristningen»
utgöres av naturliga vittringar. Jfr H. G.
Sö-derbaum, »Jac. Berzelius», III (1931). H. R-h.
Runciman [ra’nsimøn], Walter, engelsk
politiker (f. 1870), son till den framstående
skeppsredaren sir W a 11 e r R. (f. 1847). Var
1896—1905 verkst. dir. för ett stort
lastångar-rederi och har senare
bl. a. varit dir. för
Westminster bank. R.
har 1899—1900, 1902
—18 och från 1924
varit (liberal) led. av
underhuset. 1905—14
innehade han olika
ministerposter i
liberala ministärer,
däribland som
undervisningsminister 1908—
11 och
jordbruksminister 1911—14. Vid
världskrigets utbrott
aug. 1914 efterträdde han John Burns som
handelsminister och avgick med Asquith dec.
1916. Vid bildandet av MacDonalds nationella
samlingsministär i aug. 1931 blev han
handelsminister och ledde, ehuru principiell
frihandlare, hösten s. å. genomförandet av
provisoriska tullar på en mängd lyxvaror m. m.
På olika ministerposter har R. visat prov på
framstående praktisk administrativ
begåvning. Han tillhör sedan 1931 sir J. Simons
nationellt liberala underhusgrupp. V. S-g.
Rund, rond (se d. o.).
Runda bordet, se Artursagan.
Runda fönstret, anat., se Hörselorgan,
sp. 400.
Rundberg, Ernst Axel, operasångare,
regissör (1855—1901). Var elev av Konserva-
toriet 1874—79 och utbildades vidare i Paris,
var anställd vid Kungl. teatern 1882—97
(1894—97 som regissör) och verkade sedan till
1899 som sånglärare i Wien, 1899—1901 som
regissör vid Vasateatern. Bland R:s roller
märkas Laertes i »Mignon», Lorenzo i »Fra
Diavolo». Han var mycket omtyckt
tenor-sångare, energisk och skicklig organisatör.
R. var sedan 1895 g. m. operasångerskan
Alma Almat i (se d. o.). T. N.
Rundby, se B y, sp. 324.
Rundbågar, se Båge, sp. 378.
Rundbågestil, se Romansk konst.
Rundbågsfris, byggnk., ett av den romanska
byggn£>dskonsten (rundbågsstilen) mycket
använt dekorationsmotiv, bestående av en
fortlöpande rad små halvcirkelformiga bågar. På
byggnadens yttre förekommer r. oftast ett
stycke under takfoten, sammanbindande lisen
med lisen (se d. o.). I. G. C.*
Rundbäck, Abraham, riksdagsman,
skolman (1827—93), bror till J. R. Blev fil. dr i
Lund 1853 och lektor i matematik vid Växjö
allm. läroverk 1856. Vid
folkskolinspektio-nens inrättande 1861
förordnades han till
folkskolinspektör i
Växjö stift, vilken
befattning han
förtjänstfullt beklädde till
1892. Han uppsatte
som kommitterad
betänkande och förslag,
1864 till
folkskollärarnas pensionsinrätt-ning och 1874 till
samma lärares änke- och
pupillkassa. R. var
led. av Andra
kam
maren fr. o. m. 1870 års riksdag t. o. m.
januaririksdagen 1887 och intog där en ganska
framskjuten ställning; bl. a. var han 1873 led.
av läroverksutskottet och 1877 av
försvarsutskottet. Sedan gammalt vän av
indelningsverket och motståndare till ministären Posses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
