Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runstav (Rimstav, Primstav) - Runstedt, Axel Fredrik - Runsten (härad) - Runsten (socken) - Runstenar - Runstycke, Rundstycke - Runtuna - Runö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Runstedt—Runö
1232
Y = 1, = 2 o. s. v. — d. v. 8. runan har
det siffervärde, som svarar mot dess plats i
alfabetet. Med hjälp av gyllentalen kan man
sedan räkna ut påskterminen för året. Under
dagraden befinner sig slutligen en serie
figurer, genom vilka alla de viktigare
märkesdagarna och de fasta helgdagarna betecknas.
Vanl. äro dessa märken hämtade ur det lärda
kalendariet, så att Pålsmässan (25 jan.)
betecknas med svärd, Petrusdagarna (22 febr./
29 juni och 1 aug.) med nyckel, Lar smässan
(10 aug.) med halster o. s. v.
R. kan i viss mening betraktas som en
rent svensk sak. Av de omkr. 1,000 r. man
känner härstamma de flesta från det gamla
Linköpings stift, Uppland och Dalarna;
sparsammare förekommer r. i Blekinge, Växjö
stift, n. Västergötland, Bergslagen och
Norrland. Vidare förekommer den i Finland,
varifrån den återinförts till Sverige vid
inflyttningar till finnmarkerna i Sverige och s.
Norge. Ävenså förekommer den i
östersjöprovinserna samt i enstaka ex. i Norge. För
räkning av olika slag använder den
primitiva människan s. k. karvstock (se d. o.). En
senare utveckling ur dessa karvstockar är
den primstav, som varit i allmän användning
hos norsk allmoge ända till vår tid, med ett
hak för varje dag i året och särskilda tecken
för märkesdagarna. I v. och s. Sverige, i
Danmark, Tyskland och England förekomma
också sådana stavar men med tillsatta
gyllen-tal. Primstavar, besläktade med de norska,
ha trol. en gång förekommit även i det
centrala Sverige, men då man här under
tidig medeltid gjorde bekantskap med det
kyrkliga kalendariet, var runkunskapen ännu fullt
levande, varför detta, översatt i runor, med
största lätthet kunde överflyttas på trä. Då
forskningen under 1600-talet började ivrigare
syssla med antikviteterna, kom r. snart att
inta en mycket central plats. Nu upplevde
också tillv. av r. en renässans, i det att deras
kalendarium återgavs på de förnäma
herrarnas spatserrör, t. o. m. på värjklingor.
Litt.: E. Brate, »Nordens äldre tideräkning»
(i Södermalms högre allm. läroverks
årsredo-görelse 1908); A. Lindhagen, »Om calendaria
perpetua» (i Arkiv för Matematik,
Astronomi och Fysik 1912); uppsatser av N. Lithberg
i Fataburen 1920, 1921 och 1932. N. Lbg.
Runstedt, AxelFredrik, vitter och
teologisk författare (f. 1861). Prästvigdes 1889 oeh
blev kyrkoherde i Gökhem, Skara stift, 1902.
R. var led. av 1908 års
psalmbokskommit-té, till vars förslag 1911 och 1914 han
lämnade bidrag. Av dessa ha fyra original (bl. a.
sv. ps. 517) och tre bearb. upptagits i »Nya
psalmer» (1921). R., som även utgivit
teologiska arbeten, blev teol. dr vid
reformations-jubileet i Uppsala 1917. Li.
Runsten, härad på mell. Ölands (se d. o.)
östkust, Kalmar län; 201,5 kvkm, 3,590 inv.
(1931). Socknar: Löt, Ekby, Bredsätra,
Gärds-lösa, Långlöt och Runsten. Långgrund,
blockrik och hamnlös kust, på vilken Kapelludden
(se d. o.) med Långöre kapell samt fyr
framträder i n. Byarna ligga kring huvudvägen
på ö. landborgen och på odlingsbara områden
i det inre, som f. ö. upptages av alvar,
mossmarker och lövskogsdungar. 7,603 har åker,
3,558 har äng, 1,815 har skogsmark.
Jord
bruk (korn, råg, i s. även vete och betor) och
boskapsskötsel. Järnvägar: se kartan. På
gränsen den märkliga Ismantorps borg (se
d. o.). Tillhör Ölands fögderi och domsaga.
Runsten, socken i Kalmar län, Runstens
härad (se föreg. art.); 45,62 kvkm, 870 inv.
(1932). Bördig slättbygd; i det inre
lövskogsdungar och åkrar. 1,848 har åker, 840
har skogsmark. Ingår i R:s och Långlöts
pastorat i Växjö stift, Ölands medelkontrakt.
Runstenar kallas minnesstenar, som äro
ristade med runor (se d. o.). Jfr Bautasten.
Runstycke [runn-], eg. Rundstycke,
svenskt kopparmynt, som motsvarade 1/i2
skil-ling och vägde 2,4 g. Det präglades 1802—30.
Dess off. namn var tolftedelsskilling.
Redan i förordningar från 1660- och 1760-talet
förekommer ordet run(d)stycke som
benämning på 1 öre silvermynt av silver
(vitrunstycke) eller 1 öre kopparmynt av koppar
(runstycke). K. A. W.*
Runtuna, socken i Södermanlands län, Rönö
härad, n. om Nyköping; 64,44 kvkm, 1,092 inv.
(1932). Omväxlande slätt- och bergig
skogsbygd vid Svärtaån och dess tillflöden från
v.; i n. Eknaren m. fl. sjöar. 2,433 har åker,
2,856 har skogsmark. Egendomar: Lövsund
och Lindö (se dessa ord). Pastorat, varmed
framdeles Ripsa och Lid förenas, i Strängnäs
stift, Nyköpings ö. kontrakt.
Runö, ö i Rigaviken, tillhör republiken
Estland; omkr. 15 kvkm. ön är till största
delen uppodlad; i ö. barrskogsbevuxna
sanddyner och på deras högsta punkt, Håobiri,
viktig fyr. Inv., omkr. 275, äro av en
särpräglad, infödd stam, de s. k. Runösvenskarna.
De ha innehaft ön sedan medeltiden. Ett av
Kurlands biskop år 1341 utfärdat brev
nämner dem redan såsom svenskar och ger dem
i denna egenskap vissa friheter, motsv. dem,
som Estlandssvenskarna (se d. o.) ägt vid
samma tid. ön tillhörde urspr. Kurland och
kom under Sverige i samband med Gustav II
Adolfs erövring av Riga, då den ockuperades
av svenska flottan och donerades till riksami-
RUNSTENS H9
Skala1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
