Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Ruotsalainen—Rupert
1234
Del av byn på Runö.
ralen. Den innehades sedermera av flera
riksamiraler men avträddes 1721 tills, m.
östersjöprovinserna till Ryssland. Under
världskriget besattes R. av tyskarna och
övergick 1923 definitivt i estnisk besittning.
Ända till 1930 hade Runösvenskarna
bibehållit sin by oskiftad, i stort sett efter
principer, som i Sverige voro rådande före
storskiftets tid. Det i mycket hög grad
gemensamma arbetslivet styrdes av en på
urgammal sedvanerätt grundad, endast delvis
upptecknad byordning; lagstiftningen sköttes för
öns vidkommande av bystämman, beslutens
verkställighet tillkom en årl. genom val (eller
tur) utsedd ålderman, »länsman» eller
»ku-bias», vilken också jämte tre ledamöter och
pastor bildade »byrätten». I samband med
ett 1930 genomfört laga skifte har den
ålderdomliga byförfattningen, efter en redan
före och under världskriget begynnande
upp-lösningsperiod, så gott som utplånats. Under
samma period har också den ytterst
intressanta, i övervägande grad på svenska
traditioner grundade materiella kulturen starkt
moderniserats. Med undantag för ett fåtal
rena lyxpersedlar producerades allt, som
förbrukades, av öborna själva ända till vår tid.
Givmildhet från rikssvensk sida,
förbättrade kommunikationer, införandet av
motorer och den därmed följ, ökade möjligheten
till penningförvärv ha samverkat till att
starkt reducera den ännu vid 1920-talets
början rådande ursprungligheten i arbetssätt
och bostadsskick. Dräktskicket hade för
männens del redan på 1880-talet starkt förändrats,
i det att man då bortlade den
1600-talsmäs-siga dräkten med kort, i livet insnörd jacka
och vida knäbyxor. Kvinnorna ha bättre
bibehållit sin gamla dräkt med vit linnemössa,
randigt snörliv, stickade tröjor och grå, starkt
plisserade halvyllekjolar (jfr bild vid E
st-l a n d s s v e n s k a r, sp. 1090). Runöbornas
folkseder leva ännu med stark tradition.
Folkmusik, lekar och danser äro också rätt rikt
representerade. Språket, en svensk dialekt,
befryndad med Estlandssvenska mål, kan ej
utan vidare förstås av rikssvenskar. Alla
Runöbor tala numera även rikssvenska;
många, särskilt män, kunna tala estniska.
Litt.: F. J. Ekman, »Beskrifning om Runö
i Liffland» (1847); C. Russwurm, »Eibofolke
oder die Schvveden an den Küsten Ehstlands
und auf Runö» (2 bd, 1855); E. Klein, »Runö»
(1924; med bibliogr.). E. Kl.
Ruotsalainen [ro’å], Paavo (Paul)
Henrik, finsk bonde- och folkpredikant
(1777—1852), den centrala gestalten bland
Finlands pietister (»de väckta») under
1800-talets förra hälft. Under inflytelser från
äldre pietistiska och herrnhutiska
strömningar utbildade R. en fromhetstyp, som på
ett för trosfrimodigheten och helgelsen
menligt sätt lade huvudvikten vid boten och
syndasorgen (»ångerpietism»). Sin tyngdpunkt
fick den kring honom uppkomna rörelsen i
Savolaks och Österbotten. Efter splittring
och tillbakagång på 1840-talet har den av R.
inspirerade pietismen sedan 1890-talet vuxit
sig allt starkare och gjort en insats också i
det politiska livet, framför allt i frihetskriget
och i den 1930 mot kommunismen
organiserade »Lapporörelsen». — Litt.: A. Oravala,
»P. R.» (1918; på fi.) oeh »ödemarkens profet»
(2 dir, 1920; biogr. roman); T. Krook,
»Väckelserörelserna i Österbottens svenska
församlingar» (1931). E. Nwn.
Ruotsi [ro’åtsij, finska namnet på Sverige.
Det antages vanl. vara ett svenskt lånord,
sammanhörande med namnet Roslagen, men
torde snarare vara inhemskt finskt. K. B. W.
Ruoutevare [ro’åo-], järnmalmsberg i
Kvikk-jokks kapellförsamling, Norrbottens län, 12
km n. n. v. om Kvikkjokks kyrkplats.
Malmen är fattig (omkr. 47 % järnhalt) och har
hög titansyrehalt (Ti 02=11 %)•
Vanadin-halten är 0,15 % i råmalm, 0,28 % i slig.
Sedan 1910 är R. statsgruvfält.
Ruovesi [ro’å-], socken i Tavastehus län,
Finland, n. om Tammerfors stad; 794 kvkm,
11,903 inv. (1931), finsktalande. O. Brn.
Rupee [röpF], eng., mynt, se R u p i e.
Rupel [ry’pel], högerbiflod till Schelde i
Belgien, i övre loppet kallad Demer och i
mel-lanloppet Dyle, upptar bifloden Senne och
Canal maritime från Bryssel och mynnar 13
km s. v. om Antwerpen.
Rupert (R u p r e c h t, Hrodbert) den
helige, kallad Bayerns apostel. Torde enl.
de visserligen delvis legendariska källorna
ha verkat omkr. 700 i Bayern och i trakten
kring Salzburg, där han grundade kyrkor och
kloster samt utförde en kulturell
pioniärgär-ning. Hj. H-t.*
Rupert (ty. Rupprecht), tysk-engelsk
krigare, prins av Pfalz (1619—82), tredje son
till konung Fredrik V av Böhmen och
engelske konungen Jakob I:s dotter Elisabet.
Lärde krigaryrket under Fredrik Henrik av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
