Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Ruskprick—Russell, G. W. E.
1240
ekonomiska lärorna. Från 1859 blevo hans
konstbetraktelser endast ett medel för
propaganda, »The two paths» (1859), »Unto this
last» (1862), »Munera pulveris» (s. å.), »Sesame
and lilies» (1865; »Sesam och liljor», 1900),
»The ethics of the dust» (1866), »The crown of
wild olive» (s. å.) samt »Time and tide» (1867;
»Ebb och flod», 1903). 1869 blev R. Siade
prof, i konsthistoria vid Oxfords univ.
(föreläsningar i 9 vol. 1870—85). Med sin stora
förmögenhet sökte han nu praktiskt
förverkliga åtskilliga av sina sociala idéer men utan
framgång. Förmögenheten förlorades därunder
småningom. 1871—87 utkom »Fors clavigera»
(»Huru vi kunna göra vår lycka eller hindra
den», 1903), en serie öppna brev till Englands
arbetare. Från 1878 var hans hälsa bruten.
Viktigast under dessa år voro
självbiografiska anteckningar, »Præterita» (1885—1900),
hans sista mera betydande arbete.
R:s intellektuella verksamhet hade varit
oerhörd. På en tid, då förflackad smak och
naiv beundran för maskinkulturen höllo på att
taga överhand, betecknade han en hälsosam
reaktion däremot. Han var stor arbetarvän
och motståndare till det förytligande, som
enl. hans mening den moderna demokratien
framalstrat. Han förstod att intressera en
större allmänhet för konsthistoriska studier,
och det är till stor del hans förtjänst, att
konsthantverket, som höll på att utdö, åter
kommit till heders. — »Works» utg. av E. T.
Cook och A. Wedderburn (39 bd, 1903—12).
— Utom ovannämnda övers, till sv. finnas
flera bearb. och utdrag ur hans skrifter på
sv. — Litt.: Monogr. av W. G. Collingwood
(2 bd, 1893), Ch. Broicher (3 bd, 1902—07; på
ty.), E. T. Cook (2 bd, 1911), J. R. Morley
(1917) och A. Williams-Ellis (1928); R. de la
Sizeranne, »R. och skönhetens religion» (sv.
övers. 1902). — R:s porträtt återges på
vid-stående plansch. J. M. (S. B. L.)
Ruskprick, sjöv., se Prick.
Russ, se Gotlandsruss.
Russe [ro’-], stad, se Ruse.
Russell [rasl], engelsk adelssläkt från
Dor-setshire, vars äldste med visshet kände
stamfar var köpmannen Henry R., 1425—42
underhusled. för Weymouth. Ättens äldsta
medlemmar i England uppges ha varit dit
inflyttade vinhandlande från Gascogne. Henry
R:s sonsons son sir John R. blev 1550 earl
av Bedford; om denne och senare
huvudmän för ätten, sedan 1694 med hertiglig
värdighet, se B e d f o r d. En son till den 1 :e
hertigen var William R., lord R. (se nedan). Yngre
son till den 5:e hertigen var statsmannen lord
John R., sedan 1861 earl R. (se nedan).
Sonson till lord John R. är John Francis
Stanley R., 2:e earl R. (f. 1865), vilken
1929—31 var understatssekr. för Indien i
MacDonalds andra arbetarpartiministär.
Ättmedlemmarna i övrigt ha inom det politiska
livet av gammalt tillhört whigaristokratien.
— Lord John R:s bror generalmajoren lord
George William R. (1790—1845) var
engelsk ambassadör i Berlin 1835—41. Om
dennes son Odo R., baron A m p t h i 11, se
d. o., om den 2:e earl R:s bror Bertrand R.
se nedan. Om en kusin till lord Ampthill,
författaren G. W. E. R., se nedan. V. S-g.
Russell [rasl], Bertrand, engelsk filosof
(f. 1872 18/s), sonson till John R.; se släktart.
R. anses som samtidens måhända förnämste
representant för den matematiska logiken (se
Logikkalkyl), vars tankegångar han
bragt till fulländning. Han har även
behandlat samhällsvetenskapliga problem och
företagit studieresor till Ryssland och Kina. R.
berövades under världskriget sin
lärarbefatt-ning vid Cambridges univ. på grund av
pacifistisk agitation. Skr.: »Principles of
mathe-matics» (1903), »Principia mathematica» (3 bd,
1910—13; tills, m. A. Whitehead), »Problems
of philosophy» (1911; sv. övers. 1922),
»Principles of social reconstruction» (1917;
»Världens återuppbyggande», 1918), »Roads to
free-dom» (1918; »Vägar till frihet», 1919), »The
practice and theory of bolshevism» (1920;
»Bolsjevismen i teori och praktik», 1921),
»The analysis of mind» (1921), »The problems
of China» (1922), »The prospects of industrial
civilisation» (1923), »The analysis of matter»
(1927) m. fl. På sv. föreligga ytterligare »Den
nya filosofien» (1927), »Äktenskap och moral»
(1930), »Hur nutidsmänniskan blir lycklig»
(1931) och »Nutidsmänniskan inför
vetenskapen» (s. å.). G. O-a.
Russell [rasl], Charles, lord Russell
of Killowen, engelsk jurist (1832—1900).
Tillhörde en på Irland sedan 1100-talet
bosatt släkt, blev 1854 advokat där och 1859 i
England. Hans snabba
uppfattning av de
väsentliga momenten i
invecklade rättsfall
samt naturliga
vältalighet förde honom
fram i främsta ledet
av Englands
advokater. Han invaldes 1880
(som »oberoende
liberal») i underhuset och
var febr.—juli 1886
attorney general i
Gladstones tredje
ministär, den förste
ka
tolske innehavaren av detta ämbete sedan
reformationen; han adlades s. å. (sir Charles
R.). Sin största berömmelse som advokat
vann R. som Parnells juridiska ombud inför
den kommission, som 1888—90 undersökte
halten av beskyllningarna i Times mot
Par-nell fö- medbrottslighet i mordet i
Phænix-parken. R:s korsförhör (1889) med R. Pigott,
vilken drevs att erkänna sig ha förfalskat de
för Parnell komprometterande breven och s. å.
begick självmord, tillhör de mest dramatiska
scenerna i engelsk domstolshistoria. R. blev
1892 attorney general i Gladstones fjärde
ministär och förde som sådan 1893 Englands sak
inför skiljedomstolen i tvisten med U. S. A.
om rätten till fiske och säljakt i Beringshav.
1894 blev han lord of appeal och samtidigt
pär för livstid (baron R. of Killowen). S. å.
utnämndes han till Englands lordöverdomare.
— Biogr. av R. Barry O’Brien (1901). V. S-g.
Russell [rasl], George William
Er-skin e, engelsk författare (1853—1917); se
släktart. Var liberal underhusmedlem 1882—
95 och innehade lägre ministerbefattningar i
ministärerna 1883—85, 1892—94 och 1894—95.
R. utgav en biogr. över Gladstone (1891; 5:e
uppl. 1906), det innehållsrika memoarverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
