Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rutfjällen - Rutgersius, Jan - Ruth, William Reinhold - Ruthenberg, Pinchas - Ruthenium - Rutherford, Daniel - Rutherford, sir Ernest - Rutherfurd, Lewis Morris - Rutherglen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251
Rutgersius—Rutherglen
1252
gränstrakter, utmed Tännåns övre dal; högsta
punkt Ruten (i Norge), 1,210 m ö. h. Före
anläggandet av landsvägen i dalen på 1850-talet
gick en viktig klövjeväg över R. till Röros.
Rutge’rsius, Jan, holländsk filolog och
diplomat (1589—1625). Inträdde 1614 i
Gustav II Adolfs tjänst, erhöll 1615 titel av
hovråd och 1619 adelskap. R. brukades i
flera viktiga diplomatiska uppdrag, ss.
beskickningar till Böhmen och Polen.
Belysande för Gustav II Adolfs politik äro R:s
underhandlingar i Nordtyskland och
Nederländerna 1621. Han kunde dock ej förebygga,
att generalstaternas närmande till Danmark
i motsv. grad följdes av kallsinnighet mot
Sverige. Lika litet lyckades han, sedan 1623
ständig resident i Haag, vinna de
nederländska statsmännens intresse för Gustav Adolfs
yrkanden på ett understöd i Sveriges polska
krig. — R. har vunnit namn även som filolog.
—• Litt.: M. G. Schybergson, »Sveriges och
Hollands diplomatiska förbindelser 1621—
1630» (1881); N. Ahnlund, »Gustaf II Adolf
och tyska kriget 1620—25» (i Hist. Tidskr.
1917); B. Thyresson, »Sverige och det
protestantiska Europa» (1928). B. B-s.*
Ruth [rüt], William Reinhold, finländsk
industriidkare, donator (1839—1913). Var
militär men tog 1868 avsked med
stabskaptens rang, blev 1873 chef för och organisatör
av Kymmene flottningsbolag och köpte 1881
Karhula (se d. o.) såg vid Kymmene älv, där
ett helt industrisamhälle växte upp. Dessa
R:s företag ombildades 1902 till bolag (från
1915 i firman Ahlströms ägo). R. var
ban-brytare för skogsindustriens utveckling i
Finland. Genom testamente grundade han en
stiftelse för främjande av småbruket (1932
omkr. 5 mill. fmk). Biogr. av P. H. Norrmén
(1924). H. E. P.
Ruthenberg, Pinchas, judisk ingenjör (f.
1879). Är född i Ryssland och var där ivrigt
verksam bland de socialrevolutionära. Sedan
prästen Gapons (se d. o.) förbindelser med
polisen konstaterats, dödades denne i R:s villa.
R. vistades därpå i Italien och U. S. A.,
återkom 1917 till Ryssland och deltog energiskt i
striden mot bolsjevikerna. Efter dessas seger
for han till Palestina och lyckades av engelska
regeringen få koncession på landets
förseende med elektrisk kraft genom utnyttjande av
övre Jordans och dess biflod Jarmuks
vattenkraft. En del av de stora arbetena blev
färdig 1930. Efter striderna 1929 valdes R.
till president i Palestinajudarnas
national-råd. A. A-t.
Ruthénium, kem., dets. som rutenium (se
d. o.).
Rutherford [ra’öøfød], Daniel, skotsk
läkare (1749—1819), prof, i botanik vid
Edinburghs univ. 1786. R. upptäckte kvävet, som
han beskrev i avh. »De aere mephitico» (1772)
men som han icke namngav el. närmare
undersökte (detta gjordes s. å. av Priestley).
Rutherford [ra’öofod], sir E r n e s t, sedan
1931 lord R., engelsk fysiker och
Nobelpristagare (f. 1871 3o/8 på Nya Zeeland).
Studerade från 1894 hos J. J. Thomson i
Cambridge, särskilt ionisation i gaser, blev prof,
i fysik vid univ. i Montreal 1898, i Manchester
1907, prof, i experimentell fysik och direktor
för Cavendishlaboratoriet i Cambridge 1919,
dessutom prof, i natural philosophy vid Royal
institution. R:s första vetenskapliga arbete
gällde magnetisering av järn och ledde till
konstruktion av en detektor för trådlös
telegrafi. Efter upptäckten av de radioaktiva
ämnena slog R. in på detta forskningsområde,
vid vilket hans namn har blivit oupplösligen
förenat. R. fastställde, att strålarna från de
radioaktiva ämnena voro av tre slag, a-,
p-och y-strålar (se Radioaktivitet, sp.
392). Sedan R. upptäckt, att torium gav
upphov till en emanation, konstaterade han genom
ingående undersökningar, att såväl denna som
radiumemanation (se Radon) och de av
dessa bildade aktiva beläggen voro av
materiell natur, och klarlade beläggens
komplicerade sammansättning (se
Radioaktivitet, sp. 397). Tills, m. F. Soddy uppställde
han desintegrationsteorien (se
Radioaktivitet, sp. 394 ff.). R. gav här liksom i
hela sin följande forskargärning prov på
geniets skarpblick. Genom ytterst noggranna
undersökningar fastställde R. och hans
medarbetare, att a-partiklarna äro heliumatomer
med två positiva elementarladdningar. R.
uppmätte de heliummängder, som aktiva
preparat och mineral ge upphov till, och
påpekade först möjligheten att därav bestämma
jordens ålder (se Radioaktiva
mine-r a 1, sp. 389). Genom ingående studium av
a-partiklarnas gång genom materia uppställde
R. 1911 den s. k. kärnmodellen för atomens
byggnad (se A t o m, sp. 446 ff.). Medan N.
Bohr (se d. o.) utarbetade teorien för
elektronernas anordning i atomens yttre delar, har R.
sökt utforska dess allra innersta, den
punkt-formiga kärnan, bäraren av atomens positiva
laddning och massa. Vid bombardering av
kvävgas med a-partiklar lyckades R. 1919
påvisa, att i högst sällsynta fall vätekärnor,
protoner (se d. o.), utkastas ur
kväveatomernas kärnor. Genom denna f. ggn med konst
framkallade atomsöndersprängning har ännu
ett nytt fruktbärande forskningsområde
öppnats, vars resultat tillika med minutiösa
undersökningar av /?- och y-strålar föranlett R.
att i sina senaste arbeten uppta själva
kärnans struktur till behandling (se
Radioaktivitet, sp. 401 ff.).
R. har mest publicerat i Philosophical
Ma-gazine samt Philosophical Transactions och
Proceedings of the Royal Society.
Sammanfattande äro bl. a. »Radioactivity» (1904),
»Radioactive transformations» (1906),
»Radio-active substances and their radiations» (1912)
och tills, m. J. Chadwick och C. D. Ellis
»Radiations from radioactive substances» (1930).
Led. av sv. Vet.-akad. (1910). R. erhöll 1908
Nobelpriset i kemi. — R:s porträtt återges
på vidstående plansch. E. R-dt.
Rutherfurd [ra’öøfød], L e w i s Morris,
nordamerikansk amatörastronom (1816—92).
R. utförde betydelsefulla arbeten inom
astro-fotografien på det observatorium han
inrättat i New York. Hans samlingar av negativ
testamenterades till Columbiauniv:s
observatorium, och bearbetningar av detta material
ha lämnat flera resultat av intresse. K. Lmk.
Rutherglen [ra’öaglen], förstad till
Glasgow, i skotska grevsk. Lanark, vid Clyde;
25,157 inv. (1931). Stora stenkolsgruvor,
järnverk och kemiska fabriker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
