Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rustningsbegränsning - Rust Roest - Rustschuk - Rusttjänst (rosstjänst) - Rut - Ruta, Vinruta - Rutaceae, Rutacéer - Rutberg, Johan Jacob - Rute - Rutebeuf - Rutener - Rutenium - Ruter - Rutfjällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249 Rust Roest-
skulle ligga till grund för den allmänna
nedrustningskonferensens arbete. Utkastet
innehöll icke förslag till siffror, utvisande den
rustningsnivå, som skulle medgivas varje
särskild stat, utan fastställandet av nivån
förbehölls åt konferensen. Det var snarast en
disposition, bland vars punkter märkas:
1. I fråga om personalen:
a) begränsning av den s. k. effektiva
medelstyrkan per dag (summan av varje
år fullgjorda tjänstgöringsdagar,
dividerad med antalet dagar under året),
b) maximum, i förekommande fall, för
värnpliktstiden.
2. I fråga om materielen:
a) för lantstridskrafterna begränsning av
utgifter för inköp, tillverkning oeh
underhåll,
b) för sjöstridskrafterna direkt
begränsning efter fartygsklasser (kategorivis),
c) för luftstridskrafterna begränsning av
antalet och den sammanlagda
motorstyrkan i vad angår flygplan samt av
antal, sammanlagda motorstyrkan och
volymen i vad angår luftskepp.
Enl. rådets beslut i maj 1931 sammanträdde
nedrustningskonferensen i Genève 2
febr. 1932. I denna deltaga praktiskt taget
alla jordens stater. Konferensens ordf, är
förre brittiske utrikesministern A. Henderson.
Litt.: Utrikesdep., Aktstycken 1921 ff.,
särskilt »Förslag till konvention jämte
tillhörande betänkanden, avsedda att ligga till
grund för förhandlingarna vid 1932 års
allmänna nedrustningskonferens» (1931). F.K.J.
Rust Roest [rust röst], pseud. för Sophie
Elkan (se d. o.).
Rustschuk [ro^tjok], se R u s e.
Rusttjänst, förr även rosst jänst (jfr
ty. Ross, stridshäst), krigstjänst till häst mot
åtnjutande av viss skattefrihet för
jordegendom. R. infördes i Sverige genom
Alsnöstad-gan (se d. o.). De, som genom r. friade
(»fräl-sade») sin jord från skatt till konungen,
kallades frälsemän (se Frälse). R. blev inom
kort ett på frälsejord vilande besvär. Med
tiden bestämdes, att r. skulle fullgöras efter
måttet av den avkastning (ränta) jorden
lämnade. Antalet beridna män, som de
rusttjänst-skyldiga skulle uppsätta, bestämdes, på grund
av särskilda förordningar
(rusttjänst-ordningar), efter ett i mark (r u s
t-tjänstmark) åsatt värde på de i räntan
ingående persedlar
(rusttjänstpersed-1 a r), för vilka r. skulle utgöras. Det rytteri,
som bildades genom r., kallades sedan
1500-talet adelsfana (se d. o.). Sedan den
effektiva r. upphört i mitten av 1700-talet,
infördes i stället en penningavgift, r u s
t-tjänstbevillning. I sammanhang med
rustningsväsendets upphävande har r. i denna
sin återstående form avskrivits.
Litt.: P. Sörensson, »Adelns rusttjänst och
adelsfanans organisation» (i Hist. Tidskr. 1922
och 1924). Kbg.*
Rut, den davidiska konungaättens
stammoder. Se R u t s bok.
Ruta, V i n r u t a, Rüta grave’olens, en till
fam. Rutaceae hörande, i s. Europa
vildväxande flerårig ört med breda, sammansatta
blad och gröngula blommor samt fyr- el. fem-
—Rutfjällen 1250
rummig kapselfrukt. R. har en egendomlig,
oangenäm lukt och bitter smak. Den har
sedan forntiden odlats, förr även i Sverige,
och nyttjas som krydda och som magstärkande
och svettdrivande läkemedel. G. M-e.
Rutaceae, Rutacéer, artrik, huvudsaki.
tropisk fam. bland koripetalerna,
företrädesvis träd och buskar, med mycket olikartade
blad och frukter. Blommorna äro vanl.
strål-formigt byggda och femtaliga. Särskilt
bladen innehålla körtlar med flyktig olja.
Läkemedel erhållas från Cusparia, Pilocarpus m. fl.,
värdefullt virke från Chloroxylon, Fagara
m. fl. och ätliga frukter från Citrus. Som
prydnadsväxter odlas bl. a. Dictamnus, Diosma
och Ptelea. G. M-e.
Rutberg, Johan Jacob, riksdagsman,
jordbrukare (1787—1854). Representerade sin
hembygd, Neder-Kalix i Norrbotten, i
bondeståndet vid alla riksdagar 1817—54. R. väckte
1823 en uppmärksammad motion om den
stående härens ersättande med allmän värnplikt.
Han intog en bemärkt plats bland ståndets
liberaler och bidrog vid 1834—35 års riksdag
som led. av bankoutskottet kraftigt till
avslag på det vilande grundlagsförslaget att
inrymma K. m:t andel i banklagstiftningen.
R. var led. av konstitutionsutskottet vid
riksdagarna 1840—41, 1844—45 och 1847—
48. Han frambar vid den förstnämnda den
sedan ofta återkommande motionen om
avskaffande av pastors självskrivna
ordförandeskap i skolråd. V. M.*
Rute, socken i Gotlands n. härad, på
östkusten, n. om Valle viken och Fardume träsk;
63,97 kvkm, 987 inv. (1932). Smärre odlade
märgelstråk och f. ö. skogs- och hällmarker; i
havet öarna Furillen (med kalkverk) och
Skenholmen. 795 har åker, 3,042 har
skogsmark. Vid havet Vallevikens cementfabrik.
Ingår i R., Bunge och Fleringe pastorat i
Visby stift, Norra kontraktet.
Rutcbeuf [rytböT], fransk skald (d. omkr.
1290). R. var ett äkta Parisbarn, föregångare
till Villon. Han odlade nästan alla genrer,
från fromma klosterlegender och allegoriska
poem till muntra fabliåer och satirer. Dramat
»Le miracle de Théophile», utg. av G. Frank
(1925), är en tidig parallell till Faustdramat.
Se L. Clédat, »R.» (1891), och Hj. Lundgren,
»Theophiluslegendens romanska varianter»
(1913). J.M. (Kj.S-g.)
Rutener, ukrainare, se Li 11 r y ssar.
Rutènium, en av de lätta platinametallerna
(se d. o.), upptäckt 1845 av C. Claus i ryska
platinamineral (namnet r. av nlat. Ruthenia,
Ryssland). R. är en mattgrå till silvervit,
hård och spröd metall med spec. v. 12,30,
smpt 2,450° C. Dess kem. tecken är Ru,
atomvikt 101,7, atomnummer 44. Metallen
oxideras vid upphettning i luft och löses långsamt
av saltsyra vid närvaro av syre.
Förekommande atomvärden äro 3, 4, 6, 7 och 8; mot
det sista värdet svarar föreningen
rutenium-tetroxid, RuO4, gula kristaller, som smälta
vid 25° och lätt förflyktigas till en vid 108°
explosiv gas med karakteristisk lukt (jfr O
s-m i u m). R. bildar ett stort antal komplexa
föreningar. G. S-ck.
Ruter, se Kortspel.
Rutfjällen, fjällsträckning i v. Härjedalens
XVI. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
