Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydberg, Abraham Viktor - Rydberg, Gerda, f. Tirén - Rydberg, Gustaf Fredrik - Rydberg, Gustaf Leonard - Rydberg, Janne (Johannes Robert)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Rydberg, G.—Rydberg, J.
1268
»Ålfiske vid Ringsjön.» Målning av Gustaf Rydberg 1894. Tillhör
Konstakademien.
En stor del av sin arbetskraft ägnade han
under 1880-talet åt forskningar över
mytologiska problem, vilka resulterade i det stora
verket »Undersökningar i germanisk
mytologi» (2 vol., 1886—89), av vilket trots många
intressanta enskildheter dock föga blivit
beståndande. En episkt storslagen
sammanfattning av hans nordiska mytologi utgör
»Fädernas gudasaga» (1887). Barndomsminnen
från Jönköping i förening med reminiscenser
från R:s kulturhistoriska studier återgå i den
historiska romanen »Vapensmeden» (1891)
med ämne från Gustav Vasas regeringstid,
vilken f. ö. återupptar polemiken mot den
teologiska dogmatismen och
ofördragsamheten mot oliktänkande. S. å. utkom även hans
andra och sista diktsamling, betydelsefull
framför allt genom de däri ingående dikterna
»Grubblaren», en monumentalt utformad
tankedikt med idealistiskt-religiös syftning, och
»Den nya Grottesången», ett våldsamt och
patetiskt anfall mot den moderna
industrialismen och dess hänsynslösa utnyttjande av
människokraften i egoistiskt syfte. Från R:s
sista år härstamma förutom en omarbetning
av »Singoalla» några dikter (»Himlens blå»,
»Längtan» samt »Fantasos och Sulamit»),
vilka bära vittne om en återvunnen
harmonisk stämning. — R:s skrifter ha uppnått en
för svenska förhållanden enastående spridning
(vissa verk 20—25 uppl.). 100-årsminnet av
hans födelse firades flerstädes med
minnesfester, och genom insamling åvägabragtes
medel till en efter honom uppkallad professur i
klassisk arkeologi vid Stockholms högskola.
R:s änka, Susen R., f. Hasselblad (d.
1932), har till en fond, »Viktor Rydbergs
minne», vid Göteborgs högskola (huvudsaki.
till stipendier) testamenterat omkr. 250,000
kr. jämte fastigheten Ekeliden i Djursholm
och förlagsrätten till V. R:s skrifter.
Litt.: Den grundläggande biogr. är K.
War-burgs »V. R.» (2 bd, 1900; en förk. uppl.
1913). Härmed böra jämföras 3 bd »Brev»,
utg. av E. Haverman (1923—26). Essäer om
R. finnas bl. a. av O. Levertin (i »Diktare och
drömmare», 1898), F. Vetterlund (i »Studier
och dikter», 1901, samt »Skissblad om poeter»,
(1914) och J. Landquist (i Humanism 1931).
Jfr i övrigt V. Svanberg,
»Be-noni Strand och den svenska
50-talsliberalismen» (i
Samlaren 1921), »R:s Singoalla»
(1923) och »Novantiken i Den
siste athenaren» (1928); »V.
R., minnesskrift», utg. av
Göteborgs högskolas studentkår
(1928); E. Elg, »V. R:s
ställning till religion, kristendom
och kyrka» (1928); T.
Fogel-qvist, »Till V. R:s minne»
(s. å.); P. Gemer, »V. R:s
ungdomsdiktning» (1931). —
Största delen av R:s
efterlämnade papper förvaras i
Kungl. bibi., andra delar i
Göteborgs stadsbibliotek
(Hed-lundska samlingen). — R:s
porträtt återges på vidstående
plansch. O. W-n.
Rydberg, Gerda, f. Tirén,
se d. o.
Rydberg, Gustaf Fredrik, målare (f.
1835 13/a)- Blev 1852 elev vid konstakad. i
Köpenhamn och 1857 vid den i Stockholm
samt for 1859 till Düsseldorf, där han
vistades i fem år
under handledning av
Gude. Efter
hemkomsten 1866
hälsades han som en
av Sveriges mest
lovande yngre
målare. 1868
medföljde han Karl XV
till Norge, gjorde
1873 en ny färd
till Düsseldorf och
besökte 1875 Paris,
Belgien och
Holland. — R. har
framför allt
målat Skånes natur.
Hans landskap ha en träffsäker lokal
karaktär, vinnande friskhet och stämningsstyrka.
Detaljstudiet är noggrant, penselföringen
elegant och säker. Åtskilliga målningar av R.
finnas i statens ägo, »Torpstuga» (1867),
»Vårlandskap» (1868), »Motiv från Visby» (1906;
slättbygd) samt flera för målaren högst
typiska studier (i Nationalmuseum) och
»Vinterlandskap med månuppgång» (i Malmö
museum, där R. är representerad av flera andra
arbeten). — Monogr. och beskrivande katalog
av H. Kjellin (1925). G-gN.*
Rydberg, Gustaf Leonard,
språkforskare, lärare, ämbetsman (f. 1861 18/io). Blev
fil. dr och docent i romanska språk i Uppsala
1893, lektor i engelska och franska vid Högre
allm. läroverket där 1896, läroverksråd 1911
samt var undervisningsråd 1919—28. 1909 fick
han professors n. h. o. v. Bland hans skrifter
märkas särskilt »Le développement de facere
dans les langues romanes» (1893; gradualavh.)
samt det stora, synnerligen framstående
arbetet »Zur Geschichte des französischen a»
(2 bd, 1896—1907). (E. S-f.)
Rydberg, Janne (Johannes Robert),
matematiker, fysiker (1854—1919). Blev fil.
dr 1879 och docent i matematik 1880 i Lund,
docent i fysik 1882 samt var 1901—09 e. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
