Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydberg, Janne (Johannes Robert) - Rydberg, Karl Henrik - Rydberg, Olof Simon - Rydberg, Per Axel - Rydbergska stiftelsen (Abraham Rydbergs stiftelse till danande av skickliga sjömän) - Rydbergs konstant - Rydboholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Rydberg, K. H.—Rydboholm
1270
prof, och 1909—19 prof, i fysik där. R.
utförde grundläggande undersökningar av
lagbundenheter inom grundämnenas
emissions-spektra och uppställde spektralformler av
stort teoretiskt intresse. En för dessa
formler
karakteristisk, gemensam
konstant har fått
namnet R:s konstant.
R. införde begreppet
atomnummer och
torde ha varit den
förste, som tillmätt
ett sådant begrepp
någon djupare
betydelse. R:s arbeten beröra
även grundämnenas
periodiska system och
vissa deras
egenskapers periodicitet, be-
röringselektricitet samt matematiska
problem. Hans huvudverk inom spektroskopien
har utgivits (1922, i ty. övers.) som n:r 196
i Ostwalds »Klassiker der exakten
Wissen-schaften». J. T.
Rydberg, Karl Henrik, författare (1820
—1902). Var medarbetare i Aftonbladet (1844
—51) och Friskytten, utgav 1856—65 och 1872
—74 den litterära skämttidningen Kapten
Puff och verkade senare i skilda
tidningsorgan. Han skrev även flera teaterpjäser, t. ex.
»Aladdins lampa» (1863).
Rydberg, Olof Simon, hävdaforskare,
urkundsutgivare (1822—99). Tog
kansliexamen i Uppsala 1856, tjänstgjorde i Civildep.
och Kommerskollegium, var 1859—62
hand-sekr. hos Karl XV och
blev 1868
protokolls-sekr. i
Hovexpeditionen. R. blev fil.
he-dersdr i Köpenhamn
1879, arkivarie (över
stat) i Utrikesdep.
1881 och kansliråd i
K. m:ts kansli 1885.
R:s storverk är det
monumentala arbetet
»Sverges traktater
med främmande
mag-ter» (bd 1—5: 1 1877—
91, går till 1630; bd
10—11 1896—98, rör tiden 1815—67). Denna
publikation, som senare fortsatts, vittnar om
R:s vidsträckta historiska kunskaper,
omfattande forskning och kritiska skärpa;
akttrycken äro ofta belysta i ingående och viktiga
utredningar. R. offentliggjorde även
särun-dersökningar, om traktaten i Orjechovets
(Nö-teborg) 1323 (1876) och
Kalmarunionsdoku-mentet 1397 (inträdestal i Vitt.-akad. 1883;
tr. 1886; diskussion av R. och K. Erslev
härom i Hist. Tidskr. 1890—91). (B. H-d.)
Rydberg, Per Axel, svenskfödd botanist
(1860—1931), sedan 1882 bosatt i Förenta
staterna, där han först var gruvarbetare och
sedan lärare vid olika högskolor. R. blev fil. dr
vid Columbiauniv. i New York 1898 och var
sedan 1899 kurator vid botaniska trädgården
i New York. Under flera år var han
fältbotanist i jordbruksdep. Han var en av de bästa
kännarna av Nordamerikas flora och har
behandlat denna i flera värdefulla arbeten,
bland vilka märkas »Flora of Montana and
the Yellowstone park» (1900), »Flora of
Colorado» (1906) och »Flora of the Rocky
moun-tains and adjacent plains» (1917). R. har
bearbetat åtskilliga växtfam. i det stora, under
utgivning varande arbetet »North american
flora». K. A.
Rydbergska stiftelsen, eg. Abraham
Rydbergs stiftelse till danande
av skickliga sjömän, en genom
donation av grosshandlaren i Stockholm Abraham
Rydberg (se d. o.) grundad stiftelse, vars
reglemente stadfästes av K. m:t 1850. R.
har till ändamål att lämna undervisning i
sjömansyrket genom praktisk utbildning.
Undervisningen, som t. o. m. 1928 meddelades
på ett skolskepp endast under
sommarmånaderna, är numera förlagd till ett i
fraktfart gående segelfartyg, »Abraham Rydberg»,
om 3,200 ton med plats för 40 elever,
öv-ningstiden är ett år. övningarna bestå i
upptackling och utrustning av fartyget,
sjö-manning, segelsömnad, exercis med segel och
båtar, kompassläsning, pejling, lödning m. m.
Stiftelsen ägde vid 1931 års slut ett kapital
av 772,850 kr. E. Spr.
Rydbergs konstant, fys., se R y d b e r g, J.
Rydboholms slott.
Rydboholm. 1. Herrgård i ö. Ryds socken,
Stockholms län (Uppland), vid Kyrkfjärden av
St. Värtan; 3,563 har, därav 810 har åker;
tax.-värde 1,632,500 kr. (1928). Bebyggdes
under 1400-talets förra hälft till säteri och
tillhörde från samma tid den äldre Stureätten,
därefter genom gifte Vasaätten och senare
Braheätten, som sedan 1500-talets början med
avbrott 1756—61 innehaft R., tills ätten 1930
utdog, varvid R. genom testamente övergick
till frih. W. v. Essen.
Slottets huvudparti, tre sammanhängande
längor kring en åt s. öppen gård, är från
1540-talet. Det fristående, fyrsidiga tornet i s. ö.,
det s. k. Vasatornet, är trol. uppfört på
1300-talet; i en övre våning i tornet finnas
panelmålningar från Vasatiden. I slottet bevaras
märkligare inredningsföremål fr. o. m.
1600-talet. Parken är en ståtlig anläggning i
engelsk trädgårdsstil. — Ang. traditionen om R.
som Gustav Vasas födelseort se Gustav,
sp. 29. G. R-ll; E.L-k.
2. Textilindustriort i Kinnarumma socken,
Älvsborgs län, i Viskans dal, vid R:s station
på Varberg—Borås—Herrljunga järnväg;
omkring 600 inv. (1932). Tryckeri, färgeri m. m.,
tillhöriga R:s a.-b., som även har bomulls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
