Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydboholm - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Rydelius—Rüdesheim
1272
väveri oeh spinneri i det närbelägna
Viskafors; aktiekap. 3 mill. kr. (1932), 700 arb.,
tillv.-värde per år 5,5 mill. kr. R. grundades
av Sven Erikson (se d. o.) och övertogs 1885
av R:s a.-b.
Rydelius, Andreas, universitetslärare,
kyrkomän (1671 24/8—1738 4/5), bördig från
Östergötland, blev student i Uppsala 1689.
Cartesianen prof. J. Bilberg övade där stort
inflytande på R:s
utveckling. 1699 kom
R. till Lund, där han
gav
privatundervisning i filosofi. 1707
blev han praepositus
communitatis, d. v. s.
föreståndare för det
akademiska konviktet,
där fattiga studenter
fingo fria middagar
och hade lärda
övningar. 1710 blev han prof,
i logik och metafysik.
Därmed började han
en lång och betydelsefull lärargärning,
som genom hans lärjungar (Dalin,
Lager-bring m. fl.) satte djupa spår i svenskt
kulturliv. De första åren var univ. upplöst
på grund av kriget mot Danmark och pesten,
men R. fortsatte ensam sin undervisning,
flyttande från by till by. Som univ:s rektor
verkade han med framgång för ordnade
förhållanden. 1725 prästvigdes R. och erhöll ett
prebende. 1730 blev R. prof, i teologi samt
1732 förste teol. prof, och domprost. 1734
blev han biskop i Lund.
Filosofiskt var R. närmast cartesian men
intog en mycket självständig hållning i många
frågor. Mot skolastiken förde han en
segerrik kamp. Viktigt var, att han som
vetenskaplig författare även använde sitt
modersmål. Hans främsta verk på detta område äro
»Nödiga förnufftzöfningar» (1718—21) samt
»Sedebok, hwar utinnan gifwes en kort
anledning till dygden» (1731). Ännu viktigare
var R:s religiösa insats. Han var rättrogen
ortodox men nitälskade i undervisning och
förkunnelse för praktisk kristendom och
föreslog långt gående kyrkoreformer. I R:s
fromhet hade en passiv mystik ingått
förening med karolinskt frejdig gudsförtröstan.
De nya religiösa strömningarnas
representanter bemötte han med en för tiden ovanlig
tolerans. Mot radikalpietisten Dippel (se d.
o.) utgav han dock en skarp stridsskrift (1730),
där han hävdade den fastslagna skrift- och
inspirationsläran. I Sydsverige påverkade R.
den religiösa utvecklingen för långa tider.
J. H. Lidén utgav hans »Opuscula latina»
(1778) och F. Braune »Svenska
vitterhetsarbeten af A. R.» (1868). — R :s bror Magnus
R. (1676—1742) blev 1740 domprost i Lund.
Om hans uppseendeväckande strid med Thomas
Ihre se P. Sjöbeck i Personhist. Tidskr. 1922.
— Litt.: J. A. Eklund, »A. R.» (1899);
uppsatser i Kyrkohist. Årsskr. 1900 (av H.
Lundström) och 1926 (av A. Thomson), G.
Carl-quist i Personhist. Tidskr. 1924 och H.
Ekman i Samlaren 1925; H. Pleijel,
»Herrnhu-tismen i Sydsverige» (1925). Hg Pl.
Rydelius, Ellen, journalist,
skriftställa-rinna (f. 1885 27/2). Blev fil. kand, i Uppsala
1907, var medarb. i Svenska Dagbladet 1908
—09, i Dagens Nyheter 1909—14 och
redak-tionssekr. i Idun 1921—23. Hon har från
ryskan översatt en mängd arbeten av
Dostojev-skij, Tjechov och Tolstoj samt utgivit
förtjänstfulla resehandböcker om Rom, Paris,
Berlin, Rivieran m. m.
Rydén, Klas Värner, skolman och
politiker (1878—1930). Blev 1901 ord.
folkskollärare i Malmö. R. tog tidigt en
framträdande del i den socialdemokratiska rörelsen i
Skåne, blev 1902
medarb. i Arbetet, 1905
ordf, i partiets
distriktsstyrelse och
invaldes i Andra
kammaren till 1907 års
riksdag. Han
tillkämpade sig snart en
bemärkt ställning i
riksdagen och var från
1910 till sin död (med
vissa avbrott) medlem
av statsutskottet, där
han hade stort
inflytande. Under sin
riks
dagstid tillhörde R. en rad viktiga särskilda
utskott: socialstyrelseutskottet 1912,
försvarsutskotten 1914, 1924 och 1925, skolutskottet
1927. Han var även medlem i flera offentliga
utredningskommittéer, främst
skolkommissio-nen (ordf.). Till 1919 hade han ett stort
inflytande inom det socialdemokratiska partiet,
tillhörde dess riksdagsgrupps förtroenderåd
1909—17 samt i åtskilliga år partistyrelsen.
I ministären Edén inträdde R. 19 okt. 1917
som ecklesiastikminister och genomförde
under sin statsrådstid en rad reformer inom
skolväsendet. Hans avgång ur ministären, 28
nov. 1919, framkallades av den skarpa kritik,
som inom pressen, även den
socialdemokratiska, riktades mot R., då han befunnits vara
aktieägare i ett spekulationsföretag i
livsmedel, a.-b. Svensk import. Han nödgades även
avsäga sig sitt mandat som led. av Första
kammaren för Malmöhus län (från urtima
riksdagen 1919) och sitt ordförandeskap i
skolkommissionen. Sept. 1920 återinsattes han
dock i Andra kammaren som representant för
Malmö stad och tillhörde kammaren till 1928,
då han överflyttades till Första kammaren
(för Malmöhus län). Vid 1925 års riksdag
motionerade och genomdrev R. beslut om
utredning om utgivande av ett historiskt och
stats-rättsligt arbete om den svenska riksdagen.
Okt. 1925 blev han generalkrigskommissarie
men avgick efter endast ett år, varefter han
huvudsaki. ägnade sig åt riksdagsarbete och
pedagogiskt författarskap. Han åtnjöt stort
förtroende inom folkskollärarkåren, var från
1916 till sin död led. av centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärarförening oeh
under de sista åren också red. för Svensk
Läraretidning. I debatterna om det svenska
skolväsendets ordnande tog R. livlig del som
en av enhetsskolans (se d. o.) främsta
förespråkare och hade stor andel i 1927 års
skolreform. Bland hans skrifter märkas den
förtjänstfulla handboken »Medborgarkunskap
för fortsättnings- och andra ungdomsskolor»
(1923; flera uppl.). (R. L-dm.)
Rüdesheim [ry’doshaim], stad i reg.-omr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
