Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssland (Näringar)
1319
dena i Nordkaukasien, Sibirien o. s. v.
Vitryssarna (4,7 mill.) bilda majoriteten inom
Vitryska SSR. Bland indoeuropéer i övrigt
märkas tyskar (1,2 mill., avkomlingar av
kolonister inom olika delar av R., mest i
Volga-tyskarnas ASSR), polacker, rumäner,
tadji-ker (1 mill., i Tadjikiska SSR) och armenier
(1,6 mill., mest inom Armeniska SSR).
Antalet svenskar uppges till 2,488. Bland de
talrika kaukasiska folkstammarna märkas
georgierna (1,8 mill., i SSR Georgien).
Judarnas antal uppges till 2,6 mill.; de utgöra en
mycket stor del av stadsbefolkningen inom
Vitryska och Ukrainska SSR. Bland
finsk-ugriska folk, som synas representera ett äldre
folkelement inom R., märkas kareler (0,2
mill.), tjeremisser (0,4 mill.), mordviner (1,3
mill.), votjaker (0,5 mill.) och syrjäner.
Turkiska folk äro bl. a. uzbeker (ösbeger, 3,9
mill.), tatarer (2,9 mill.), turkar (1,7 mill., i
Aserbeidjanska SSR), tjuvasjer (1,1 mill.),
kirgiser (omkr. 3 mill.), turkmener (0,8 mill.),
jakuter m. fl. Egentliga mongoler äro
bur-jäter och kalmucker. De nämnda folkslagen
äro alla i regel bosatta inom efter resp, folk
uppkallade republiker el. autonoma
områden. — Tätt befolkade delar av R. äro
bl. a. de centralryska och ukrainska
jordbruksdistrikten, Ferganaområdet samt
industriområdena omkring Moskva och i
Donets-bäckenet. Av totalbefolkningen bo 20,7 % i
städerna (1931). Millionstäder äro Moskva
och Leningrad; mer än ^2 mill. inv. bo
dessutom i Kiev och Charkov. A. de R.
Näringar. Grundläggande för näringslivets
utveckling är sedan 1921
planhushållningen. Den statliga
planläggningskom-missionens (se nedan, sp. 1331) uppgift är
att för varje år upprätta en
folkhushåll-ningsplan, vari anges den areal, som skall
besås, den varumängd, som skall utvinnas el.
tillverkas inom industrien, importeras,
exporteras etc. (sammanställningarna därav
benämnas »kontrollsiffrorna»). De sålunda
bestämda mängderna uppdelas på varje särskilt
företag att iakttagas av detta. En början till
planläggning på längre sikt utgjorde 1928
års femårsplan (pjatiletka), som urspr.
avsåg tiden okt. 1928—sept. 1933. Dess
till-lämpningstid förlängdes 1930 med ett kvartal,
i det att finansårets början då framflyttades
till jan. Samtidigt beslöts emellertid, att
femårsplanen skulle i huvudsak genomföras
på fyra år. Som tiden för dess utlöpande
därigenom nalkas, igångsattes 1931 utarbetandet
av en andra femårsplan. Därvid skola
iakttagas vissa av 17 :e kommunistiska
partikonferensen i början av 1932 fastställda direktiv.
Jordbruk. Sovjetunionens odlade areal
skulle enl. den ursprungliga femårsplanen
uppdrivas till 141 mill. har 1933 och
beräknades 1931 ha nått 136,5 mill. har mot 128
mill. har 1930 och 114 mill. har inom motsv.
gränser 1913. Med vete besåddes 1931 37,5
mill. har, med råg 28,5 mill. har, med havre
17 mill. har, med korn 7 milh har etc.
Hastigaste tillväxten visade odlingen av
växter, som lämna råvara för industrien; med
lin odlades 2,3 mill. har mot 1,3 mill. har i
medeltal 1925—29, med bomull 2,1 mill. har
mot 0,8 mill. har, med sockerbetor 1,5 mill.
har mot 0,7 mill. har etc. Bomull odlas i
1320
huvudsak i de centralasiatiska och kaukasiska
republikerna, sockerbetor i Ukraina.
Spannmålsskörden beräknades 1930 till 87,3 mill.
ton, därav 29,5 mill. ton vete, linskörden till
0,43 mill. ton etc. Största exportmängden
visade 1930 vetet med 2,5 mill. ton, medan
nästan intet vete utskeppades under 1929. —
Socialiseringen av jordbruket igångsattes med
eftertryck febr. 1930, då inom vissa områden
användandet av anställd arbetskraft icke
vidare medgavs, storbönderna (kulaki) tillhörig
egendom underkastades konfiskation etc.
Huvudsakligen skedde socialiseringen genom
sammanslutning av små och medelstora
bondehushåll till kollektivbruk (kolchozy). Dessa
bondehushålls antal växte juni 1929—juni
1931 från l,o till 13,0 mill. el. från 4 % av
samtliga till 53 %. 1931 nådde
kollektivbrukens andel av den med spannmål odlade
arealen 56 %, deras andel av den
marknaden tillförda spannmålen 67 %. Samtidigt
uppgavs deras medelstorlek till 500 har.
Utmärkande för kollektivbruken är, att arbetet
bedrives gemensamt samt att medlemmarna
åtnjuta viss ersättning dels för sitt arbete,
dels för sin insats av arbetsredskap o. dyl.
Däri ligger en grundläggande skillnad, i
förhållande till den genom revolutionen
upphävda miren, som kännetecknades av
gemensamt ansvar för skatterna samt omdelningar
av jorden utan gemensamt arbete. Enl.
uppgift ha endast i vissa fall inrättats
jord-brukskommuner (medlemmarna bilda även i
konsumtionsavseende ett enda hushåll) samt
jordbruksarteler (gemenskapen inskränkt till
arbetsredskapen o. dyl.). Sovjetmyndigheterna
understödja sedan 1930 kollektivbruken
medelst anläggandet av maskin-traktorstationer,
vilka mot vanl. viss andel av skörden
tillhandahålla traktorer, övriga jordbruksmaskiner,
motorbränsle m. m. Dessa stationers antal
uppgavs till 1,234 i juli 1931. Stationerna
medverkade under våren s. å. vid besåendet
av 20 mill. har. Staten bedriver även själv
jordbruk på sina sovjetgods (sovchozy), vilkas
hela besådda areal växte från 3,9 mill. har
1929—30 till 9,6 mill. har 1931. Dessa
sovjetgods äro sammanförda till ett antal truster
(Zernotrest m. fl.). —■ Enl. den andra
femårsplanen skall den odlade arealen utvidgas med
10,0—12,o mill. har årl. samt en
spannmålsskörd av 13O,o mill. ton ernås 1937.
Boskapsskötseln visade 1928—30
nedgång av nötkreaturens antal från 70,7 mill.
till 53,8 mill., av svinens från 26,1 mill. till
13,2 mill. samt av fårens från 133,6 mill. till
100,6 mill. Samtidigt minskades antalet
arbetshästar från 22,5 mill. till 21,3 mill.
Härmed följde motsv. nedgång av den
beräknade avkastningen av kött (nedgång från 3,9
mill. ton till 3,2 mill. ton). Som botemedel
började sovjetmyndigheterna 1930 i större
omfattning inrätta sovjetgods med
boskapsskötsel som huvuduppgift. Dessa sovjetgods
sammanfördes till vissa förbund (obedinenija),
därav ett för nötkreatursuppfödning
(Skoto-vod), ett för svinuppfödning (Svinovod) etc.
Skogsbruk. Storleken av
Sovjetunionens skogbevuxna areal uppskattas till 640
mill. bar, därav 180 mill. har inom Europa.
Barrskogarna upptaga av sistnämnda del
omkr. 100 mill. har. Huvudsakligen bedri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
