Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1317
Ryssland (Växtvärld—Befolkning)
1318
Max.1 Min.1. [-Årsnederbörd-] {+Årsneder- börd+} (mm)
[-Årsmedel-temp.-]
{+Årsmedel-
temp.+}
Kertj (Krim) ... + 11,3 + 23,8 — 1,6 350
Astrachan ..... 4- 9,4 -j- 25,5 — 7,2 150
Moskva ........ + 3,9 + 18,9 — 11,o 530
Leningrad ..... + 3,7 -j- 17,7 — 9,3 480
Archangelsk ... + 0,3 + 15,8 — 13,7 390
Karmakuly (No-
vaja Zemlja)... — 6,3 + 6,2 — 16,5 320
Verchojansk ... —16,3 + 15,4 — 50,5 130
Samarkand ..... + 13,2 + 25,o — 0,5 320
1 Max. och min. avse den varmaste, resp, kallaste
månadens medeltemperatur.
R:s klimat bestämmes i viss grad av de
speciella lufttrycksförhållanden, som, olika
vid olika årstider, utbildas över det stora
europeisk-asiatiska kontinentblocket. På
vintern uppstår över de n. delarna av Asien,
genom snöytornas utstrålning, ett utpräglat
högtrycksområde, en anticyklon, under det att
på somrarna ett lågtryck i allm. befinner sig
över Mongoliet. Denna lufttrycksfördelning
bidrar på vintern till att gynna uppkomsten
av s.—s. ö. vindar över Europa, under det att
den på sommaren ofta är orsak till n. och
kalla vindar över de v. delarna av
kontinentblocket. Klimatet blir därigenom och genom
närheten till havet i allm. mera maritimt, ju
närmare man kommer Atlanten, medan kusten
vid Stilla havet, trots havets närhet, har ett
utpräglat kontinentalt klimat. A. Ä.
Växtvärld. Längst i n. sträcker sig genom
hela R. och Sibirien ett tundrabälte av
växlande bredd. S. om tundran följer den
eur-asiska barrskogsregionen, som omfattar det
mesta av n. och mellersta R. och största
delen av Sibirien. I västra R. äro vanlig tall
och gran jämte björk de vanligaste träden.
I östra R. tillkommer lärk, och granen ersättes
av sibirisk gran (Picea obovata). I Sibirien ha
lärk (Larix sibirica i v., Larix dahurica i ö.),
Picea obovata, Abies sibirica, vanlig tall och
cembratall stor utbredning. Vanliga lövträd
äro asp, vitpoppel och flera pilarter. Längst
i ö. växa Picea ajanensis, Pinus pumilio och
Betula Ermanni, av vilka den senare är
det viktigaste skogsträdet på Kamtsjatka.
Inom skogsbältet intaga mossarna stor areal,
särskilt i sänkorna. Längs floderna utbreda
sig ängar. I s. uppblandas barrskogen mer
och mer med lövträd. De viktigaste lövträden
äro ek, lind, björk, alm, ask och asp. Boken
finnes endast på Krim. I Amurlandet ingå
i skogen flera av det östasiatiska
floraområ-dets lövträd.
Södra R. och angränsande delar av v.
Sibirien bilda jämte Turan ett stort
stäppområde. På gränsen mot detta blir skogen gles
och bildar spridda dungar i den snart
allena-rådande stäppen. Bland de viktigaste gräsen
märkas arter av fjädergräs (Stipa), svingel
(Festuca) och Koeleria. Vidare finnas tistlar
o. a. korgblommiga, många ärtväxter,
läppblommiga m. fl. På våren blomma talrika
lök- och knölväxter samt enåriga växter.
Mångenstädes ersättes grässtäppen av
buskstäpp, framför allt i mycket torra områden,
t. ex. i stora delar av Kirgisstäppen. I
n. delen av stäppregionen består marken av
bördig svartjord, och detta är det tätast
bebyggda och mest uppodlade området i såväl
Ryssland som v. Sibirien.
I sandiga och klippiga trakter i Turan
utbreder sig öken med ytterst gles vegetation.
På fuktig mark längs vattendragen växa täta
snår av tamarisker, lakritsbuske
(Glycyr-rhiza), vass o. a. höga gräs. I oaserna odlas
sydfrukter, majs, ris, bomull, meloner m. m.
N. delen av Krim tillhör grässtäppen, men
i bergen söderut växer skog av ek, avenbok,
ask, lind och bok, vilken senare dominerar
på större höjd ända upp mot trädgränsen,
ung. 1,300 m ö. h. Även förekommer
barrskog med Pinus Laricio och några arter
Juniperus. Vid sydkusten och på lägre nivå
på sydsluttningarna finnas vintergröna,
medi-terrana träd och buskar, t. ex. Pistacia mutica
och Cistus creticus. K. A.
Djurvärld. Europeiska R:s djurvärld liknar
i stort sett det övriga Europas på motsv.
breddgrad, men en del former saknas, andra
tillkomma. Bland de senare märkas en
in-sektätare, desmanråttan (se d. o.) i Don och
Volga, bland fåglar t. ex. azurmesen. I s.
uppträda talrika stäppdjur, vilkas utbredning
sedan sträcker sig vidare österut, t. ex. sislar
(Citellus), springråttor (se d. o.), släktena
Alactaga och Jaculus samt flera andra
gna-gare, saigaantilopen (nu trol. utrotad i
Europeiska R.), stäpphöns, vadarsvalor m. fl.
stäppfåglar, ödlor av agamidernas fam. m. fl.
I Ladoga, Kaspiska havet och Bajkalsjön
finnas sälar. De båda sistnämnda vattnens
djurvärld är i många avseenden egenartad,
ö. om Jenisej och Altai uppblandas den
europeiska faunan mera med nya element, el. ock
modifieras den till andra raser. Den
nordliga tundran riktas i ö. med nya vadare och
simfåglar. Storskogen (taigan) hyser även
delvis andra former, älgen är olika, likaså
tjädern o. s. v.; av rovdjur märkas bl. a.
björnar och sobel. På bergen finnas
vildgetter, vildfår och snöleopard, i s. Sibirien
mysk-djur, storvuxna rådjur och hjortar. På
stäpperna leva gaseller, talrika gnagare, bl. a.
murmeldjur (bobak), gerbiller, små hamstrar,
harar och pipharar, flera kattdjur, illrar,
rävar (korsak), stäppfåglar, ss. trappar, lärkor,
vråkar, falkar, av kräldjur talrika ödlor,
näs-gropormar m. fl. Kring vatten samlas
vattenfåglar och bl. a. även fasaner. Mot ö. och
s. ö. tilltager antalet nya fågelformer i hög
grad, ss. av trastfåglar, sångare, järnsparvar,
snöfinkar, rosenfinkar och fältsparvar. Längst
i ö. tillkomma representanter för den
mon-golisk-manchuriska faunan, vad både
däggdjur och fåglar angår. Tiger finns t. ex. i
Amurlandet och jagar där vildsvin, rådjur
och ren. Lönnb.
Befolkning. R:s vidsträckta område bebos
av ett stort antal till ras, språk och kultur
skilda folk; många av de i den off.
statistiken upptagna 187 olika folkslagen utgöras
dock av utdöende stammar på ett fåtal
individer. De slaviska folken bilda en avgjord
majoritet (77,4 %) om tills. 114,6 mill. pers.
De egentliga ryssarna (77,8 mill., 52,9 % av
totalbefolkningen) ha sitt slutna
bosättningsområde inom RSFSR:s europeiska delar och
bilda även en stor del av befolkningen i
odlings- och bergsbruksdistrikten inom dess
asiatiska delar; dessutom utgöra de i regel större
el. mindre minoriteter inom övriga
republiker. Ukrainarna (31,2 mill., 21,2 % av
totalbefolkningen) bebo huvudsaki. Ukrainska SSR
men återfinnas även inom kolonisationsområ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
