Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Finanser - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssland (Kyrkliga förhållanden—Tidningspress)
1325
utgifter 27,042 mill. (21,774 mill., resp. 20,274
mill. rubel enl. budgeten för 1931).
Huvudsakliga inkomstkällan utgöra skatterna med
16,754 mill. rubel (10,843 mill. 1931), därav
omsättningsskatten 15,126 mill., den
enhetliga jordbruksskatten 600 mill. etc. Som
övriga inkomster ingingo vinstandelar av
statens industri-, jordbruks-, handels-,
bank-och försäkringsföretag, 1,247 mill. rubel,
järnvägarnas avkastning, 2,938 mill., lån,
4,342 mill., etc. Bland utgifterna stod
finansieringen av näringslivet främst med 20,079
mill. rubel (15,343 mill. 1931), näml, av
industrien (med undantag av
näringsmedelsin-dustrien) 8,807 mill., jordbruket 3,482 mill.,
varuförsörjningen och
näringsmedelsindustri-en 2,802 mill., järnvägarna 2,487 mill.,
elektrifieringen 625 mill. etc. Utgifterna för
krigsväsendet beräknades till 1,279 mill. rubel
(med tillägg av 118 mill.), för statsskulden
till 990 mill. rubel o. s. v. Slutligen anslogos
1,541 mill. rubel till unionsrepublikerna, vilka
upprätta sin särskilda budget; RSFSR:s
budget för 1932 slutade med 3,357 mill. rubel,
USSR:s med 853 mill. rubel etc.
Bankväsendet utgör sedan 1917
stats-monopol samt står under ledning av den
sedelutgivande statsbanken (Gosudarstvennyj
bank — Gosbank). N. Sbg.
Kyrkliga förhållanden. 1721 upphävde
Peter I av rent politiska skäl patriarkatet i R.
och stiftade Heliga synoden, som 1723 av de
österländska patriarkerna erkändes som ryska
kyrkans högsta organ. Synoden bestod av 12
biskopar samt några präster; dess
överproku-rator var kejsarens ombud; han framlade
synodens angelägenheter för monarken. Först
1916 fick synodens ordf, rätt att närvara vid
överprokuratorns rapport för tsaren, då den
berörde kyrkans inre angelägenheter. Den
ortodoxa religionen var R:s statsreligion, varje
propaganda mot denna var strängt förbjuden,
men alla trosbekännelser hade rätt till fri
religionsutövning och barnundervisning enl.
sin religions fordringar. Kejsaren var »den
högste beskyddaren och bevararen av
statskyrkans dogmer», men han hyste aldrig
anspråk på att vara den ryska kyrkans påve.
Efter marsrevolutionen 1917 nödgades
provisoriska regeringen i Moskva inkalla »den
ryska ortodoxa kyrkans heliga konsilium»,
vilket bl. a. återställde patriarkatet. Till
patriark valdes metropoliten i Moskva Tichon, och
vid hans sida ställdes synoden och det högsta
kyrkorådet. Konsiliets arbete blev på grund
av inbördeskriget o. a. politiska
omständigheter i flera avseenden resultatlöst.
Efter novemberrevolutionen 1917 skildes
kyrkan från staten enl. dekret av 23 jan. 1918,
och varje medborgare erhöll rätt att välja sin
religion el. att ej ha någon sådan. Under
samma tid börjades även de religiösa
förföljelserna, vilka man kan dela i tre perioder: den
första 1918—22, den andra 1922-—28 och den
tredje fr. o. m. 1929. Den första perioden
karakteriseras av massterror samt av
kyrkoloka-lernas och kyrkoegendomens konfiskering;
nästan alla präster anklagades för
uppträdande mot sovjetregeringen och för motstånd
mot kyrkoskatternas konfiskering o. dyl. Alla
civilståndets registreringsakter (dop, vigsel
och begravning) blevo fråntagna kyrkan. Un-
1326
der andra perioden utvecklades intensivt den
antireligiösa propagandan, och sällskap
stiftades, som hade till syfte att bekämpa varje
religiös rörelse och utrota varje gudsidé. Den
sista kampen mot religionen började med
dekretet av 8 april 1929. Varje
religionsundervisning betraktades som ett brott mot
lagarna, de troende berövades rättigheterna
att hålla sina möten, att stifta
välgörenhets-sällskap, kooperativa föreningar m. m.
Dessutom fortsattes kyrkornas stängning och
förstöring (sålunda sprängdes Simonovklostret
och Frälsarens katedral i Moskva, domkyrkan
i Charkov m. fl.). Den antireligiösa
propagandan fordrar, att varje spår av religion
skall vara utrotad vid femårsplanens slut. Det
antireligiösa sällskapet i R., som stiftades
1925, hade i mitten av 1930 3,5 mill. medl.
Sällskapet beräknar att till okt. 1933 uppnå
17 mill. medl. samt 18 mill. barn-ateister. Det
bedriver en intensiv propaganda med böcker,
broschyrer, antireligiösa tidskrifter,
seminarier, museer m. m. A. de R.
Undervisningsväsen. Efter
novemberrevolutionen 1917 ändrades hela ryska
undervisningsväsendet. En enhetsskola infördes i hela SSSR,
som uppdelades i olika avd. el. »trappsteg»:
fyraåriga skolan, sjuåriga skolan och nioåriga
skolan samt högskolorna. 1931 funnos i
Sov-jetryssland 125,000 fyraåriga skolor med
10,500,000 elever, 6,000 sjuåriga skolor med
2,500,000 elever, 1,000 nioåriga skolor med
omkr. 800,000 elever; dessutom finnas 1,000
kommunala mellanskolor, 1,500 skolor för
bondeungdom, 1,300 skolor för barn under
skolåldern samt 200 skolor för defekta barn. Utom
dessa allmänna skolor finnas 4,500 tekniska
och yrkesskolor (arbetarfakulteter,
lärlings-skolor, kurser och skolor för arbetarnas
utbildning) med sammanlagt 900,000 elever. I
RSFSR finnas 14 universitet, vidare 13
tekniska institut, 19 lantbruks- och
veterinärinstitut, 9 pedagogiska högskolor, 4
konsthögskolor, 6 medicinska institut, 2
kommuni-kationsinstitut, 6 tekniska högskolor av en
speciell typ samt en rad krigshögskolor. I
andra delar av SSSR finnas: i Ukraina 37
högskolor av olika slag, i Transkaukasien 3
univ., 2 tekniska högskolor och ett
pedagogiskt institut, i Vitryssland 1 univ., 1
lantbruksinstitut och 1 veterinärinstitut samt 1
univ. för Turkmenistan och Uzbekistan.
Antalet studenter är i hela SSSR 160,000. Enl.
folkräkningen 1926 voro i RSFSR 15,25 % av
männen och 44,75 % av kvinnorna analfabeter.
1929 omhändertogos 2,3 mill. analfabeter i
42,100 skolor.
I R. finnes ett mycket stort antal
föräldralösa barn, efter världskriget och
revolutionerna flera mill., de flesta i storstäderna.
Regeringen söker placera dem i barnasyler eller
sända dem till Sibirien, där myndigheterna
taga hand om dem och sätta dem i skolor,
barnhem, fabriker o. dyl.
För undervisningen finnes i varje republik,
som ingår i SSSR, ett särskilt
folkkommissariat, Narkompros (Narodnyj kommissariat
prosvjesjtjenija,
Folkupplysningskommissaria-tet). A. de R.
Tidningspress. R:s första tidning uppsattes
1703 av Peter I, men först under 1800-talet
erhöll pressen någon betydelse. Av tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
